Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest
Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport.
Generellt uppger en övervägande majoritet av barn, ungdomar och unga vuxna gott psykiskt välbefinnande. Men dagliga psykiska besvär tycks öka enligt de olika nationella enkäter och andra mätningar som görs.
– Psykiska besvär som ångest, oro och nedstämdhet har ökat kraftigt de senaste tio åren. För flickor, unga kvinnor och unga män har dubbelt så många dagliga eller allvarliga besvär, säger Johan Åhlén, psykolog och forskare vid Karolinska institutet som varit med och skrivit en ny kunskapsöversikt om psykisk hälsa bland barn och unga.
Rapporten har på uppdrag av Forte tagits fram av en grupp forskare vid Karolinska institutet ledda av Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi. Den beskriver aktuella begrepp, hur olika problem går att mäta och hur de har utvecklats.
Andelen barn och unga i Sverige som är nedstämda, har svårt att sova eller har depressiva tillstånd är nu bland de högsta i Europa. Att fler unga mår dåligt märks även i vården, där besöken för psykisk ohälsa ökat.
– Vi ser en enorm ökning av barn och unga med ångesttillstånd och ADHD i vården. Samtidigt har förekomsten av barn och unga med depression i någon mån planat ut i vården under de senaste fem åren. Men uppskattningar pekar på att det fortfarande finns dolda vårdbehov för både depression och ångest, säger Christina Dalman.
Rapporten lyfter även fram att det saknas bra underlag för att kunna bedöma omfattningen och trender för psykisk ohälsa. Bland annat saknas svenska studier om förekomsten av de vanligaste psykiatriska tillstånden bland barn och unga.
– Jag är förvånad över den totala bristen på trovärdiga studier under 2000-talet om förekomst av depression och ångest, som ju är våra vanligaste psykiatriska tillstånd och de som ökar mest. Även studier om ADHD är sällsynta. När vi därmed inte vet hur behovet av vård och stöd ser ut är det svårt att anpassa och dimensionera hjälpen, säger Christina Dalman.
Ett annat problem är att det saknas uppgifter på nationell nivå om den vård som ges inom primvården för psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Eftersom merparten av vården sker där blir det därmed svårt att bedöma hur många som får vård, och om den är jämlik över landet och mellan grupper.
Rapporten är en uppdatering av en tidigare kunskapsöversikt från 2015. Den har tagits fram inom ramen för ett Fortes nationella forskningsprogram om psykisk hälsa och lanserades på ett webbinarium 25 november 2021.
