Coronakrisens långsiktiga konsekvenser är svåra att förutse och kunskapsbehovet är stort. Men trots att många frågor saknar svar så kan existerande kunskap vara vägledande. I nya Forte Fokus har Forte låtit ett antal forskare sammanfatta sin forskning med koppling till pandemin.

Kan coronakrisen leda till ökad psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur mäter vi bäst risken för äldre att bli svårt sjuka i covid-19? Finns det risk att unga med invandrarbakgrund drabbas hårdare av skolstängningar? Och kan digitaliseringen hjälpa eller stjälpa för äldre och personal i äldreomsorgen?

Även om pandemin innebär nya utmaningar för samhället kan existerande kunskaper ge en uppfattning om förväntade effekter och problem. Nu publicerar vi fyra Forte Fokus inom två olika områden: barn och unga samt äldre.

Forte Fokus är en serie korta skrifter där forskare sammanfattar sin forskning med koppling till coronapandemin. Forskarna ansvarar för urval och presentation av forskningen i Forte Fokus.

– Många har pekat på de forskningsbehov som coronapandemin har skapat, men mycket av den forskning som Forte finansierar, och som redan finns tillgänglig, har relevans för hur vi ska förstå pandemins effekter, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg. I Forte Fokus illustreras detta genom att ett antal forskare mycket kort sammanfattar sina forskningsresultat.

Forte Fokus fokuserar på äldre, en grupp som är hårt drabbad av viruset, men också på barn, som indirekt påverkas av samhällsförändringarna i pandemins spår.

Lista över Forte Fokus

Digitalisering i äldreomsorgen i tider av pandemin

Många digitala satsningar i äldreomsorgen tar längre tid än förväntat att införa. Samtidigt är det oklart om de förbättrar arbetsmiljön eller ger ökad livskvalitet för de äldre. I samband med coronapandemin finns det anledning att uppmärksamma hur tekniken påverkar villkoren för äldre människor och för utövandet av äldreomsorg.

Författare: Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan

Läs Forte Fokus om digitalisering i äldreomsorgen »

Bortom kronologisk ålder – riskprofiler, skörhet och multisjukdom i sårbarhet för covid-19

Äldre har större sannolikhet att drabbas negativt av covid-19 än yngre, men är en heterogen grupp. Inte alla drabbas svårt, medan vissa drabbas värre. Baserat på aktuell kunskap om åldrande och dödlighet hos äldre finns sannolika förklaringar bortom den kronologiska åldern. Att behandla alla äldre på samma sätt kan vara ineffektivt och även leda till negativa konsekvenser.

Författare: Laura Fratiglioni, Alexander Darin-Mattsson, Lisa Harber-Aschan, Serhiy Dekhtyar, Debora Rizzuto, Davide Vetrano, Amaia Calderón-Larrañaga vid Aging Research Center, Karolinska institutet

Läs Forte Fokus om riskprofiler, skörhet och multisjukdom i sårbarhet för covid-19 »

Samhällseffekter av coronapandemin − psykisk ohälsa bland unga

De ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin kan komma att förstärka den negativa trenden för ungas psykiska hälsa. Samtidigt är barn- och ungdomspsykiatrin och skolornas elevhälsa redan hårt belastade.

Författare: Curt Hagquist, professor senior i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet

Läs Forte Fokus om psykisk ohälsa bland unga »

Skolgången viktig för unga med invandrarbakgrund i coronatider

Unga invandrare och barn till invandrare kan lida skada både direkt och på längre sikt av olika följder relaterade till pandemin. I Sverige har gymnasieskolan och högskolan varit stängd och haft undervisning på distans sedan mitten av mars. Av flera skäl kan det antas öka risken för utanförskap och marginalisering bland barn till invandrare. Skolgången är central för denna grupps integration och framtida möjligheter, liksom för deras vardag.

Författare: Jan O Jonsson, professor i sociologi vid Stockholms universitet

Läs Forte Fokus om skolgång för unga med invandrarbakgrund »