Svenskarnas skuldsättning har ökat kraftigt de senaste åren. Till dem som löper störst risk att inte kunna betala sina skulder hör unga vuxna. Hur de hamnar i överskuldsättning, vilka konsekvenser det får och hur skuldsättningen kan förebyggas är några saker som forskare vid socialhögskolorna i Lund och Göteborg ska titta närmare på.

Samhällets inställning till skulder och lån har förändrats de senaste decennierna. Från att närmast ha varit tabubelagt och skamfullt att låna pengar eller köpa saker på kredit är det i dag allmänt accepterat att stå i skuld. Det har lett till en kraftig ökning av utlåningen där skuldkvoten, hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, nu är på den högsta nivån någonsin, enligt Finansinspektionen.

Erik Eriksson, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Foto: Anna Valentinsson

– Det är en ny syn på det här med att ta kredit och vara skuldsatt. Ett par generationer tillbaka var det mer skambelagt att ta lån. Nu är normen att vara skuldsatt. Men det som fortfarande är stigmatiserat är att vara i ekonomiska svårigheter, säger Erik Eriksson, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund.

En orsak bakom den kraftiga skuldökningen är de låga räntorna de senaste åren som gjort att hushållen kunnat ta stora lån, till exempel för att köpa bostad. Samtidigt har det växt fram ett stort utbud av kreditbolag, vilket gjort det betydligt lättare att låna pengar för konsumtion, ofta utan några högre krav på säkerhet.

Men de förenklade lånevillkoren och den ökade acceptansen för att handla på kredit har också lett till att risken för överskuldsättning ökat. Under 2020 betalade över 400 000 personer inte sin skuld i utsatt tid och Kronofogden fick in närmare 1,2 miljoner krav på obetalda skulder och ansökningar om betalningsförelägganden.

En grupp som är särskilt utsatt är unga vuxna i åldern 18 till 25 år. I ett Fortefinansierat projekt vid Socialhögskolan i Lund ska Erik Eriksson tillsammans med Tobias Davidsson, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, studera överskuldsättningen bland unga vuxna.

– Tanken är att följa unga vuxna under en treårsperiod för att få en mer detaljerad kunskap om hur vägarna in till överskuldsättning ser ut och vad det är för mekanismer som gör att man antingen går in i en överskuldsättning eller inte gör det, säger Erik Eriksson.

Till de skulder som unga vuxna har hos Kronofogden hör bland annat skatteskulder, parkeringsböter och vårdavgifter. Men de flesta fordringarna handlar om konsumtionslån och e-handel på avbetalning.

– Skuldsättningen bygger mycket på den utbyggda digitala marknaden, både marknaden för att konsumera produkter och möjligheten att till exempel spela om pengar eller investera. På senare tid har det varit mycket uppmärksamhet i media kring unga som tar sms-lån för att investera i aktier.

Utvecklingen har spätts på av att det tillkommit en rad aktörer i den så kallade fintechsektorn de senaste tio åren, som gjort det lättare att handla på kredit eller avbetalning på nätet. Risken för att överskuldsätta sig underlättas också av att det finns en uppsjö kreditbolag som med aggressiv marknadsföring erbjuder snabba lån online.

– Man kan komma ihåg debatten när nya kreditbolag dök upp och snabblån och sms-lån slog igenom. Nu är de mer eller mindre etablerade och en del av samhällsstrukturen. Det är det som vi kallar för kreditsamhället, att lån och olika former av belåning generellt blivit allmängods, säger Erik Eriksson.

Han menar att överskuldsättning bland unga vuxna riskerar att bli ett livslångt problem. Tidigare forskning har visat att skulder och ekonomisk stress kan leda till ökad fysisk och psykisk ohälsa. Att vara skuldsatt förknippas också med skamkänslor och fördömanden från omgivningen.

Skuldsättningen bygger mycket på den utbyggda digitala marknaden
Erik Eriksson

– Vi ska också titta på hur överskuldsättning påverkar processen att bli vuxen. Det riskerar att försvåra vuxenblivandet både när det gäller relations- och familjebildning och relationer till bostadsmarknaden. Det blir svårare att ta klivet in i vuxenvärlden om man är överskuldsatt.

Tobias Davidsson, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet

Under hösten ska forskarna genomföra de första intervjuerna med 20 unga vuxna om deras väg in i överskuldsättning och vilka konsekvenser det har fått. Tobias Davidsson har varit i kontakt med två unga män som vittnar om de påfrestningar som det innebär att leva på marginalen.

Den ena är en man i 25-årsåldern som skuldsatte sig via ett snabblåneföretag efter att ha fått ekonomiska problem. Den andra är en kille på 20 år som levt över sina tillgångar och nu är skuldsatt med en rad obetalda fakturor.

– Båda beskriver livet som skuldsatt som väldigt torftigt. De stannar hemma mycket och det gör att de får välja bort den typen av socialt liv som är en så viktig del mellan 20 och 25, säger Tobias Davidsson.

Ingen av de unga männen har berättat för sina föräldrar om de ekonomiska svårigheter de befinner sig.

– Han som tagit snabblån sa att det inte skulle falla i god jord hos föräldrarna. Den andra killen upplevde inte skamkänslor på samma sätt utan var mer inne på att han skulle dra lärdom av det här och att det kändes väldigt tungt.

En undersökning från Kronofogden visar också att nio av tio personer med skulder hos myndigheten upplever att deras livskvalitet försämrats av skulderna.

Forskarna ska i projektet även titta på vilka stödsystem det finns för unga vuxna som får problem med överskuldsättning. Kommunerna är skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning för personer som får problem med ekonomin, men hur pass utbyggd verksamheten är varierar i landet.

De budget- och skuldrådgivare som forskarna pratat med uppger att det sannolikt finns ett stort antal överskuldsatta unga vuxna som de aldrig kommer i kontakt med. I stället är det främst familjen och det egna nätverket som man vänder sig till om man får ekonomiska problem.

Man kan se överskuldsättning som en speciell typ av fattigdom. Det handlar inte bara om att man inte har något jobb och tillräckligt med inkomster för att klara livhanken. Man ligger i stället hela tiden på ett rejält minus.
Erik Eriksson

– Det finns ett stort mörkertal. De som hamnar i skuldfällor eller risk för överskuldsättning och kan få hjälp av familjen syns inte och blir aldrig ett samhällsproblem. Vi tror att det är det informella stödsystemet som delvis bromsar det här problemet. Samtidigt är det inte alla som har föräldrar eller familj som har råd att hjälpa, säger Erik Eriksson.

Den som dras med stora skulder kan också få hjälp med skuldsanering av Kronofogden. Förra året ansökte drygt 28 000 personer om skuldsanering, den högsta siffran någonsin. Ökningen var särskilt kraftig bland unga vuxna. Men för att beviljas skuldsanering måste man uppfylla vissa krav.

– Det är väldigt få unga vuxna som får skuldsanering. Då ska man ha haft väldigt stora skulder under en längre period och ha försökt hantera de här skulderna. Unga vuxna har sällan haft skulderna så länge att de är berättigade till skuldsanering.

Experter och myndigheter har varnat för att överskuldsättningen bland unga vuxna kan ha ökat under pandemin. Det är också något som forskarna ska titta närmare på i projektet. Coronautbrottet har slagit särskilt hårt mot hotell- och restaurang samt turist- och nöjesindustrin, branscher som framför allt sysselsätter unga vuxna. Det har gjort att många blivit av med sina jobb eller gått miste om chansen att ta sig in på arbetsmarknaden.

Syftet med forskningsprojektet är dessutom att se hur man kan motverka överskuldsättningen bland unga vuxna. Det kan till exempel handla om utbildning i skolan för att förbereda dem för att kunna fatta rationella beslut när de väl flyttar hemifrån och ska stå på egna ben.

Forskarna ska även undersöka hur det offentliga stödsystemet kan förbättras. Många av dem som blir överskuldsatta kommer förr eller senare i kontakt med socialtjänsten för ekonomiskt bistånd, men då inriktar man sig mer på hela livssituationen. För att bättre kunna hantera överskuldsättningen kan man behöva se problemet som en specifik fattigdomsfråga, menar Erik Eriksson.

– Det vi tänker är att man kan se överskuldsättning som en speciell typ av fattigdom. Det handlar inte bara om att man inte har något jobb och tillräckligt med inkomster för att klara livhanken. Man ligger i stället hela tiden på ett rejält minus.

Samtidigt kommer det att krävas någon form av statlig reglering av kreditmarknaden för att få bukt med överskuldsättningen, tror forskarna. I dag lockas många unga vuxna av snabba lån och högkostnadskrediter för att konsumera. Många låneinstitut marknadsför sig som seriösa och att de vill hjälpa låntagarna, till exempel att samla sina lån, men i slutändan blir kostnaderna ändå höga.

– En hårdare reglering av kreditmarknaden, med krav på någon form av säkerhet vid lån, tror vi är en av de av de delar som verkligen skulle behövas för att påverka möjligheterna att ta lån, säger Erik Eriksson.

För ett par år sedan införde regeringen visserligen krav på kreditprövning, måttfull marknadsföring och räntetak för snabblåneinstituten. Men räntetaket ligger ändå på skyhöga 40 procent och det är fortfarande väldigt enkelt att ta lån.

Illustration: Tove Hennix

Om inget görs för att motverka överskuldsättningen riskerar det att bli ett växande samhällsproblem som leder många unga vuxna rakt in i en oöverskådlig skuldfälla, menar Erik Eriksson.

– Det blir en grupp individer som på något sätt kommer att fortsätta att leva på marginalen och kommer att göra det väldigt länge om de inte har möjlighet att betala av sina skulder, säger han.

Text: Krister Zeidler