Utryck som psykisk hälsa och psykisk ohälsa är vanliga i dagligt språk, men deras betydelser varierar beroende på sammanhang och vem du frågar. Detta innebär en risk för sammanblandning, att olika trender kan missförstås och att felaktiga slutsatser dras. Därför är det viktigt att klargöra terminologin.

SKR, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tagit fram en begreppsmodell med syfte att bidra till en mer enhetlig användning av de centrala begrepp som används
inom området. Denna modell kan med fördel användas av aktörer som arbetar med psykisk hälsa på olika nivåer. Forte utgår från denna begreppsmodell i vårt arbete med psykisk hälsa.

Bild som visar den begreppsmodell som Forte använder i arbetet med psykisk hälsa.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är ett samlingsbegrepp som omfattar samtliga aspekter av psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Dessa är inte varandras motsatser utan kan samexistera i en och samma person.

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande avser den positiva dimensionen av psykisk hälsa och kännetecknas av att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredsställelse med livet, att känna mening med livet, ha goda sociala relationer, engagemang, och att utveckla och uppnå sin potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och glädje. Psykiskt välbefinnande är inte detsamma som frånvaro av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd med olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Gemensamt är att båda orsakar lidande, antingen för individen själv eller för omgivningen. Psykisk ohälsa är ofta förenat med svårigheter att fungera i vardagslivet, till exempel i relation till andra människor eller att arbeta eller studera. Dessa svårigheter kan se väldigt olika ut beroende på individuella egenskaper, det sociala sammanhanget och vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Psykiska besvär har vanligen mindre påverkan på vårt sätt att fungera än psykiatriska tillstånd.

  • Psykiska besvär: Psykiska besvär kan uttryckas som exempelvis nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Även kroppsliga besvär kan förekomma såsom huvudvärk, magont eller yrsel. Psykiska besvär är vanligt förekommande i befolkningen och är något alla känner av från tid till annan. Ofta handlar det om normala reaktioner på påfrestningar i livet. Psykiska besvär som uppstår till följd av vanliga påfrestningar är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats, eller när vi själva har anpassat oss. Psykiska besvär kan i vissa fall leda till att en individ utvecklar psykiatriska tillstånd.
  • Psykiatriska tillstånd: Psykiatriska tillstånd är mer komplexa besvär som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos, oavsett om diagnosen fastställts och registrerats av hälso- och sjukvården eller inte. För att en diagnos ska kunna ställas måste flera olika symptom föreligga och symtomen ska ha funnits under en längre sammanhängande tid. Även funktionsförmågan ska vara nedsatt. Psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
    • Psykiska sjukdomar och syndrom: Psykiska sjukdomar och syndrom är besvär som kan debutera när som helst under livet. Det kan handla om depression, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, skadligt bruk och beroende av alkohol eller droger. Andra exempel är bipolär sjukdom och psykossjukdomar.
    • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar debuterar i barndomen och kvarstår oftast i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är adhd och autismspektrumsyndrom. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar löper större risk än andra att också utveckla psykiska sjukdomar eller syndrom, uppleva ihållande och svåra psykiska besvär eller nedsatt psykiskt välbefinnande. Samtidigt kan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, precis som personer med andra psykiatriska tillstånd, också känna att de generellt mår bra, uppleva välbefinnande och ha förmåga att klara av vardagsaktiviteter.
    • Självskadebeteende, suicidförsök och suicid: Psykisk ohälsa är en riskfaktor för självskadebeteende, suicidförsök och suicid. Bakgrunden till suicid är komplex och ofta ligger flera samverkande faktorer bakom dödsfallet. Det beskrivs ofta att suicid är en konsekvens av ett outhärdligt lidande, som i sin tur kan orsakas av exempelvis ett psykiatriskt tillstånd, fysisk sjukdom eller svåra livshändelser