Ledsen eller nere för det mesta, sömnproblem nästan varje dag, oro och ångest. Det är verklighet för många barn och unga. Ändå är det långt i från alla som söker hjälp för depression och ångest. Vad kan orsakerna bakom problemen vara och på vilket sätt kan vi stärka ungas välbefinnande? Under Almedalsveckan i Visby arrangerade Forte ett seminarium om den senaste kunskapen inom området.

Genom den forskningspolitiska propositionen 2020 fick Forte uppdraget att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Programmet finansierar bland annat forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik.

De allra flesta barn och unga vuxna har ett gott psykiskt välbefinnande. Men dagliga psykiska besvär ökar enligt olika nationella undersökningar. Dubbelt så många flickor, unga kvinnor och unga män uppger att de upplever ångest, oro och nedstämdhet jämfört med för tio år sedan. Det gör Sverige till ett av Europas länder med högst andel unga som inte mår bra.

Vad kan orsakerna vara bakom ökningen? Behövs en tydligare gränsdragning mellan hälsa och ohälsa? Hur kan vi sätta in resurser på rätt ställen och för rätt individer trots brist på data om trender och behov? På vilket sätt kan olika aktörer stärka ungas välbefinnande? Och vad säger de unga själva? Dessa frågor diskuterades av ledande forskare och aktörer inom området under ett seminarium den 4 juli i Visby.

Programpunkter

Christina Dalman, professor vid Karolinska institutet och överläkare inom Region Stockholm, presenterade mått kring förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och unga över tid. Undersökningar visar att såväl självrapporterade psykiska besvär som diagnosticerad psykisk ohälsa har ökat kraftigt bland barn och unga under de senaste decennierna. Vilka förklaringar finns det till ökningen och hur ska resultaten tolkas? Christina Dalman presenterade olika hypoteser och diskuterade problematiken kring att mäta psykisk ohälsa.

Anna Sarkadi, professor och specialist i socialmedicin vid Uppsala universitet, presenterade resultat från rapporten ”Hur mår ungdomar på Gotland?” som publicerades 2021. Den innehåller statistik över hur ungdomar på Gotland upplever att de mår samt resultat från intervjuer med 32 gotländska ungdomar om hur de ser på psykisk hälsa.

Panelsamtal

I ett efterföljande panelsamtal fick representanter för Bris, Elevernas riksförbund och Psykologförbundet ge sin bild av situationen och diskutera möjliga vägar framåt tillsammans med representanter för SKR och Socialstyrelsen.

Medverkande:

  • Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris
  • Anes Asic, vice förbundsordförande för Elevernas riksförbund
  • Kristina Taylor, skolpsykolog och ordförande för Psykologförbundet
  • Thomas Lindén, avdelningschef kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen
  • Fredrik Lindencrona, FoU-ansvarig och internationell samordnare inom Uppdrag Psykisk Hälsa vid SKR

Moderator för seminariet var Mia Odabas.