Denna handlingsplan är utgångspunkt för Fortes långsiktiga arbete med jämställdhetsintegrering. För genomförandet utarbetas en årlig aktivitetsplan i samband med ordinarie verksamhetsplanering. Handlingsplanen är beslutad av Fortes generaldirektör.

Jämställd fördelning av forskningsmedel

Mål

Centralt för Fortes arbete med jämställdhetsintegrering är målet att forskare ska ha jämställda möjligheter att ta del av forskningsfinansiering från Forte. För att uppnå detta behövs jämställdhetsintegrerade beredningsprocesser som syftar till sakliga och könsneutrala bedömningar. Måluppfyllelsen gäller utveckling över flera års tid och inte utfallet enstaka år.

De senaste åren visar inga alarmerande tendenser vad gäller skillnader i beviljandegrad för kvinnor och män som söker forskningsmedel från Forte. Något som kan ses som en indikation på jämställdhetsintegrerade beredningsprocesser. Det är dock viktigt att följa utvecklingen både genom valda indikatorer för måluppfyllelse och genom uppföljningar av hur beredningsprocesserna fungerar.

Indikatorer för måluppfyllelse

Utfall av alla bidragsbeslut uppdelat på kön redovisas årligen vad gäller:

  • Beviljandegrad för huvudsökande (söktryck/beviljade ansökningar)
  • Beviljade belopp, totalt för året och genomsnittligt beviljat belopp
  • Skillnader mellan olika utlysningar
  • Skillnader mellan olika bidragsformer

Utvecklingsområden för målbeskrivning och val av indikatorer

Forte verkar för ett ökat inslag av samverkan och samskapande i forskning vilket innebär att aktörer utanför akademin (som myndighetspersoner, praktiker, brukare, allmänhet) i ökande utsträckning ingår i grupper som söker och beviljas medel från Forte. Andra finansiärer har börjat diskutera vad detta kan betyda ur ett jämställdhetsperspektiv på samhällsnivå. Det kan finnas anledning för Forte att också titta på detta.

De senaste åren har kvinnor varit i majoritet som huvudsökande och som medverkande forskare, och det gäller även för beviljade ansökningar. Det finns förmodligen flera olika orsaker till detta men det kan vara svårt att påverka för en forskningsfinansiär. För att få ett underlag skulle man kunna göra en analys av forskarunderlaget till Fortes olika områden ur jämställdhetssynpunkt. VR har tidigare gjort en analys av potentiella sökande inom olika ämnesområden som skulle kunna vara utgångspunkt. Här finns även en tydlig gemensam fråga för Forte som JiM-myndighet och JiHU, och som berör frågan om en jämställd fördelning av resurser för forskning på en övergripande nivå. Ett sätt att delvis belysa detta är genom den könsuppdelade redovisning av medverkande forskare i ansökningar som Forte börjat göra. Denna typ av uppgifter behöver dock sättas in i en större kontext kring hur akademin och forskningspolitiken fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv för att kunna bidra till en ökad förståelse. Detta skulle kunna vara utgångspunkt för ett myndighetsgemensamt analysprojekt.

Jämställda beredningsgrupper

Mål

Fortes uppgift enligt instruktion att eftersträva en jämn könsfördelning i beredningsorganisationen kan sägas svara mot det jämställdhetspolitiska delmålet ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.” Målet är att Fortes alla beredningsgrupper, även tillfälliga sådana, har en jämn könsfördelning (varken kvinnor eller män utgör mindre än 40 procent av ledamöterna), och att könsfördelningen bland ordförandena i de olika beredningsgrupperna är jämn.

Under senare år har beredningsgrupperna på en övergripande nivå haft en jämn könsfördelning bland ledamöterna enligt detta mått. Bland ordföranden har det däremot funnits en övervikt av män, men för 2021 kunde en jämn könsfördelning redovisas. Utvecklingen över tid visar vikten av att kontinuerligt följa upp fördelningen samt utveckla processer som stödjer en jämställd rekrytering av ledamöter och ordföranden.

Indikatorer för måluppfyllelse

Sammansättning av alla beredningsgrupper uppdelat på kön redovisas årligen vad gäller:

  • Ledamöter i beredningsgrupper
  • Ordföranden i beredningsgrupper

Utvecklingsområden för målbeskrivning och val av indikatorer

Dessa kvantitativa indikatorer behöver kompletteras med mer kvalitativa indikatorer om syftet är attt belysa i vilken grad jämställda beredningsgrupper uppfyller det jämställdhetspolitiska målet ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.” Ett sätt att undersöka om män och kvinnor har samma inflytande i beredningsgrupperna, tar samma talutrymme och påverkar i samma grad vore att genomföra observatörsstudier i beredningsgrupperna. VR har vid flera tillfällen genomfört sådana som redovisats i rapporter. Dessa kan vara utgångspunkt för att planera och genomföra observatörsstudier i Fortes beredningsgrupper. En annan väg är att komplettera den enkät som görs bland BG-ledamöterna med frågor om processen ur ett jämställdhetsintegreringsperspektiv.

Fortefinansierad forskning bidrar till ett jämställt och hållbart samhälle

Mål

Forte bidrar till de jämställdhetspolitiska målen genom den forskning som finansieras. Forskning inom Fortes ansvarsområden, hälsa, arbetsliv och välfärd, har potential att bidra till att uppnå alla sex delmål inom Sveriges jämställdhetspolitik (Mål för jämställdhet – Regeringen.se).
Det är erkänt svårt att fastställa en effektlogik för samhällseffekter av forskning, och särskilt effekter av enskilda insatser. Forte har påbörjat ett arbete för att utveckla resultatindikatorer och har som ett första steg valt att anta att den forskning som Forte finansierar potentiellt kan bidra till jämställdhet i samhället genom att:
  • kön används som variabel (ofta i kombination med andra kategorier). Forskningen ger ökad kunskap om skillnader mellan kvinnor och män som kan bidra till bättre villkor för kvinnor och män, förbättrade samhällstjänster och insatser, underlag för politik, etc.
  • forskningen utgår från en genusteoretisk eller intersektionell ansats. Förutom ovanstående kan forskningen bidra till ökad kunskap om de sociala och kulturella processer som konstruerar föreställningar om kön och som har betydelse både för samhällsstrukturer och för individers könsidentitet, samt till teoriutveckling.

Detta redovisas i formulär för ansökan om forskningsmedel från Forte där det efterfrågas om ett köns- och genusperspektiv är relevant för forskningen, och varför/varför inte det är relevant.

Vid ansökan om forskningsmedel från Forte efterfrågas även om forskningen bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och till att nå de globala målen för hållbar utveckling, bl.a. särskilt Mål 5 Jämställdhet. Detta kan därför också användas som indikator för måluppfyllelse.

Indikatorer för måluppfyllelse

  • Andel beviljade bidrag som inkluderar ett köns- och genusperspektiv
  • Andel beviljade bidrag som har angivit att de bidrar till Agenda 2030 Mål 5 Jämställdhet

Utvecklingsområden för målbeskrivning och val av indikatorer

Ovanstående indikatorer användes för första gången i årsredovisningen för 2021. Det visade sig då att cirka 97 procent av de beviljade sökande har angett att ett köns- eller genusperspektiv är relevant för deras forskning samt motiverat detta med att kön används som variabel och/eller att en genusteoretisk ansats används. När det gäller forskning som relaterar till målen i Agenda 2030 hade 39 procent av alla beviljade ansökningar uppgivet att forskningen var relevant för Mål 5 Jämställdhet.

Sammantaget pekar resultatet på att Forte i hög grad främjar forskning som har potential att bidra till ett jämställt samhälle och de jämställdhetspolitiska målen. Resultaten gällande beviljade ansökningar 2021 väcker dock en del frågor och visar på behov av att utveckla både målbeskrivning och indikatorer.

  • En närmare analys krävs för att kunna förklara skillnaden mellan andelen som angivit att ett köns- och genusperspektiv är relevant för forskningen och andelen som angivit att forskningen är relevant för Agenda 2030 Mål 5.
  • En närmare analys av hur relevansen av ett köns- och genusperspektiv har motiverats av forskare behövs för att kunna utveckla mer kvalitativa indikatorer som säga något om hur den forskning som Forte finansierar potentiellt bidrar till jämställdhet.
  • En analys av den vetenskapliga rapportering som görs då forskningsprojekt avslutas skulle också kunna ligga till grund för utveckling av målformulering och indikatorer.

Aktiviteter

I samband med myndighetens årliga verksamhetsplanering görs en detaljerad planering av de aktiviteter rörande jämställdhetsintegrering som ska genomföras under det aktuella året. Planeringen utgår från Fortes uppdrag vad gäller jämställdhetsintegrering, de strategidokument som redovisas bland bilagorna samt denna handlingsplan för 2022–2025. Planeringen bygger vidare de utvecklingsbehov som identifieras genom fortlöpande analyser och uppföljningar.