För den som har svårt att gå ut, finns ”hela livet” på internet: läkarbesök, bokcirklar eller dans på distans! Men äldre svenskar är dåliga på att använda nätet. En webbportal för äldre kan vara en hjälp.

Att ha ett socialt nätverk och inte bli sittande ensam är viktigt för hälsan, inte minst på äldre dar. Men många äldre tvekar inför att ha sociala kontakter på nätet, eller att använda det alls. Faktum är att det är mycket vanligare att 3-5-åringar använder internet varje dag än att de som är äldre än 76 år gör det.

Portal för äldre

– På nätet finns så mycket service, information och social samvaro som äldre personer av olika anledningar inte har tillgång till och det innebär faktiskt en diskriminering, säger Ingeborg Nilsson, docent vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

Ingeborg Nilsson, Foto: Umeå universitet

I Umeå har tre forskargrupper inom omvårdnad, teknologi och rehabilitering skissat på en ny, digital plattform för äldre. Den skulle ha stora möjligheter till personlig anpassning, support, motiverande stöd samt tips och idéer om vad som finns på nätet. En äldreportal.

– Jag ser det som en dörr för att nå internet, och när man väl är inne har man möjlighet att få personlig anpassning och tillgång till många olika tjänster och service.

För att få mer kunskap om behov och förutsättningar gjorde forskarna en förstudie. Den består av intervjuer, både enskilt och i grupp, med ett 60-tal äldre personer i Ålands skärgård och i Norrlands inland samt observationer av deltagarnas internetanvändning.

Långt till service

Forskarna valde glesbygd eftersom det är där, med stora geografiska avstånd, som nätet kan innebära stor skillnad för en åldrande befolkning.

– Vi tror att man kan överbrygga geografiska avstånd så att många äldre kan bo kvar i de här områdena och fortsätta vara aktiva om de bara får tillgång till modern teknik med bra service.

Ingeborg Nilsson poängterar att även en äldre person på Södermalm i Stockholm kan bli isolerad av något så trivialt som att hissen går sönder.

– Men i Norrlands inland har man kanske tre mil till centralorten med apotek. Då påverkas du ganska uppenbart av en influensa när du inte orkar skotta fram bilen.

– Vi har försökt identifiera vilken service de potentiella slutanvändarna ville ha tillgång till för att kunna bo kvar, leva ett gott liv och vara delaktiga även om de skulle bli mindre pigga än i dag.

Behov som deltagarna förde fram var till exempel säkerhet i hemmet, hälso- och sjukvård, hemleverans av mat och andra inköp, tillgänglighet till samhällelig service och till patient- och intresseorganisationer. De ville också kunna delta i kreativa aktiviteter som målning, dans, teater, konserter och opera. Kanske genom att konsultera målarlärare på distans eller dansa med andra hemifrån!

Social interaktion

Redan i dag finns aktiviteter på distans men oftast bara som envägskommunikation; deltagarna sitter hemma och tittar och lyssnar utan att själva delta.

– Vi vill ha en interaktiv miljö. Om man deltar i en författarafton på biblioteket ska man kunna ställa sin fråga och vara delaktig, inte bara observatör. Just den sociala interaktionen tror vi är viktigast av allt.

Många äldre väljer bort digital teknik för att de inte ser nyttan av den eller för att teknikkrånglet överväger nyttan. Motiverande stöd är därför en viktig pusselbit – och stödet kan ligga inbyggt i tekniken.

– Tack vare de personliga anpassningarna vet ju systemet vad man är intresserad av och kan ge tips.

Parallellt med förstudien undersökte Ingeborg Nilsson och kollegan Ellinor Larsson om en arbetsterapeut kunde fungera som motiverande stöd för ett 30-tal äldre personer i Umeå.

– De fick stöd med sin internetanvändning i tre månader. Efteråt såg vi signifikanta förbättringar på det sociala nätverket och att man uppfattade sig som mindre ensam, säger Ingeborg Nilsson.

Efter förstudien vill forskarkollegorna gå vidare och utveckla tankarna på en interaktiv webbportal för äldre. De har sökt pengar för att kunna utvärdera modellen i större studier.

Text: Mats Fahlgren

Andel av svenskarna som använder internet hemma dagligen

3-5 år 32 procent
6-8 år 46
9-11 år 77
12-15 år 93
16-25 år 88
26-35 år 89
36-45 år 90
46-55 år 79
56-65 år 71
66-75 år 56
76+ år 24


Bland de yngre
pensionärerna (66–75 år) ökade den dagliga användningen av internet från 52 till 56 procent mellan 2013 och 2014.

Bland de äldre pensionärerna har motsvarande siffra legat i stort sett stilla de senaste fyra åren, mellan 22 och 24 procent.

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.