Sverige skakas av den pågående coronapandemin. Krisen i dess spår påverkar individer liksom hela sektorer, och effekterna kan bli mer bestående än själva pandemin. Forte finansierar nu 13 projekt som ska samla in och säkra viktiga forskningsdata om den unika situationen under pandemin.

Pressen är hög på vården och många människor behöver stöd av samhällets skyddsnät. Stora delar av svensk välfärd och arbetsmarknad har på kort tid tvingats anpassa sig till krisen. För att den unika situationen under pandemin ska kunna studeras är det avgörande att kommande forskning har tillgång till data om det som händer nu.

– Med denna satsning på datainsamlingar av hög kvalitet vill Forte bidra till att den pågående krisen kan studeras av forskare inom olika områden, så att det vi nu går igenom också leder till ett lärande för hela samhället, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg.

De projekt som stöds täcker insamling av data inom många av Fortes områden, bland annat uppföljning av patienter som vårdats för covid-19, kartläggning av äldre personers livsvillkor under pandemin samt uppföljning av psykisk hälsa och arbetsmiljö i välfärden. Totalt satsar Forte nära 16 miljoner kronor på 13 projekt som ska samla in och säkra data för framtiden.

Porträttfoto på Olle Luncberg
Olle Lundberg. Foto: Marianne E Berggren/SU

Jette Möller, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, ska leda en insamling om psykisk hälsa. Den kompletterar en återkommande studie av samband mellan arbetsmiljö, psykosociala faktorer och hälsa där tusentals individer har följts, vissa ända sedan 1998.

– Vi ska samla in data om hur pandemin påverkar de här personerna som vi redan vet mycket om. Det ger en unik möjlighet att se vilka faktorer som har effekt på psykisk hälsa. Dessutom blir det möjligt att fortsätta följa de här människorna och titta på effekter längre fram av det som händer nu, säger hon.

Ett annat projekt handlar om hur ungdomar påverkats av pandemin. Ett stort antal elever i årskurs 9 ska få svara på hur den inverkat på deras skolgång och välmående. Enkäten ingår i en longitudinell studie där olika årskullar av elever följs från mellanstadiet.

– Vi var precis klara med den senaste insamlingen när pandemin slog till i våras, så vi är väldigt glada att kunna komplettera våra data. Nu kan vi få med hur distansundervisning och andra förändringar påverkat eleverna, förklarar Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik som leder projektet vid Göteborgs universitet.

Finansieringen från Forte är en del av en löpande akututlysning vid forskningsrådet Formas. I år deltog Forte för att forskare ska kunna säkra data med koppling till pandemin och dess effekter på samhället. I hela utlysningen kom det totalt in 156 ansökningar som tillsammans ansökte om 236 miljoner kronor. Formas har ansvarat för utlysningen och Forte har bedömt ansökningar som rört insamling kopplad till pandemin inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd.