Den pågående coronakrisen för med sig konsekvenser och utmaningar inom alla Fortes områden, hälsa, arbetsliv och välfärd. Därför möjliggör nu Forte för att ansökningar som accepterats till steg 2 i den årliga öppna utlysningen kan utvecklas för att fånga in krisens konsekvenser.

Den 16 april öppnade steg 2 i Fortes årliga öppna utlysning för 2020. Totalt har 244 sökande, vars projektskiss blivit accepterad i steg 1, blivit inbjudna att skicka in en fullständig ansökan till Forte.

En fullständig ansökan är en utveckling och fördjupning av den forskningsidé som presenterades i skissen. Givet den rådande coronakrisen är Forte dock angelägna om att den forskning vi stödjer också förmår fånga in och analysera den pågående krisens konsekvenser och följdverkningar för människor och välfärdssystem. Därför gick Forte under veckan ut med ett brev till de forskare som bjudits in till steg 2, med information om att den ursprungliga projektplanen kan utvecklas för att inkludera teman kopplade till krisen.

Olle Lundberg, huvudsekreterare. Foto: Marianne E Berggren/SU

Olle Lundberg, huvudsekreterare på Forte, menar att hanteringen av det nya coronaviruset i hög grad handlar om frågor i skärningspunkten mellan befolkningens hälsa, våra välfärdssystem och arbetslivet. Forskning inom Fortes områden kommer därför att bli central när Sverige ska startas igen efter krisen och lärdomar ska dras.

Varför har Forte valt att öppna upp för justeringar av ansökningar i steg 2?

– Dels därför att krisen ändå kommer att påverka förutsättningarna för forskningen inom flera av de tematiska områden som Forte stödjer, men också för att så mycket av den forskning vi stödjer är högst relevant för att förstå den pågående krisen och dra lärdomar av den efteråt. Att ge de forskare som gått vidare till steg 2 en möjlighet att inkludera krisen och dess konsekvenser i sin forskningsplan är också ett sätt att snabbt få igång forskning om det vi nu går igenom. Forskning om social hållbarhet i vid mening, med fokus på exempelvis arbetsliv, välfärdssystem, människors livsvillkor och ojämlikhet kan ge avgörande insikter för att vi ska klara nästa kris bättre.

För den som ska skicka in en ansökan i steg 2, är det en nackdel att inte anpassa sin ansökan utifrån coronakrisen?

– Nej, inte alls. Det är upp till varje huvudsökande att avgöra om det är relevant och möjligt att göra anpassningar och tillägg för att fånga krisen och dess konsekvenser. Men för vissa ansökningar antar jag att man måste anpassa sig. Ingen kunde väl, när man lämnade sin skiss, ana att digitala möten snart skulle bli norm och att arbetslösheten skulle riskera att gå långt över 10 procent. Så för den som tänkt sig studera arbetslöshet eller digitalisering blir någon form av anpassning sannolikt både naturlig och nödvändig. Men finns det ingen anledning att ändra något ska man heller inte göra det. Som vanligt är det ansökningarnas kvalitet som fäller avgörandet.

Hur stora förändringar kan man göra i sin ansökan jämfört med skissen?

– Det får förstås inte vara en helt ny idé eller ansats – man har i konkurrens gått vidare till steg 2 med en viss forskningsidé, så den måste vara densamma. Men krisen kan förstås påverka såväl de vetenskapliga som praktiska förutsättningarna. Exempelvis kan frågeställningarna behöva modifieras och datainsamlingen göras annorlunda. Rimligtvis blir detta olika från fall till fall, och givet läget ger vi forskarna en möjlighet till att anpassa ansökan om det är motiverat och projektledaren vill göra det.