Hur ska fler kunna vårdas hemma om ingen orkar göra jobbet? Torsdag 21 mars klockan 9.00–9.45 följer vi upp vårt uppmärksammade bildreportage från hemsjukvården med ett webbinarium. Då har du chansen att höra forskarna Ingrid Hellström och Elzana Odzakovic berätta mer om den tuffa vardag många sjuksköterskor i hemsjukvården tampas med, men också om hur deras arbetsmiljö skulle kunna bli bättre. Webbinariet är det andra i vår serie Äntligen vardag! där forskare berättar om nya forskningsresultat för arbetslivet.

Se det inspelade webbinariet

Webbinariet börjar 01.58 in i filmen. Ingrids och Elzanas projekt har fått medel från det nationella programmet för arbetslivsforskning som Forte driver. Vill du veta lite mer om programmet tittar du från början av inspelningen. Svar på frågor som inte hann besvaras under webbinariet listas i punktform här under filmen. Skulle du sakna din fråga i listan – hör av dig till ylva.hermansson@forte.se!

Svar på fler tittarfrågor från webbinariet

Här kan du läsa svar från Ingrid och Elzana, på frågor vi inte hann med under webbinariet:

  • Tack för en intressant presentation. Är studien publicerad? Finns det någon länk till den i sådant fall (utöver reportaget i Forte Magasin)?
    Tack, vi har skickat in två vetenskapliga artiklar till tidskrifter men i dagsläget finns ingen publicerad artikel.
  • Arbetar man mer med egenvård inom hemsjukvården eller är det något man skulle kunna arbeta mer med? Jag tänker att egenvård bredvid/tillsammans med välfärdstekniken skulle kunna vara en del av framtidens lösningar.
    Tack för din synpunkt. I vår studie var inte egenvård framträdande bland de uppgifter sjuksköterskorna utförde.
  • Vad kan göras för att lösa bemanningsproblematiken i den kommunala hemsjukvården gällande sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor?
    Det är en svår fråga. Men en lösning kan vara att beskriva sjuksköterskornas komplexa yrkesutövning och på så vis höja statusen för yrket. Det är naturligtvis också viktigt att arbeta med arbetsmiljön. Det är angeläget att de som arbetar inom området, stannar kvar i yrket då det förmodligen blir allt svårare att nyrekrytera de kommande åren.
  • Var det någon som lyfte ett eventuellt behov av avancerade specialistsjuksköterskor, alltså en nivå till av sjuksköterskor
    Tack för din fråga. Det var ingen av sjuksköterskorna eller specialistsjuksköterskorna som nämnde det i vår studie, men det är en viktig del att undersöka vidare i kommande studier.
  • Ni nämnde att man också måste jobba med det här på utbildningsnivå – lyfta vård i hemmet mer och sjuksköterskorna där. Kan ni utveckla vad ni menade med det?
    Tack för din fråga. Allt fler kommer att vårdas i hemmiljö, men – av tradition – förläggs en stor del av den verksamhetsförlagda utbildningen på sjukhus. Att arbeta i ett hem kräver andra kompetenser och en stor grad av flexibilitet. Till exempel behöver sjuksköterskor samverka med anhöriga och omsorgspersonal (med låg eller ingen utbildning) i större utsträckning, i olika typer av miljöer osv. På en vårdavdelning kan en sjuksköterska förvänta sig att det finns olika typer av professioner att vända sig till vid behov, till exempel för att ställa frågor. Hen kan också räkna med att det finns material och medicinteknisk utrustning på ett sjukhus. Det kan en sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård inte förvänta sig, utan det krävs större självständighet.
  • Ni beskriver utmaningar med personal som har begränsad kunskap eller språk – har ni förslag på hur vi kan arbeta med frågan?
    Tack för din fråga. Tyvärr har vi inte arbetat med den frågan i vårt projekt, utöver att vi beskrivit att det är en utmaning.
  • Ni nämnde att sjuksköterskorna i hemsjukvården går in i ungefär åtta olika digitala system – vad är det för system (vad behöver de göra i varje system)?
    Tack för din fråga. De kanske främst elektroniska system som styr sjuksköterskans vardag är 1) insatsschema (TES); 2) kommunens journalsystem; 3) TeleQ (meddelande från patienter, hemtjänst eller anhöriga); 4) Fax (t.ex. läkemedelslistor faxas); 5) System för att dela patientinformation med regionen; 6) Regionens journalsystem (kan endast se journalanteckningar, inte läkemedelslistor); 7) System kopplat till Apo-dos (läkemedelssystem); 8) System för att skicka meddelanden till andra vårdgivare, t.ex. vårdcentraler; samt 9) en applikation i telefonen om vilka patienter som ska besökas under dagen. Appen låser även upp dörrar och registrerar tiden vid respektive hembesök. Utöver dessa system finns postfack och mejl som ska kontrolleras regelbundet. Sjuksköterskorna har även en telefon och är hela tiden nåbara.
  • Hur går ni vidare nu med forskningen?
    I det här projektet skuggades sjuksköterskor under dagen och vi har beskrivit deras yrkesutövning. Vi planerar att gå vidare med att arbeta tillsammans med sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor för att studera deras profession.

Om webbinariet

I och med hemsjukvårdsreformen 2014 tog kommunerna över hemsjukvården från regionerna på många håll i landet. Målen med reformen var en ökad patientsäkerhet och en bättre vård. Men hur har bytet av arbetsgivare påverkat arbetsmiljön för de tiotusentals sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som jobbar inom hemsjukvården? Det ville forskarna Ingrid Hellström och Elzana Odzakovic ta reda på i sin studie ”Kommunal hemsjukvård: arbetsmiljö bortom sjukhuset” som de driver med medel från Forte.

Under 2018 följde de sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården längs deras väg från patient till patient. Resultatet blev fältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer – ett omfattande material som de har analyserat ur olika perspektiv.

– Vad vi såg var en tuff vardag fylld av tillfälliga lösningar, där jakt efter parkeringsplats, provrör och patientinformation inte bara äventyrar patientsäkerheten utan också visar på sjuksköterskornas utsatthet och avsaknad av stöd. Det gav oss många tankar kring hur sjuksköterskornas arbetsmiljö skulle kunna bli bättre, säger Ingrid Hellström.

Bildreportaget om Ingrid och Elzanas forskning i Forte Magasin – Hemsjukvårdens osynliga sjuksköterskor – fick en enorm respons (se några reaktioner som kommit in via Fortes sociala medier i spalten här på sidan). Därför följer vi nu upp reportaget med ett webbinarium.

Varmt välkomna!

Praktisk information

När? Torsdag 21 mars klockan 9.00–9.45
Var? Delta digitalt på Zoom
Anmälan? Ingen anmälan behövs
Kostnad? Webbinariet är gratis – titta eller lyssna där du är och ställ frågor under ”Q & A” i Zoom!
För vem? Alla som jobbar med, eller har intresse för, frågor kring arbetsmiljö och hälso- och sjukvård är varmt välkomna!
Går det att se i efterhand? Ja, webbinariet spelas in och kommer finnas tillgängligt även i textad version på Fortes webbplats under Inspelade evenemang.

Program

9.00–9.05: Fortes Anna-Karin Florén hälsar välkomna

9.05–9.30: Ingrid och Elzana berättar mer om sina forskningsresultat och förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö

… exemplifierat genom foton, berättelser och fältanteckningar från sjuksköterskornas vardag. Ett material som bygger vidare på vårt bildreportage Hemsjukvårdens osynliga sjuksköterskor och visar på de utmaningar sjuksköterskorna i hemsjukvården tampas med (se några exempel längst ner på den här sidan).

Ingrid Hellström (till vänster) är demenssjuksköterska och professor vid Marie Cederschiöld högskola (foto: David Lagerlöf). Elzana Odzakovic (till höger) är distriktssköterska och universitetslektor vid Jönköpings universitet.

9.30–9.45: Frågestund

Under frågestunden låter vi forskarna svara på så många tittarfrågor som möjligt som kommit in under webbinariet via Q & A i Zoom.

Äntligen vardag!

Det här är det andra webbinariet i serien Äntligen vardag! där vi med forskarnas hjälp söker svar på frågor som: Vad får oss att trivas på jobbet? Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Och när jobbar vi som bäst? I ett enkelt digitalt mötesrum delar forskare med sig av sin kunskap och goda exempel från arbetslivet. Lösningar och arbetssätt som de i sin forskning ser fungerar extra bra. Eller som i det här fallet – uppmärksammar tuffa förhållanden och ger råd för en bättre arbetssituation.

Webbinarieserien anordnas av Fortes tioåriga nationella program för arbetslivsforskning och modereras av programansvariga Anna-Karin Florén. Programmet är en del i den svenska regeringens satsning för att hantera de stora samhällsutmaningarna genom utmaningsdriven forskning och innovation.

Ha koll på nästa Äntligen vardag!

Håll dig uppdaterad om kommande webbinarier i serien Äntligen vardag! genom att anmäla dig till vår prenumerationslista.

Missade du vårt första webbinarium i serien? Det handlade om kopplingen mellan distansarbete, hälsa och lönsamhet och kan ses här: När hemma blir kontor – vilka vinner på det?

Några utmaningar i hemsjukvården

Ingrid och Elzana har uppmärksammat många brister i hemsjukvårdens arbetsmiljö. Här presenteras några.

Bild A: Brist på material och utrustning

Hemsjukvårdens sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor saknar ofta utrustning och material. Trots att de vårdar svårt sjuka patienter i hemmen. De hänger blodpåsar i snören i taket. En sjuksköterska tvingas blanda antibiotika på en tvättmaskin.

Bild B: Task shiftning

När de själva inte hinner ge patienter medicin känner de press från arbetsgivaren att delegera det till undersköterskor och vårdbiträden. För att medicineringen ändå ska bli rätt märker de upp hur medicinerna ser ut. Med risk för att det kan bli fel, och farligt för patienterna.

Bild C: Kringsysslor och transporter

Sjuksköterskorna tvingas göra många sysslor som egentligen inte hör till deras yrke eftersom det inte finns någon annan som gör dem. De behöver till exempel tvätta kommunens bilar, se till att däcken byts och laga sina arbetscyklar. Varje dag jagar de parkeringsplatser. För de får inte parkera gratis vid patienternas boenden, eller vid vårdcentralerna när de ska lämna in prover. Eftersom det råder brist på kommunbilar behöver de varje morgon sy ihop vem som samåker med vem.

Bild D: Kontor som inte passar för verksamheten

Bilden visar hur en gammal lägenhet i ett äldreboende har fått bli kontor för hemsjukvårdens personal. Lokaler som inte är anpassade efter verksamheten gör att till exempel känslig patientinformation ibland har förvarats i olåsta utrymmen. Eller att samma kylskåp används till läkemedel och mat (här en apelsin och en kaviartub) för att det bara finns ett.

Stökig arbetsmiljö, många samarbetspartners och splittrad information

Medarbetarna tampas också med en otroligt stökig och smutsig arbetsmiljö där venkatetrar, salva, plasthandskar och yoghurt ibland behöver städas bort ur bilarna innan de kan börja dagens arbetspass. Deras samarbetspartners är många och mycket tid går åt till att bara hitta rätt information och förstå vad de ska göra. Varje dag går de in i närmare tio olika digitala system samt tömmer fax och postfack för att inte missa något. Risken att något blir fel är stor och chansen att ställa följdfrågor liten.

– Det blir tydligt att det inte är ett högstatusjobb att vårda gamla och sköra. Och att hemsjukvårdens personal har slussats in i ett system som inte är anpassat för deras behov, säger Ingrid Hellström och fortsätter:

– Att inte bli sedd urholkar känslan av att du gör något värdefullt. Vad gör vi om alla erfarna sjuksköterskor slutar? Det finns inga att ersätta dem med. Och våra sjuka äldre blir allt fler.

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver andelen sjuksköterskor inom kommunerna öka med 22 % till 2031. Detta för att klara av att ta hand om den kraftigt ökande gruppen av äldre i Sverige – läs mer i sidans spalt.