I januari 2019 infördes en ny svensk spellag. Sedan dess har marknadsföringen ökat kraftigt, regeringen har hotat med reklamförbud, Konsumentombudsmannen har stämt flera spelbolag och de privata bolagen och Svenska Spel har kastat siffror och krav mot varandra. Vid sidan av står forskarna och antecknar.

Philip Mårtensson är en av spelbolaget Leo Vegas aktieägare. I den gruppen är han troligen ensam om att vara spelmissbrukare, ett missbruk som han berättade om på en av bolagets årsstämmor. Där ställde han även en fråga: Kan vi vara eniga om att spel missbruk är ett folkhälsoproblem?

Philip Mårtensson. Foto: Julia Lindemalm

– Jag fick inte det svar jag ville ha, säger Philip Mårtensson.

För ett par år sedan, som 18-åring, fastnade Philip Mårtensson i ett spelmissbruk som höll på att kosta honom livet. Vändningen kom på sjukhuset där han vårdades för brännskador efter att ha tänt eld på sig själv. I dag driver han sajten Betless, skriver debattartiklar och föreläser, allt med målet att förändra spelmarknaden.

I den nya lag som började gälla vid årsskiftet finns två centrala begrepp, måttfullhet och omsorgsplikt. Kravet på måttfullhet riktar sig mot spelbolagens reklam, omsorgsplikten handlar om att bolagen ska skydda sina kunder mot överdrivet spelande. Men vad begreppen egentligen betyder är oklart.

Svenska staten har varit naiv när den säger att marknadsföringen ska vara måttfull utan att specificera vad det betyder, säger Philip Mårtensson. Nu är det upp till andra att stämma bolagen och få till en praxis.

Det är svårt att stå emot när du har marknadsföring som lockar

Philip Mårtensson menar att staten har misslyckats med att stifta lagar efter människors behov. Det handlar till exempel om möjligheten att stänga av sig själv från spel, något som numera kan göras på alla spelsajter samtidigt genom Spelinspektionens nationella självavstängningsregister.

– Det är bra att möjligheten finns, men det är svårt att stå emot när du har marknadsföring som lockar, säger Philip Mårtensson.

Den juridiska strid som kommer att avgöra vad begreppet måttfullhet egentligen betyder inleddes den 18 december 2018 när Konsumentombudsmannen stämde bolaget bakom Ninja Casino. KO vill att Patent- och marknadsdomstolen förbjuder Ninja Casino att använda ett 20-tal påståenden, till exempel ”Knepet sprids som en löpeld: kan fylla kontot på 5 minuter” och ”Här är klockrena vägen till guldet”.

Sedan årsskiftet har KO inlett granskningar av ytterligare 13 spelbolag. Detta efter att ha fått in ett stort antal klagomål från konsumenter.

Även Spelinspektionen har rutit till mot spelbolagen genom att bötfälla två av dem för otillåtna bonuserbjudanden. Betway fick böta fem miljoner kronor, medan bolaget Madalorian krävdes på nio miljoner kronor.

Vad som händer på spelmarknaden följs noga av forskningsprogrammet REGAPS (Responding to and Reducing Gambling Problems Studies). Programmet är baserat vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och engagerar cirka 15 forskare inom fem olika forskningsområden. Jenny Cisneros Örnberg, programledare för REGAPS, säger att flera projekt precis har påbörjats.

– En doktorand kommer att följa omregleringen, bland annat med artiklar om hur olika aktörer på den svenska marknaden definierar begrepp som måttfull spelreklam och omsorgsplikt.

Forskarna kommer att intervjua personer från de olika aktörerna, bland annat för att få deras syn på var ansvaret ligger.

– Spellagen har kritiserats för att vara otydlig och det finns tecken på att man skjuter ansvaret uppåt i hierarkin.

Från vänster: Eva Samuelsson och Jenny Cisneros Örnberg, Stockholms universitet. Foto: Tobias Björnling

En annan grupp som kommer att följas är de som väljer att stänga av sig från spelsajterna. Varför? Hur länge stänger de av sig? Spelar de på andra, olicensierade sajter?

Programmet kommer också att studera den brottslighet som är kopplad till spelmissbruk. Det handlar inte bara om den rättsliga processen utan forskarna ska även titta på vilka spelarna har förskingrat ifrån och försöka räkna ut hur mycket spelmissbruket kostar samhället. Spelmissbrukare kan till exempel genomföra bedrägerier på Blocket, stjäla från arbetsplatsen, från en släkting eller från personer som man är god man för.

En rapport som ska publiceras i början av nästa år ska granska möjligheten att få behandling för sitt spelmissbruk. Den 1 januari 2018 fördes spelmissbruk in i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att kommuner och landsting är skyldiga att förebygga spelproblem och erbjuda behandling.

Eva Samuelsson, forskare vid Stockholms universitet, förklarar vad lagändringarna inneburit för möjligheten att få vård.

– Stödlinjen för spelare och anhöriga släppte i mars en rapport om utvecklingen under 2018 och där kan man se att det har skett en stor förändring i kommunerna. När Stödlinjen frågade kommunerna var det 98 procent som sa att de erbjöd någon form av behandling, för ett par år sedan var det bara hälften.

Men den ökade tillgången till vård beror inte bara på lagändringarna, tror Eva Samuelsson. Att antalet självhjälpsgrupper ökat har också bidragit. Liksom den växande medvetenheten om problemet.

– Spelfrågan har fått stort genomslag i media, många har gått ut och berättat och allmänheten är upprörd, framför allt över den massiva spelreklamen. Det har skapats opinion emot spelbolagen och det har blivit mer accepterat att prata om spelproblem.

Eva Samuelsson ska även ta reda på hur spelproblem hanteras inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En hittills obesvarad fråga är vad sjukvården gör för att upptäcka spelproblem.

– Jag brukar rekommendera att man ska screena för spelproblem när man behandlar patienter för till exempel ångest och sömnproblem, säger Eva Samuelsson.

Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Swelogs har antalet svenskar med spelproblem minskat något de senaste åren, från cirka 6 procent 2015 till drygt 4 procent 2018. Däremot skedde en 50-procentig ökning av de som har så allvarliga spelproblem att det kan beskrivas som ett beroende. I den här gruppen finns 45 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Ungefär hälften är kvinnor, en grupp där spelproblemen har ökat under de senaste tio åren.

– Spelproblemen är ganska jämnt fördelade i befolkningen, men de negativa konsekvenserna blir större för vissa grupper. Det handlar om personer med låg utbildningsnivå, de med utomnordisk bakgrund och personer med lägre inkomst. Andra utsatta grupper är de med bidrag i någon form, psykisk ohälsa eller alkoholproblem. Men den största riskfaktorn är att regelbundet spela på spel automater och kasino via internet.

Det är olyckligt att det inte finns någon tydlig definition

När Eva Samuelsson får frågan hur den nya lagen påverkar risken för spelmissbruk börjar hon med att räkna upp det som är positivt. Som kravet på omsorgsplikt, även om det ännu inte är klart vad det innebär, och restriktionerna för hur spelbolagen får erbjuda bonus. Också möjligheten att ta en spelpaus är positivt, anser Eva Samuelsson.

– Problemet med spelpaus är att när det har gått så långt att man måste spärra sig har det ofta gått för långt. Det finns andra verktyg, som att självtesta sig eller sätta in ett maxbelopp för spelandet. Men det vi vill se är att spelbolagen är mer proaktiva. De har omfattande data över hur spelandet ser ut så att de kan upptäcka det riskfyllda spelandet, men i vilken utsträckning det används i direkt marknadsföring eller för att ta ansvar vet vi inte.

I spellicensutredningen som föregick spellagen fanns ambitionen att forskningen skulle få tillgång till spelardata från licensierade spelbolag. Enligt nuvarande tillämpning av bestämmelserna kring dataskyddsfördordningen är det inte möjligt.

– I Norge har forskarna tillgång till data om spelandet på ett annat sätt. Norge har också en förlustgräns där du kan förlora maximalt 20 000 kronor i månaden, medan vi inte har några sådana restriktioner. Sverige har alltså valt en annan väg både kring möjligheten att begränsa spelproblem och kring möjligheten att forska om spelbolagens efterlevnad.

Tobias Fagerlund. Foto: Global Gaming

Tobias Fagerlund, vd på Global Gaming, som via ett annat bolag äger varumärket Ninja Casino, vill inte kommentera något som har med bolaget att göra då det befinner sig i ett känsligt läge och snart ska komma med en ny årsrapport. Men han kan svara på mer generella frågor om spelbranschen. Som den om begreppet måttfullhet.

– Det är ett av de stora frågetecknen som alla operatörer måste förhålla sig till, och det är olyckligt att det inte finns någon tydlig definition.

Spelar mängden reklam in när måttfullheten ska bedömas?

– Det kanske den gör, det vet vi ju inte.

Att spelreklamen ökade kraftigt efter att nya spellagen infördes fick dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi att hota med åtgärder. Spelbranschen svarade med att ta fram egna riktlinjer för spelreklam. I riktlinjerna står bland annat att spelbolag inte får uppmuntra kunder att jaga förluster och att man aldrig får ge illusionen att spel kan ersätta ett vanligt arbete.

Riktlinjerna imponerade dock inte på Ardalan Shekarabi, som i slutet av april tillsatte en utredning om spelreklam. Samtidigt passade han på att upprepa hotet om åtgärder: om spelbranschen inte skärper sig kan det bli aktuellt med reklamförbud eller att införa liknande restriktioner som för alkohol- och tobaksreklam.

– Jag tror att det är just ett hot, som blir svårt att genomföra i praktiken, säger Tobias Fagerlund.

Philip Mårtensson, den före detta spelmissbrukaren, håller med.

– Att reklamen ska förbjudas är verklighetsfrämmande eftersom marknaden finns. Så länge de betalar skatt och licensavgifter är det lagligt att marknadsföra.

I mitten av juni beslutade Spelinspektionen att dra in licensen för Ninja Casino, bland annat för att bolaget anses ha brutit mot omsorgsplikten. I en kommentar till en nyhetsbyrå har Tobias Fagerlund sagt att bolaget kommer att överklaga beslutet.

Text: Johan Frisk