Nu är det dags att föreslå din kandidat till Athenapriset, Sveriges största pris för forskning och innovationer som kommit till genom samarbete mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Aldrig förr har sjukvården varit i så stort behov av nytänkande och nya lösningar. En åldrande befolkning, stora medicinska behov och begränsade resurser – samtidigt som den medicinska utvecklingen exploderar.

För att lösa utmaningarna behövs en bred, tvärsektoriell samverkan, framhåller Anders Brinne, ny ordförande för årets Athenaprisjury och till vardags områdesledare för hållbar precisionshälsa vid Vinnova.

– I Sverige är ansvaret för nya innovationer inom hälso- och sjukvårdsområdet uppdelat på många olika organisationer med olika ansvar, drivkrafter och behov. Många idéer föds inom akademin innan de realiseras och distribueras genom näringslivet och slutligen omsätts inom hälso- och sjukvården. Vi har sett att tvärsektoriell samverkan är jätteviktig för att skapa förståelse för hela behovskedjan, och för att undanröja hinder som kan uppstå i utvecklingen av en innovativ produkt eller tjänst som i slutändan ska skapa nytta för patienten, säger han.

Anders Brinne ser att Athenapriset har en viktig roll genom att inspirera, premiera och visa upp lyckade exempel på samverkan som har gjort verklig skillnad för enskilda patienter och för samhället i stort.

Nomineringstiden startar onsdagen den 28 april. Sista nomineringsdag för Athenapriset är den 30 maj. Både nomineringar av andras och egna projekt är välkomna. Nomineringen sker i två steg, i det första steget behövs bara en kortfattad motivering. I nästa steg gör juryn ett urval av de mest intressanta bidragen som få göra en mer utförlig beskrivning.

Athenapriset delas 2021 ut för 14:e året i rad. Vinnaren, som utses av en jury, får 100 000 kronor i ett forsknings- och utbildningsstipendium. Många olika typer av projekt har belönats genom åren, men de har alla hört till något av följande områden:

  • Utveckling och förbättring av diagnostik, behandling eller prevention.
  • Nya metoder, tjänster, tekniker eller produkter som utvecklar vården
  • Tjänster som ger ökad nytta, tillgänglighet och delaktighet för patienter.

Förra årets pristagare var forskargruppen bakom Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester. Verktyget består av en spirometer som är inkopplad till en digital app i mobiltelefonen. Appen analyserar mätresultatet och ger patienten dagliga behandlingsrekommendationer.

Pristagarna bakom Athenapriset, från vänster: Björn Nordlund, Anna Carleborg, Henrik Ljungberg och Marthine Isachsen.
Pristagarna i Athenapriset 2020, från vänster: Björn Nordlund, Anna Carleborg, Henrik Ljungberg och Marthine Isachsen. Foto: Erik Simander

Anna Carleborg, forskningssjuksköterska, berättar vad som har hänt sedan hon och hennes kollegor fick ta emot Athenapriset av näringsminster Ibrahim Baylan den 22 oktober förra året.

– Vi har bland annat startat ett projekt tillsammans med Novartis för att förbättra behandlingen av patienter med svår astma och för att utvärdera vilken behandlingsplan som passar den individuella astmapatienten. Vi har nu avtal med ytterligare tre regioner i Sverige, mycket tack vare erkännandet och uppmärksamheten kring Athenapriset. Antalet användare i appen växer stadigt och att allt fler vårdgivare ställer om till digifysisk vård, säger hon.

Prispengarna har använts till finansieringen av en studiekoordinator, vilket har gjort att man har kunnat öka farten i de tre pågående kliniska studierna, samt starta ytterligare två studier.

Athenaprisets jury bedömer bidragen efter fem olika kriterier:

  1. Samverkan: Projektet ska alltid kräva medverkan från sjukvården, akademin och näringslivet.
  2.  Innovationshöjd: Forskningen ska baseras på en idé till en ny eller förbättrad metod, teknik, tjänst eller produkt för behandling, diagnostik eller prevention av sjukdom.
  3.  Medicinsk nytta: Forskningen ska resultera i en visad nytta för patienter och sjukvård, och leda fram till utveckling av evidensbaserad medicin.
  4.  Samhällsnytta: Forskningen ska generera ett positivt värde även ur samhällets perspektiv, till exempel genom att skapa ett effektivare resursutnyttjande och ge hälsoekonomiska vinster.
  5.  Vetenskaplig kvalitet: Studierna ska uppfylla kraven på jämförbarhet och säkerhet och resultaten ska vara vetenskapligt dokumenterade.

Läs mer och gör din nominering till Athenapriset 2021 »

Välkommen med din nominering!