Arbetsgivare måste satsa på attraktiva arbetsförhållanden om de ska lyckas fylla rekryteringsbehoven som väntar. Det menar Maria Albin, docent och överläkare, som tillsammans med ett trettiotal andra forskare arbetar för att etablera betydelsen av hållbara arbetsplatser.

– Genom att stärka hållbarheten på arbetsplatser tar man tillvara innovationskraften och ökar produktiviteten, säger Maria Albin, docent och överläkare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet.

Tillsammans med ett trettiotal forskare på universitet och högskolor runt om i landet,
arbetar hon för att uppmärksamma sambandet mellan hälsa, innovation och tillväxt. Arbetet sker genom en påverkansplattform som också Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och flera av arbetsmarknadens parter är kopplade till. Parternas stöd spelar en stor roll för projektet, konstaterar hon.

– Organisationerna som vi samarbetar med, bland annat LO, TCO och Svenskt Näringsliv, ger oss tyngd och trovärdighet när vi lyfter frågan om hållbarhet i EU.

Kommenterar utlysningarna

Definitionen av en hållbar arbetsplats är flerbottnad. En aspekt handlar om att ingen medarbetare ska utsättas för faktorer som utgör någon form av hälsorisk. En annan innebär att man ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Därmed bidrar man både till verksamhetens utveckling och till sin egen anställningsbarhet genom åren.

– Arbetslivet behöver bli mer inkluderande och bättre anpassat efter livets olika
skeenden. Om man till exempel råkar ut för en kris, som en skilsmässa, ska det
finnas en viss elasticitet så att kraven anpassas efter ens reella förmåga under den perioden. Arbetsgivarna måste ha ett långsiktigt perspektiv och inte fokusera på en lägre arbetstakt.

Hållbara arbetsplatser blir avgörande för att fylla de stora rekryteringsbehov som kommer framöver. Maria Albin Docent och överläkare, Lunds universitet

Forskarna och arbetslivsrepresentanterna som är knutna till plattformen arbetar alltså för att sprida kännedomen om hållbart arbete i Sverige och i EU. Det gör de bland annat genom att kommentera utlysningarna av forskningsmedel som går genom EU:s nya ramprogram för forskning, Horisont 2020.

– Horisont 2020 fokuserar på de stora samhälleliga utmaningarna, men människan i
arbete finns bara sparsamt och fragmentiserat med i utlysningarna. Det är ett misstag, eftersom ett fungerande arbetsliv är en av nyckelfrågorna för Europas framtid, menar Maria Albin.

När utlysningarna inom Horisont 2020 formuleras, ser de därför till att redan i ett utkastskede kommentera texterna i syfte att få med hållbart arbete som ett inslag.

– Ta området hälsa till exempel. Då vill vi att man tar upp att ett gott arbetsliv bidrar till hälsa och välbefinnande, men att dåliga förhållanden leder till sjuklighet. Om utlysningarna istället handlar om energiutvinning eller om odling inom den blå sektorn, som har med hav att göra, bör man få med arbetsvillkoren för dem som arbetar där.

Positiva reaktioner från EU

Internationellt sett ligger Sverige i framkant när det gäller hållbara arbetsplatser. Åtminstone är idén starkt förankrad bland arbetsmarknadens parter som har en bred samsyn om betydelsen av att långsiktigt satsa på medarbetares hälsa och kompetensutveckling. Den krassa verkligheten haltar dock en bit efter idealbilden.

– Den globala konkurrensen är en stor påfrestning och leder i en del fall till en nedåtgående spiral för arbetsvillkoren. Samtidigt är samhället väldigt inriktat på att vi ska arbeta i allt fler år. På så sätt aktualiserar yttre krafter konceptet om ett hållbart arbete; frågan är nödvändig att ta tag i om vi ska klara av att jobba ett helt yrkesliv.

I EU har man tagit emot kommentarerna på utlysningarna och närvaron av den nya svenska expertgruppen med nyfikenhet.

– Många som vi har varit i kontakt med har blivit positivt överraskade av att vi har kunnat bilda en plattform med offentligt stöd. Flera av dem har stött på en slutenhet när det gäller att påverka EU-utlysningarna i sina respektive hemländer.

Flera utmaningar väntar

En utmaning som gruppen har stött på är att det ibland är svårt att få tillgång till utlysningarna innan de är färdigformulerade och ska publiceras.

– När vi får ett utkast i ett tidigt skede, har vi en bra möjlighet att komma med genomarbetade kommentarer. Men om vi bara har ett par dagar på oss, är det svårt att hinna utnyttja all den kompetens som är knuten till plattformen. Sedan kan det förstås finnas dokument som vi borde kommentera men som vi inte får kännedom om.

En annan svårighet handlar om att ge den hållbara arbetsplatsen fäste i Sveriges heterogena arbetsliv.

– Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller att få arbetsgivare ta till sig kopplingen mellan hälsa, innovation och lönsamhet. Det kräver att vi gör en analys av behov, kunskapsluckor och strategier som tar hänsyn till de förhållanden som gäller inom olika branscher.

Ytterligare en nöt att knäcka är generationsväxlingen som en stor del av den svenska arbetsmiljöforskningen står inför. För att forskningen ska fortsätta utvecklas, behöver de nya forskarna få ett internationellt kontaktnät på EU-nivå.

– Många av våra ledande forskare är över 60 år. Jag hyser stort hopp om att det kommer ett bra gäng unga forskare som tar över arbetet, men det behövs strukturer så att de snabbt kan etablera nya europeiska kontakter. Ett sätt skulle till exempel kunna vara att inrätta en ”European Summer School for Sustainable Work”.

Bra förhållanden konkurrensfördel

Även om det finns mycket att göra anser Maria Albin att plattformen kan åstadkomma en hel del genom att sätta fingret på nyttan av ett hållbart arbete, så att utlysningarna inom Horisont 2020 får ett tydligt arbetslivsfokus. Om hon blickar framåt ett antal år, tror hon att en del avarter i form av dåliga anställningsförhållanden har försvunnit från arbetsmarknaden.

– En hel del av arbetslivets prekära förhållanden kommer nog att saneras. Hållbara arbetsplatser blir avgörande för att fylla de stora rekryteringsbehov som kommer framöver. Arbetsgivare, som vill vara attraktiva och som därför satsar på hållbarhet, kommer att få konkurrensfördelar och lättare att rekrytera personal.

De driver plattformen ”Den hållbara arbetsplatsen”

Maria Albin är projektkoordinator för påverkansplattformen, där cirka 30 forskare från nästan lika många forskningsmiljöer deltar. Även åtta aktörer från arbetsmarknadens parter bidrar i arbetet, bland annat Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, LO, TCO och SACO. Från myndighetshåll deltar Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.

Text: Linnea Bolter
Foto: Folio