10 oktober: Världsdagen för psykisk hälsa
Psykisk ohälsa är ett av våra största hälsoproblem. På världsdagen för psykisk hälsa uppmärksammar Forte vårt uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa eftersom det finns stora kunskapsluckor inom området och behov av evidensbaserad kunskap.
Världsdagen för psykisk hälsa (World Mental Health Day) infaller varje år den 10 oktober med syftet att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa i hela världen. I år har världshälsoorganisationen (WHO) bestämt att temat ska vara ”Gör psykisk hälsa och välbefinnande för alla till en global prioritet”.
Psykisk ohälsa – ett av våra största hälsoproblem
Psykisk ohälsa är ett av våra största hälsoproblem som påverkar såväl individen och dess anhöriga som samhället som helhet – i Sverige och globalt. Psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd innebär ofta svårigheter och sämre levnadsförhållanden för den enskilda. Utredningar har visat att det finns stora kunskapsluckor inom området och att det behövs forskning för att förbättra kunskapsläget.
Regeringsuppdrag för forskning om psykisk hälsa
Forte är en statlig myndighet under Socialdepartementets ansvarsområde som främjar och stödjer forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. I regeringens forskningsproposition 2020 fick Forte i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa.
Programmet ska bland annat fokusera på forskning om:
- den psykiska hälsans och ohälsans orsaker, utveckling och mekanismer
- främjande, förebyggande, och tidiga insatser för psykisk hälsa
- välfärdssystemens organisation och struktur.
Programmet ska även fokusera på praktiknära forskning om effektiva insatser, metoder och behandlingar vid psykisk ohälsa och sjukdom.
Forskningen från programmet förväntas öka förståelsen om den psykiska hälsans och psykiska ohälsans utveckling i olika grupper, stärkt kunskap om effektiva metoder och insatser vid psykisk sjukdom och ohälsa, stärkt kunskap om effektiva främjande samt förebyggande insatser på olika nivåer.
Programmets vision är att tillsammans med andra aktörer främja en god, jämlik och jämställd psykisk hälsa i hela befolkningen.
– WHOs övergripande mål med den här världsdagen är att öka medvetenheten om psykisk ohälsa runt om i världen och att mobilisera insatser till stöd för ökad psykisk hälsa, säger Lidija Kolouh, programansvarig för Fortes nationella program för forskning om psykisk hälsa. Dagen innebär en otrolig möjlighet för alla intressenter som arbetar med psykisk hälsa att dela med sig av sina erfarenheter till allmänheten. Eftersom vårt program grundar sig på kunskap och inspel från experter, myndigheter, organisationer och civilsamhället känns det självklart att uppmärksamma världsdagen och just vikten av denna samverkan, säger hon.
Aktuellt
Nedan har vi samlat information om relevanta utlysningar inom programmet samt om aktuella rapporter, artiklar och inspelade seminarier inom ämnet.
Barn och ungas psykiska hälsa
Utlysning Den första utlysningen i programmet fokuserar på barn och ungas psykiska hälsa då det behövs mer kunskap om förekomst och orsaker till barns och ungas psykiska besvär och olika psykiatriska tillstånd. Mer kunskap behövs även om insatser som främjar och förebygger barns och ungas psykiska hälsa samt om hur behandlingar för barn och unga med psykiatriska tillstånd kan förbättras. Denna utlysning var öppen mellan den 16 februari och 5 april 2022 och de första projekten förväntas starta den 1 november och löpa fram till och med 2025. De forskare som har beviljats medel beslutas senare i oktober.
Pandemins effekter på barn och ungas välfärd
Utlysning Forte bidrar tillsammans med flera andra nordiska forskningsfinansiärer med medel till en utlysning inom NordForsk som fokuserar på pandemins effekter på barns och ungas välfärd. Det övergripande syftet med denna utlysning är att stödja och påskynda nordisk forskning om pandemins effekter på barns och ungas välfärd och att se till att samhället får användning av den här typen av forskning. Utlysningen är öppen mellan den 16 september och 8 december 2022.
Hur kan vi vända trenden för psykisk ohälsa hos unga?
Seminarium De allra flesta barn och unga vuxna har ett gott psykiskt välbefinnande. Men dagliga psykiska besvär ökar enligt olika nationella undersökningar. Dubbelt så många flickor, unga kvinnor och unga män uppger att de upplever ångest, oro och nedstämdhet jämfört med för tio år sedan. Det gör Sverige till ett av Europas länder med högst andel unga som inte mår bra. Vad kan orsakerna vara bakom ökningen? Behövs en tydligare gränsdragning mellan hälsa och ohälsa? Hur kan vi sätta in resurser på rätt ställen och för rätt individer trots brist på data om trender och behov? På vilket sätt kan olika aktörer stärka ungas välbefinnande? Och vad säger de unga själva?
Kunskapsöversikt om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga
Rapport Rapporten beskriver utvecklingen över tid för psykisk hälsa bland barn och unga, men även aktuella begrepp och mätmetoder och vad som gör det svårt att bedöma förekomst och vårdbehov. Rapporten bidrar till den gemensamma kunskapsgrunden inom området. En sådan behövs för att aktörer ska kunna ta fram och utvärdera insatser som främjar barn och ungas psykiska hälsa, liksom förebygger och behandlar psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd.
Forte Magasin nr 1/2022 - fokus på forskning om barns och ungas psykiska hälsa
Forte Magasin Befolkningsstudier visar att de flesta barn och unga i Sverige mår bra. Men det är inte verkligheten för alla. För det finns samtidigt tecken på att psykiska besvär som svår ångest, oro och nedstämdhet har ökat kraftigt bland barn, ungdomar och unga vuxna under de senaste decennierna. Forte Magasin nr 1/2022 har ett särskilt fokus på forskning om barns och ungas psykiska hälsa. Varför ökar självrapporterade psykiska besvär samtidigt som det psykiska välbefinnandet ligger fortsatt högt? Mår unga sämre av att använda digitala medier? Och hur påverkar ungas mående deras möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden?
