Framtidens äldreomsorg står inför flera stora utmaningar. Den kanske viktigaste handlar om att lyssna på och ta hand om personalen. Det stärker kvaliteten och gynnar i slutändan de äldres hälsa och välbefinnande. Det anser Lena Rosenberg, ansvarig för forskningsprogrammet Future Care, som är på väg att avslutas efter sex års arbete.

– Undersköterskor och vårdbiträden är otroligt viktiga för en fungerande äldreomsorg. Men det är väldigt sällan någon frågar efter deras erfarenhet och kunskap eller diskuterar hur deras arbetsmiljö ska kunna bli bättre. Istället framställs de ofta som en del av problemet.

Lena Rosenberg, professor i arbetsterapi vid Högskolan i Jönköping

Det säger Lena Rosenberg, professor i arbetsterapi vid Högskolan i Jönköping, och ansvarig för forskningsprogrammet Future Care. I fem delprojekt har forskare tagit sig an några av äldreomsorgens stora utmaningar, både på äldreboenden och inom hemtjänsten.

Bland annat har man undersökt hur rehabiliteringen inom hemtjänsten kan bli bättre och hur äldres ensamhet kan minska. Som en röd tråd genom hela programmet har Lena och hennes kollegor velat lyfta och belysa personalens kunskap och arbetsvillkor.

– Vi måste ha fler människor som vill jobba i äldrevården, och vi måste skapa en mer attraktiv bransch.

Men att värna personalens arbetssituation handlar inte främst om att skapa en bättre arbetsmiljö eller att locka fler som vill jobba inom äldreomsorgen, konstaterar Lena. Enligt henne är det framför allt en avgörande faktor för vårdens kvalitet. Det bekräftas också av resultat från ett av programmets fem delprojekt.

Forskare frågade hemtjänstpersonal i fem kommuner i Stockholmsregionen om hur de upplevde sin arbetsmiljö. Svaren ställdes sedan emot resultaten från de brukarundersökningar som Socialstyrelsen årligen genomför med äldre som har hemtjänst.

– I de fall personalen har en bättre arbetsmiljö, när de upplever en känsla av att kunna styra och påverka sitt arbete, fanns också en större nöjdhet hos äldre personer med hemtjänst, säger Lena.

I ett annat av programmets delprojekt, Re-thinking spaces, besökte forskare åtta äldreboenden. Under ett par dagar observerade de vardagslivet på boendena och förde informella samtal med personal, boende och närstående. Syftet var att identifiera hur den fysiska miljön kan stödja de boendes hemkänsla och tillhörighet och på så sätt gynna hälsa och välmående. En slutsats även från detta delprojekt är att det betyder mycket hur arbetet organiseras och att personalens erfarenhet och kunskap tas tillvara.

– Man kan utforma byggnader för att stödja en god boendemiljö. Men det viktiga är att använda de lokaler och utemiljöer man har på ett medvetet sätt. För det krävs både kunskap och mod, säger Lena.

Hon har sett flera exempel på äldreboenden med fantastiska trädgårdar, som de boende av olika anledningar inte kan utnyttja.

– En mindre fin trädgård som de boende har möjlighet att ta sig till i vardagen är viktigare än att ha en fantastisk park som man inte använder.

 

I programmet har forskare också undersökt hur rehabiliteringen i hemmet av äldre skulle kunna underlättas med IT-stöd, exempelvis via hemtjänstpersonalens mobiltelefon eller genom att personalen får information om brukarens behov via en särskild QR-kod.

Innovativ teknik kan ha stor betydelse för en bättre fungerande äldreomsorg, konstaterar Lena, men ofta blir diskussionen förenklad och insatserna punktvisa.

– För några år sedan kom idén att man ska införa surfplattor i alla äldreboenden. Det är väl fint. Men vem laddar den? Var ska den förvaras? Och hur integreras surfplattorna i övrig verksamhet? Hon anser att det bör ske en digitalisering även av vård- och omsorgsmiljöer, men då måste tekniken sättas in i ett sammanhang och utgå från verksamhetens behov.

– Om vi ska dra nytta av ny teknik i äldreomsorgen, måste vi stämma av med brukarna och med personalen som jobbar i vardagen.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Sverige har en åldrande befolkning där antalet personer över 80 år förväntas öka med 50 procent, 300 000 individer, under 2020-talet. Vi förväntar oss dessutom en alltmer meningsfull och hälsosam ålderdom. Kompetent personal kommer, enligt Lena, att bli en avgörande fråga.

Forskarna har löpande under projektet spridit resultat från Future Care till äldreomsorgens aktörer. Till hösten planeras ytterligare seminarier för kommunala beslutsfattare och verksamhetschefer liksom för undersköterskor och annan vård- och omsorgspersonal.

Lena hoppas att programmets slutsatser ska bidra till mindre detaljstyrning av arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen, och en ökad status för den erfarenhetsbaserade kunskap som vård- och omsorgspersonal besitter.

– Det skulle göra äldreomsorgen bättre, och samtidigt bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö.

Text Henrik Lundström

Illustrationer Matilda Petersson