Världens länder har lovat att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och lösa klimatkrisen – redan till år 2030. För att vi ska lyckas krävs mer än bistånds­arbete och tekniska innovationer, menar forskningsrådet Forte. Vi behöver också jämlika samhällen och trygga medborgare som vill och vågar bidra till förändringen.

Inkomstklyftorna växer, den psykiska ohälsan ökar, vi går mot en befolkningsstruktur med allt fler äldre och planeten blir bara varmare och varmare. Under 2020 har världen dessutom överrumplats av en virus­pandemi som avslöjat brister i våra sjukvårdssystem och välfärdssamhällen.

Redan 2015 antog FN de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, tillsammans med världens ledare i 197 länder. Den gemensamma målsättningen är att vi om bara tio år ska ha avskaffat extrem fattigdom, minskat ojämlikheter och orätt­visor, främjat fred och rättvisa och löst klimatkrisen. Är det möjligt?

Ja, men vi måste göra rätt prioriteringar. Det menar Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, som varje år förmedlar över 650 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Att uppnå målen kräver både ekonomiska och miljömässiga investeringar. Men genomförandet är också beroende av sociala aspekter, något som ofta glöms bort i hållbarhetsdebatten.

– Frågor kring miljö, ekonomi och sociala frågor hänger alla ihop, säger Olle Lundberg, professor i Health Equity Studies och huvud­sekreterare på Forte. Klimatet hänger exempelvis ihop med makroekonomin, och ekonomin med människors livsför­hållanden. Gör man något med det ena, påverkas det andra. Tidigare handlingsplaner har separerat dessa områden, men eftersom allt är sammankopplat behöver vi en agenda som inkluderar alla dimensioner. Det är poängen med Agenda 2030, men ändå tappas ofta de sociala frågorna bort i hållbarhetsarbetet.

Vi behöver sätta strålkastaren på social hållbarhet i såväl samhälls­debatt och politik som på forskning och innovation. Det är en förutsättning för att nå framgång inom även andra aspekter av hållbarhet, enligt Forte.

I oktober lämnade de in ett underlag med rekommendationer till regeringens kommande forskningsproposition, där de betonar behovet av forskning kring sociala aspekter av hållbarhet.

Inger Jonsson, senior rådgivare på Forte

– Ibland har vi tekniska lösningar på plats, vi har kunskap, men den används inte på grund av sådant som har att göra med hur samhällen och människor fungerar. Forskning som kan bidra till ökad kunskap om den sociala dimensionen kan därför också bidra till att vi bättre kan hantera utmaningar kopplade till ekonomi och klimat, säger Inger Jonsson, senior råd­givare på Forte.

För, trots ökade insikter om att vi behöver förändra vårt samhälle så går utvecklingen långsamt. Svaret på varför bottnar i just social hållbarhet. Alla behöver inse nyttan, och då gäller det att klyftor inte förstärks.

– För att uppnå de globala hållbar­hetsmålen krävs en genom­gripande samhällsomställning. Den kommer att kosta, men den är nödvändig och vi kommer därför också att vinna på den. För att den ska gå att genom­föra krävs att det finns en tillit hos befolkningen att kostnaden inte drabbar vissa mer än andra. Vinsterna ska också vara jämnt fördelade och komma alla till del. Det är först då människor blir engagerade att ta ansvar, säger Inger Jonsson.

Joakim Palme, professor i statsvetenskap.
Foto: Mikael Wallerstedt

Joakim Palme, professor i stats­vetenskap och ordförande i Fortes styrelse, lyfter också vikten av social hållbarhet. Att alla människor har rimligt lika villkor och handlings­­utrymmen, liksom möjlig­heter till inflytande, verkar krävas för att lyckas med omställningen. Annars finns enligt honom stora politiska risker.

– De gula västarnas reaktioner i Frankrike kan ses som ett uttryck för att om man inte förmår att kombinera ange­lägna reformer med socialt håll­bara villkor för medborgare, ja, då får man en politiskt ohållbar situation, säger han. Social hållbarhet handlar om att skapa möjlighet till försörjning, god hälsa och delaktighet för alla samt att förhindra systematiska skillnader. Inte bara i dag utan också i framtiden. Där är Fortes ansvars­områden hälsa, arbetsliv och välfärd, centrala.

– Välfärd handlar ytterst om enskilda människors resurser att styra sina egna liv, om ekonomi, hälsa, utbildning och villkor på arbets­marknaden. Alla de dimen­sionerna behöver man se till att man får en gynn­sam utveckling för i dag, på ett sätt som gör att man inte förstör för framtida ge­nerationer, säger Joakim Palme.

Svensk forskning kan hjälpa till att reformera samhället i en mer hållbar riktning och bidra till att vi uppnår målen i Agenda 2030. Det är både Inger Jonsson och Joakim Palme övertygade om. Särskilt ange­­läget är det att forska på hur man kan minska ojämlik­heter i samhället, den psykiska ohälsan samt såväl segregation som diskriminering i arbets­livet, skriver Forte i sitt underlag till forskningspropositionen.

Forskningsrådet lyfter även vikten av att säkerställa ett hälsosamt åldrande samt att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvård, skola och omsorg, socialförsäkringssystem och socialtjänst.

– Våra hälso- och välfärds­system ska kunna fungera uthålligt. Det finns många exempel i den dags­politiska debatten som sätter fråge­tecken kring om sjukvården verkligen levererar det den borde och kan göra, säger Joakim Palme.

Även så kallad implementerings­­forskning lyfts av Forte. Det handlar om att säkerställa att det är den bästa tillgängliga kunskapen som används ute i olika verksamheter.

– Det finns massor av kunskap om vad som är framgångsfaktorer och hur man kan minska risk­faktorer för en hållbar utveckling. Vi behöver systematiskt studera hur vi verkligen kan tillämpa den. Det är viktigt att man faktiskt nyttiggör de kunskaper som finns, säger han.

Text: Ebba Arnborg