Effektiva insatser mot gängkriminalitet bland barn och unga
De ökande skjutningarna och sprängningarna i Sverige har satt ljus på organiserad brottslighet som ett av samhällets mest angelägna problem. Men det finns insatser som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland yngre personer. Den 14 mars arrangerade vi ett webbinarium om effektiva åtgärder mot gängrelaterad kriminalitet bland barn och unga.
Knut Sundell, sakkunnig på SBU, presenterade resultaten av den forskningssammanställning som myndigheten gjort om insatser som motverkar gängrelaterad kriminalitet bland barn och unga. Presentationen kommenterades av Anders Bolund, utredare på Brå.
Inledande talare: Knut Sundell, docent i psykologi och sakkunnig i socialt arbete vid SBU.
Kommentator: Anders Bolund, utredare på Brottsförebyggande rådet och tidigare gruppledare för Haninge kommuns sociala insatsgrupper.
Moderator: Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte.
Frågor och svar
Under webbinariet kom det in ett flertal frågor från publiken. De allra flesta besvarades under webbinariet. Här publicerar vi svaren på resterande frågor.
Fråga: Hur kan socialtjänsten rustas som lokal kunskapsproducent?
Svar från Knut Sundell, SBU och Marit Eskel, RISE: Bristen på evidens kring hur vi ska möta gängkriminalitet är både en praktisk och etisk utmaning. För polis och socialtjänst är det inget alternativ att inte göra någonting med hänvisning till brist på evidens. Samtidigt finns det insatser som kan ge oönskade effekter eller sakna effekt. Trots goda intentioner kan vi alltså skada. Så i väntan på välgjorda effektutvärderingar (exempelvis RCT) behöver professionella en strategi för hur man hanterar okunskap.
Kortfattat kan vi säga att det finns olika sätt att skapa evidens och att var och ett ger olika säkerhet om att korrekt beskriva effekten av en insats. Det bör vara självklart att välja den metod som ger högst säkerhet eftersom det minskar risken att skada. Men ibland går det inte av olika skäl, och då bör man sikta på det näst säkraste sättet att få evidens men med insikten om att man riskerar att oavsiktligt skada eller slösa resurser på något som inte fungerar.
Vi är några som har formulerat en modell för hur socialtjänsten kan angripa problemet när evidens saknas. Modellen omfattar fem steg, från mycket låg tillförlitlighet, med högre risk för att skada, till mycket hög tillförlitlighet, med lägre risk för att skada: (1) rimlig teori, (2) genomförbarhet, (3) klienters förändrade tillstånd, (4) förändrat tillstånd i relation till en jämförelsegrupp, samt (5) en systematisk översikt. Steg 4 och 5 berör först och främst akademiska forskare. Övriga steg kan socialtjänstens personal genomföra med bistånd från exempelvis FoU-miljöer. Det är viktigt att notera att lägre steg förutsätter en ökad uppmärksamhet för oönskade effekter eller inga effekter alls. Att visa att en insats baseras på en rimlig teori eller att insatsen kan användas i praktiskt arbete är mycket svag evidens och bör åtföljas av stark uppmärksamhet på klienternas situation och beredskap om att erbjuda en annan insats. Om denna modell är realistisk, hur den ska implementeras och vem eller vilka som kan ge stöd, är frågor som behöver besvaras.
En del i arbetet med att producera lokal kunskap är att veta vad som är relevant att mäta. Vår erfarenhet är att det ofta saknas möjlighet att arbeta proaktivt och preventivt utifrån de faktiska behoven och att det beror på avsaknad av goda underlag. Det samlas både in för lite data och fel data eftersom det inte finns en gemensam bild av vilka data som visar på förändring. Här tror vi att det finn ett utrymme för regionala aktörer, exempelvis RSS och FoU, att bli ett stöd.
Artikeln finns på engelska och är gratis att ladda ner:
Sundell, K., Eskel, M., Bergström, M. & Åström, T, (2023). How can practitioners assess the value of social work interventions? A model for assessing best available evidence. Research on Social Work Practice, Published: May 8, 2023, DOI:10.1177/10497315231163502
Fråga: Finns det studier (internationella eller svenska) om vård utanför hemmet är en effektiv insats för att motverka gängkriminalitet bland barn och unga?
Svar från Knut Sundell: Vid vår sökning hittade vi inte någon sådan studie, men det är möjligt att det trots allt finns studier. För att inte översvämmas av utvärderingar av insatser mot kriminalitet i smått och stort så använde vi två kriterier: (1) att studien beskrevs som en insats mot gängkriminalitet eller (2) forskarna använt typiska gängkriminella utfallsmått, främst skjutvapenvåld. Det kan alltså finnas relevanta studier som vi missat eftersom de inte uppfyllt dessa kriterier.
Jag vill trots det lyfta två resultat som kan ge en viss vägledning. Det första är vår översikts resultat om att psykosociala insatser (t.ex. missbruksbehandling, stöd att söka arbete) till unga gängkriminella under frivård kan minska fortsatt kriminalitet.
Det andra resultatet handlar om en insats som kallas behandlingsfamilj (eng. Treatment Fostercare Oregon) som är en förstärkt form av familjehem för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Bland annat ges löpande stöd till familjehemmet, den unge går i ordinarie skola, får träna förmågor som motsvarar behoven, en ungdomsterapeut fungerar som ombud och en familjeterapeut träffar ursprungsföräldrarna och lär ut nya sätt att bemöta den unge. Endast en ungdom placeras i familjehemmet för att hindra antisocial träning. En systematisk översikt för unga kriminella, men utan känd koppling till gäng, visar att metoden minskar fortsatt kriminalitet och är dessutom mycket kostnadseffektiv. Mer information finns i SBU-rapport 369.
Praktisk information
Datum och tid? Den 14 mars kl. 10.00-11.00.
Kostnad? Webbinariet är gratis och sänds via Zoom – titta eller lyssna där du är, och ställ frågor i chatten!
För vem? Vi vänder oss främst till dig som forskar eller doktorerar inom området, och dig som jobbar dessa frågor som beslutsfattare, chef eller tjänsteman. Men alla som är intresserade av frågorna är givetvis välkomna!
Går det att ta del av i efterhand? Ja. Webbinariet spelas in och kommer finnas tillgängligt även i textad version på Fortes webbplats under Inspelade evenemang.
Detta är en del i en seminarieserie om effektutvärderingar av sociala, psykologiska och beteendemässiga interventioner inom socialtjänstens verksamhetsområden. Seminarieserien arrangeras av Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Forte med syfte att stärka den tillämpade välfärdsforskningen, främja samarbete mellan forskning och praktik samt fånga upp kunskapsbehov och stimulera ny forskning.
Kommande seminarier
Håll dig uppdaterad om kommande seminarier genom att anmäla dig till vår intresselista.
