Hur påverkade coronapandemin ungas möjligheter till utbildning och att etablera sig i samhället? Har vissa grupper unga blivit särskilt hårt drabbade? Vad går att lära av tidigare kriser och vad har varit nytt? Den här rapporten sammanställer aktuell kunskap om hur unga både i Sverige och internationellt har påverkats av pandemin.

Sammanfattning

Pandemin har bidragit till att fördjupa redan existerande skillnader i sociala förutsättningar kopplade till utbildning, arbete och hälsa. Både svenska och internationella studier talar för att unga med svagast socioekonomisk bakgrund har drabbats mest negativt. Det gäller både ur ett lärandeperspektiv och genom förlusten av vardagliga sociala sammanhang.

Skolstängningar och övergångar till distansundervisning har troligen påverkat barns och ungas lärande negativt. Utöver skillnader i förutsättningarna att tillgodogöra sig undervisning under pandemin har skolornas socialt kompensatoriska funktioner gällande kuratorsstöd, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning blivit eftersatta.

Pandemin har försvårat övergången skola–arbetsliv för unga. Branscher med stor andel unga såsom inom hotell- och restaurangbranschen blev hårt drabbade av pandemin och många unga blev av med sina jobb. Forskningen om tidigare kriser talar för att unga som tar steget in på arbetsmarknaden under perioder med låg ekonomisk tillväxt och svag arbetskraftsefterfrågan löper högre risk för arbetslöshet och en långsiktigt försvagad inkomstutveckling även senare i livet.

För att motverka de negativa trender som blivit förstärkta under pandemin behöver unga mer stöd i utbildning såväl som i övergången mellan skola och arbetsliv. Bland annat kan satsningar på yrkesutbildning vara ett möjligt verktyg för att stärka ungdomar och deras etablering i arbetslivet. Unga som gick på yrkesutbildningar blev dessutom extra hårt drabbade under pandemin.

Flera internationella studier framhåller att effekten av skolstängningar, svagare sociala nätverk och minskad fysisk aktivitet kan ha haft negativa effekter på ungas psykiska hälsa under pandemin. Samtidigt talar svenska uppföljningar inte för generellt ökad ohälsa bland unga under pandemin. Flera studier pekar på att unga med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar, liksom unga med en historia av hälsoproblem och funktionsvariationer, blev mer negativt drabbade än andra unga.

Film från lanseringen

Författarna till rapporten, Jonas Olofsson vid Malmö universitet och Martin Kvist vid Linnéuniversitetet, presenterade rapporten på ett webbinarium 13 oktober 2022. Då medverkade även, bland andra, Camila Salazar Atías från Fryshuset och Susanne Zander från Delegationen för unga och nyanlända till arbete.