Vad är gemensamt för anställda inom grundskola, socialtjänst och äldrevård? Just det — de flesta är kvinnor. Och vi vet ju hur kvinnor är. De kan inte komma överens.

Det här är såklart inget vetenskapligt grundat påstående. Det är en myt om könen, menar Britt­-Inger Keisu, universitetslektor vid Sociologiska institutionen på Umeå universitet. Men det är en uppfattning som ändå i hög utsträckning existerar bland oss.

Britt-Inger Keisu. Foto: Umeå universitet

Tidigare studier visar visserligen att konflikter är vanligare på kvinnodominerade arbetsplatser än på arbetsplatser där andelen kvinnor och män är jämn. Å andra sidan vet vi också att kvinnodominerade yrken i allmänhet präglas av en sämre arbetsmiljö, och att graden av ohälsa och sjukfrånvaro är högre. Möjligen är det här vi kan hitta förklaringar. Britt­-Inger Keisu tror nämligen inte att kvinnor har något slags inneboende konfliktsökande drivkraft. Kvinnor bråkar inte för att de är kvinnor. Men hon tror att en dålig arbetsmiljö kan utgöra en bra grogrund för konflikter.

Genusmedveten konflikthantering

– Det finns många uppfattningar om hur kvinnor är och ska vara: Kvinnor baktalar varandra, de har svårt att fatta beslut, och de kan inte hålla sams. Den här typen av myter har stor betydelse för vår psykosociala arbetsmiljö och är viktiga att synliggöra, säger Britt-Inger Keisu.

För vad händer på en arbetsplats där genusmedvetenheten bland personalen är hög? Vad betyder det för synen på konflikter och hur de hanteras? Och hur påverkar det relationer och påfrestningar i arbetet?

Den här frågeställningen tar Britt­-Inger Keisu nu med sig in i det nystartade forskningsprojektet Att räkna med bråk? En studie av konflikter och psykisk ohälsa i kvinnodominerade arbetsplatser ur ett genusperspektiv. Forskningen kommer att fokusera på såväl konstruktiva som destruktiva konflikter. Det innebär, lite förenklat, både sak­ och personkonflikter. Projektet är indelat i en kvantitativ och en kvalitativ del: en enkätstudie som kartlägger förekomst, orsaker och konsekvenser av konflikter i utvalda yrkesgrupper, samt en serie arbetsplatsstudier i form av intervjuer och workshops med chefer, anställda och fackliga representanter.

Vad händer på en arbetsplats där genusmedvetenheten bland personalen är hög? Vad betyder det för synen på konflikter och hur de hanteras?

Forskargruppen vill inte bara undersöka de arbetsplatser som ingår i studien – de vill också påverka dem. Under arbetsplatsstudierna kommer de att analysera, problematisera och återkoppla resultat direkt till verksamheterna. Syftet är att öka medvetenheten om genus och konflikter bland chefer och anställda. I nästa steg vill de dessutom vara med och starta upp förändringsprocesser tillsammans med de berörda arbetsplatserna.

– Jag tror inte vi gör några revolutioner, säger Britt­-Inger Keisu. Men det är en bit hjälp på vägen. Vi hoppas nå personer som har betydelse för det systematiska arbetsmiljö­ och utvecklingsarbetet. Jag tror att kunskap har betydelse för en arbetsplats.

Välfärdssamhällets ryggrad

Samtidigt som en bristfällig arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor kan antas skapa konflikter, kan konflikter också bidra till en ohälsosam och påfrestande miljö för personalen. I dag upptar konflikthantering en stor del av arbetstiden för såväl chefer som anställda. Det är allvarligt.

De yrkesgrupper som Britt-­Inger Keisu och hennes team har valt att studera är betydelsefulla för den offentliga sektorn i Sverige. Det handlar om socionomer i socialtjänsten, sjuksköterskor inom äldrevården och lärare i grundskolan. De utgör, som Britt-­Inger Keisu uttrycker det, ”välfärdssamhällets ryggrad”, och är viktiga för att vi som samhälle ska fungera.

Är det inte dags då att vi stärker den stomme som bär oss?