Coronakrisens långsiktiga konsekvenser är svåra att förutse och kunskapsbehovet är stort. Men trots att många frågor saknar svar så kan existerande kunskap vara vägledande. I skriftserien Forte Fokus har Forte låtit ett antal forskare sammanfatta sin forskning med koppling till pandemin.

Kan coronakrisen leda till ökad psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur mäter vi bäst risken för äldre att bli svårt sjuka i covid-19? Finns det risk att unga med invandrarbakgrund drabbas hårdare av skolstängningar? Och kan digitaliseringen hjälpa eller stjälpa för äldre och personal i äldreomsorgen?

Även om pandemin innebär nya utmaningar för samhället kan existerande kunskaper ge en uppfattning om förväntade effekter och problem. Därför har Forte tagit fram Forte Fokus – en serie korta skrifter där forskare sammanfattar sin forskning med koppling till coronapandemin. Forskarna ansvarar för urval och presentation av forskningen i Forte Fokus.

Bortom kronologisk ålder – riskprofiler, skörhet och multisjukdom i sårbarhet för covid-19

Äldre Trots att äldre har större sannolikhet än yngre att drabbas negativt av covid-19 så är det en heterogen grupp. Inte alla drabbas svårt, medan vissa drabbas värre. Att behandla alla äldre på samma sätt kan vara ineffektivt och leda till negativa konsekvenser. Aktuell kunskap om åldrande visar på sannolika förklaringar bortom den kronologiska åldern. </br></br> <em>Författare: Laura Fratiglioni, Alexander Darin-Mattsson, Lisa Harber-Aschan, Serhiy Dekhtyar, Debora Rizzuto, Davide Vetrano, Amaia Calderón-Larrañaga vid Aging Research Center, Karolinska institutet</em>

Skolgången viktig för unga med invandrarbakgrund i coronatider

Barn och unga Unga invandrare och barn till invandrare kan lida skada både direkt och på längre sikt av olika följder relaterade till pandemin. I Sverige har gymnasieskolan och högskolan varit stängd och haft undervisning på distans sedan mitten av mars. Av flera skäl kan det antas öka risken för utanförskap och marginalisering bland barn till invandrare. Skolgången är central för denna grupps integration och framtida möjligheter, liksom för deras vardag. </br></br> <em>Författare: Jan O Jonsson, professor i sociologi vid Stockholms universitet</em>

Digitalisering i äldreomsorgen i tider av pandemin

Äldre Många digitala satsningar i äldreomsorgen tar längre tid än förväntat att införa. Samtidigt är det oklart om de förbättrar arbetsmiljön eller ger ökad livskvalitet för de äldre. I samband med coronapandemin finns det anledning att uppmärksamma hur tekniken påverkar villkoren för äldre människor och för utövandet av äldreomsorg. </br></br> <em>Författare: Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan</em>

Samhällseffekter av coronapandemin − psykisk ohälsa bland unga

Barn och unga De ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin kan komma att förstärka den negativa trenden för ungas psykiska hälsa. Samtidigt är barn- och ungdomspsykiatrin och skolornas elevhälsa redan hårt belastade. </br></br> <em>Författare: Curt Hagquist, professor senior i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet</em>