Många unga homo- och bisexuella personer mår sämre än unga heterosexuella. De är också mer utsatta för hot, våld och diskriminering. Det visar Richard Bränström vid Karolinska institutet i sin forskning.

Richard Bränström är docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet i Stockholm. Han forskar sedan några år tillbaka om homo-och bisexuella personers hälsa. Studierna visar att många homo- och bisexuella mår sämre än heterosexuella. Fler unga homo- och bisexuella personer har nedsatt fysisk och psykisk hälsa och har oftare olika typer av hälsoproblem så som smärta, magproblem, sömnlöshet och högt blodtryck i jämförelse med unga heterosexuella.

Forskningen baseras bland annat på svar från de 82 000 personer som deltagit i Folkhälsomyndighetens nationella enkät »Hälsa på lika villkor« mellan 2005 och 2015. Resultaten överensstämmer med internationell forskning som pekar på stora skillnader i hälsa baserat på sexuell läggning.

Skillnaderna mellan homo- och bisexuella personer och heterosexuella personer verkar vara som störst bland unga, något som till en början förvånade Richard Bränströms forskargrupp eftersom tidigare forskning om andra minoriteters hälsa visat på ett motsatt förhållande. Till exempel har etnicitetsstudier i USA visat på ökande hälsoskillnader mellan vita och afroamerikaner i takt med ökande ålder.

Richard Bränström

– Bland homo-och bisexuella personer i Sverige verkar skillnaderna tvärtom vara störst bland unga och mer kopplade till en viss tid i livet. Förklaringar kan vara att fler är mer utsatta för diskriminering, våld och hatbrott under ungdomstiden och att de ännu inte lärt sig att hantera den ökade stress det innebär att höra till en minoritetsgrupp, att acceptera sig själv och att utveckla olika hanteringsstrategier och stöd. Men orsakerna till de stora hälsoskillnader som vi finner i våra undersökningar är till största delen okända så mer forskning behövs, säger Richard Bränström.

Heteronormen boven i dramat?

En viktig förklaring till att homo- och bisexuella personer mår sämre är att de bryter mot de normer vi har i samhället kring kön, sexualitet och identitet, menar Richard Bränström.

– Parallellt med arbete kring förbättrad lagstiftning, förändrade samhällsförutsättningar och ökad acceptans för HBTQ-identiteter kan unga HBTQ-personer behöva skaffa sig och få hjälp att utveckla verktyg och strategier för att hantera en minoritetsidentitet. Delaktighet i samhället och tillgång till ett stödjande socialt nätverk är faktorer som tydligt visat sig vara skyddande och hälsofrämjande.

Det har skett stora förändringar under det senaste decenniet kring diskriminerande lagstiftning och social acceptans för homosexualitet. Dessa förändringar speglas i förbättrad psykisk hälsa bland homo- och bisexuella män under det senaste decenniet. 2005 hade 25 procent av unga homo- och bisexuella män nedsatt psykisk hälsa och 2015 hade andelen minskat till 11 procent, enligt Richard Bränström. Förbättringen kan delvis förklaras av mindre hot och våld mot gruppen. Andelen homo- och bisexuella män som upplevt hot och våld minskade från 30 procent 2005 till 10 procent 2015. Förvånande nog fann man ingen förbättring bland unga homo- och bisexuella kvinnor.

– Vår studie tyder på att situationen för unga homo-och bisexuella kvinnor är annorlunda än för homo- och bisexuella män. En del av förklaringen är kanske att gruppen unga bi- och homosexuella kvinnor är mer dold. Heteronormen påverkar dessutom kvinnor annorlunda än män och därför kan det vara andra faktorer som påverkar deras hälsa som vi inte har kännedom om nu. Dessutom mår unga kvinnor generellt sett sämre än unga män, oavsett sexualitet.

Fler söker vård

Richard Bränströms forskning visar också att homo- och bisexuella personer i större utsträckning söker vård för psykisk ohälsa och missbruksproblem än heterosexuella. I Stockholm är det till exempel mer än dubbelt så vanligt att homo- och bisexuella män söker vård för depression än heterosexuella män. Det är över tre gånger vanligare att homo-och bisexuella kvinnor söker vård för missbruksproblem i Stockholm jämfört med heterosexuella kvinnor.

– Att så många homo- och bisexuella personer söker vård för psykiska problem och missbruk är ett exempel på att gruppen mår sämre än heterosexuella. Att arbeta för ökad förståelse för HBTQ-frågor och ett gott bemötande är avgörande för en jämlik vård och jämlik hälsa för alla.

Text: Thomas Jacobsson

Kunskapsbehov och insatser

  • Mer kunskap behövs om orsakerna till skillnader i hälsa baserat på sexuell läggning. För att kunna utveckla interventioner, förbättra hälsan, minska skillnaderna mellan olika grupper och främja jämlikhet.
  • Det behövs mer kunskap om unga homo- och bisexuella kvinnors hälsa.
  • Sambanden mellan etnisk bakgrund, sexuell identitet och hälsa behöver studeras mer då andelen unga homo- och bisexuella personer födda utanför Europa ökat markant de senaste åren (bland män från 6 till 21 procent).
  • Mer forskning behövs om gruppen transsexuella eftersom deras hälsa är mycket sämre.
  • Det behövs mer forskning kring effektiva metoder för att förbättra den psykiska hälsan bland HBTQ-personer.
  • Ytterligare satsningar behövs kring HBTQ-certifi ering av olika verksamheter.
  • Mer kunskap om HBTQ-frågor ökar förutsättningarna för minskad diskriminering, ett gott bemötande och en mer jämlik hälsa och vård.

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.