En bra förskola gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan, har bättre kunskapsutveckling samt bättre social utveckling.
De positiva långsiktiga effekterna av att gå i en förskola med hög kvalitet är störst för barn från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar liksom för barn i behov av särskilt stöd. För dessa barn kan förskolan vara en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa och förebygga senare behov av stödinsatser, vilket är positivt för enskilda barn och familjer liksom samhället i stort.
Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa sammanfattar aktuell forskning på området. Kunskapsöversikten redogör också för vilka kunskapsluckor som finns.
För att förskolan ska kunna ge alla barn det stöd och den ledning de behöver krävs att verksamheten har hög kvalitet. Att barn känner sig delaktiga och har en känsla av tillhörighet är centralt i en god förskolemiljö. Forskning pekar på att barnens engagemang är viktigare för att bedöma förskolans kvalitet och möjlighet att främja barns utveckling och psykiska välbefinnande än barngruppens storlek eller i vilken mån man tränar direkta färdigheter med barnen.
Eftersom nästan alla barn i vårt land börjar förskolan i tidig ålder har den möjlighet att uppmärksamma barn som behöver extra stöd tidigt i samverkan med vårdnadshavarna och andra aktörer. Forskning visar dock att det är vanligt att olika typer av svårigheter och inte minst psykiska besvär uppmärksammas först i skolåldern eller senare.
Film från lanseringen
Kunskapsöversikten lanserades i samband med ett webbinarium i juni 2023 som arrangerades tillsammans med Sveriges kommuner och regioner. På webbinariet medverkade bland andra författarna Lena Almqvist, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, och Eva Björck, professor i specialpedagogik vid Högskolan i Jönköping.
