Tvärtemot vad många tror är självmord vanligast bland äldre. Men trots detta är forskningsområdet eftersatt. Kanske för att det inte tas på tillräckligt stort allvar. Det menar Margda Waern, professor i suicidologi vid Göteborgs universitet.

På 1990-talet började Margda Waern forska om självmord hos äldre. Det var att bryta ny mark, märkte hon. Trots att risken för självmord ökar med åldern var ämnet i stort sett obeforskat. Det kan bero på oförståelse och negativa attityder till åldrande i befolkningen.

Margda Waern, docent och överläkare. Foto: Johan Wingborg

– Det finns en kvardröjande föreställning om att äldres självmord skulle vara… ja, nästan naturliga, säger hon. Att det handlar om personer i själslig balans som känner sig mätta, färdiga med livet. Men så är det verkligen inte. De allra flesta självmord hos äldre har stark koppling till psykisk ohälsa. Och de som får hjälp efter ett suicidförsök hittar ofta skäl att vilja leva igen.

I en studie av 103 äldre som vårdats för suicidförsök var det endast två personer som behöll sina intentioner och senare begick självmord.

– Men 101 gjorde det inte. När vi följde upp dem efter ett år såg vi att många faktiskt mådde mycket bra. De stod på behandling, hade kontakt med en psykiatrisk mottagning eller vårdcentral och hade fått tillbaka livsgnistan.

Margda Waern är läkare och forskare. Hon är professor i allmän psykiatri med särskild inriktning mot suicidologi vid Göteborgs universitet samt psykiater och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset.

– Göteborg är en av få orter med särskild psykiatri för äldre utan demens. Det vanliga är annars att vården erbjuder barn- och ungdomspsykiatri, men inte någon motsvarighet i andra ändan av åldersskalan. Jag skulle önska att det var annorlunda.

Specialiserad psykiatri för äldre är en stor fördel, både för att förebygga självmord och mer generellt för att främja psykisk hälsa hos äldre, slår hon fast.

– 20 procent av alla över 75 år i Sverige har antidepressiv medicin utskriven i dag. Samtidigt ser vi att många äldre som tar sitt liv inte stått på någon antidepressiv medicinering alls, trots att man i efterhand kan se att det funnits tydliga tecken på depression. Vi verkar ha en situation där en relativt stor andel av befolkningen står på antidepressiv medicinering, samtidigt som personer med stort behov missas helt av vården.

Personer med stort behov missas helt av vården

Ett annat problem är att läkare har lättare för att lägga till mediciner än att ta bort. Särskilt knepigt är det att rensa i tidigare läkares ordinationer.

– I en studie för ett antal år sedan såg vi ett samband mellan mängd psykofarmaka och hur många olika läkare som varit inblandade: äldre patienter som fått byta läkare ofta hade fler preparat utskrivna. En specialiserad äldrepsykiatri har större möjligheter att ta itu med den typen av problem.

I dag, ett kvartssekel efter att hon började forska om suicid och äldre, märks ett större gehör för ämnet i både vården och akademin, menar Margda Waern.

Illustration: Karin Dove Klockhof

– Ett skäl kan vara att vi får en allt större andel äldre i befolkningen. Det pågår lite mer forskning inom området i dag, även om den fortfarande är mycket blygsam jämfört med forskningen om självmord hos yngre. Framför allt märker vi ett ökat intresse för det vi gör, inte minst på internationella konferenser. Det är en viktig utveckling, menar hon, för suicid hos unga respektive gamla är två områden med tydliga skillnader och de ställer olika krav på vården.

– Självmordsförsök hos unga har ofta drag av impulsivitet och ambivalens. Det är också vanligt att alkohol och droger finns med i bilden, eller en personlighetsstörning eller schizofreni. Dessa bakgrundsfaktorer är mindre framträdande i de fall som jag forskar om. Suicidala äldre har sällan allvarliga psykossjukdomar såsom schizofreni, men har nästan alltid någon form av psykisk ohälsa som depression eller ångest. De är också mer planerade och beslutsamma vilket gör att deras försök ofta fullbordas.

En viktig riskfaktor för suicid hos äldre är ensamhet, konstaterar Margda Waern. Men det är inte så enkelt att det alltid är en skyddande faktor att ha en livspartner.

– I hög ålder är många sjukliga. Om din fru sedan 40 eller 50 år är svårt sjuk eller personlighetsförändrad efter en stroke så innebär det förstås en oerhörd påfrestning för dig. Då är kanske en avlastningsplats för henne det absolut viktigaste vården kan bidra med för att du ska må bättre och vilja fortsätta leva.

Margda Waern bedriver sin forskning vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, som bildats med stöd från Forte. Hennes forskargrupp har på senare tid kunnat bredda sin verksamhet och ser nu fram emot ett antal intensiva år.

– Vår forskning framöver handlar både om att fördjupa oss i vad som leder fram till att en äldre person försöker ta sitt liv, och att utveckla effektiva behandlingar. Ett intressant nytt spår för oss är biomarkörer – om det går att se förhöjd risk i till exempel ett blodprov. Vi kommer också att fortsätta att studera de markanta könsskillnaderna för att försöka förstå varför just äldre män har så höga suicidtal. En annan grupp som tyvärr står ut i statistiken och som vi särskilt intresserar oss för är kvinnor födda utanför Norden.

Nu börjar också tiden bli mogen att pröva nya behandlingar baserat på forskningsrönen.

– Tillsammans med amerikanska kollegor vill vi studera om terapi som komplement till läkemedel är en fördel för äldre som gjort ett suicidförsök. Jag hoppas att vi kan komma igång med den studien i år.

Text: Anders Nilsson