Webbinariet sändes 8 april. Här finns svar på de frågor som ställdes under livesändningen!

Långsamma, krångliga beslutsvägar och yrkesgrupper som mäter ”allt” riskerar att ta fokus från kärnverksamheten. Samtidigt gör byråkrati att offentliga verksamheter styrs rättssäkert och stabilt över tid. Poliser, lärare och sjukvårdspersonal vittnar om ökad byråkratisering, att den offentliga sektorns kärnverksamhet servar byråkratin snarare än medborgarna. Hur kan tjänstepersoner förhålla sig till byråkratisering som orsakar en ökad belastning? Finns lösningar?

Välkommen till ett webbinarium med professor Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, aktuell med boken Varför ökar den offentliga byråkratin i Sverige? (Open Access, Malmö University Press). Webbinariet bygger på Forte-finansierad forskning.

Innehåll i webbinariet: 

  • Patrik Hall berättar om tre spår: politisk styrning, new public management och professionalisering.
  • Vad kan lösningar vara? Moderator Anna-Karin Florén, programansvarig för arbetslivsprogrammet på Forte, ställer frågor.
  • Tittare kan ställa frågor under  ”Frågor och svar” i Zoom under livesändningen.

Svar på frågor från livesändningen:

Fråga: Hur kan man styra administrationen mer? Går det att göra mätbart på samma sätt som kärnverksamheten tror du?

Svar: Nej, det är förstås svårt. Men det behöver ju inte vara just ekonomistyrning, utan annan form av styrning. Bedömningar kan man göra – har vi råd med den här nya administrativa enheten? På vilket sätt bidrar den här administrativa positionen till kärnverksamheten?

Fråga: Beskriv gärna den sista punkten 5 lite närmare – om digitalisering. Säg gärna något mer om att digitalisera på ”fel sätt”.

Svar: Digitalisera på fel sätt = digitalisera genom att skapa mer och ofta onödig administration. Forskning verkar visa att kärnverksamhetens personal t.ex. sällan är tillfrågad när nya system upphandlas. Mitt nya projekt – om vi får pengar – ska handla om detta. Organisationer måste kommunicera mycket bättre internt kring vilka digitala system som behövs. Kan t.ex. inte påminna mig om att jag någonsin blivit tillfrågad om sådant en enda gång på mitt jobb. Nya system bara införs utan diskussion, som om det skulle vara någon slags naturkraft.

 

Fråga: Om man ska organisera mindre, men samtidigt har en ökad delegering från stat et c och även fler och fler tvärsektoriella frågor som ska integreras som t ex hållbarhet, jämställdhet et c, hur ska man hantera denna paradox? Vad är alternativet till organisering och ökad byråkratisering?

Svar: Varför ska man integrera fler tvärsektoriella frågor? Det leder mest till krångel. Tycker sådant du nämner, exempelvis jämställdhet, kan hanteras på ett rätt tydligt och rättframt sätt (om vi inte talar om en jättestor organisation, typ en stor kommun). Men det är klart vi behöver organisationer, de är ett oöverträffat sätt att mobilisera kollektiv handling. Det jag säger är att det är för mycket fokus på organisation. Ökad byråkratisering tror jag däremot inte är en naturlag. Den kan hanteras på olika sätt internt.

 

Fråga: Det finns ju olika åsikter om hur viktigt byråkrati är i förhållande till kärnverksamheten. Men vad som är en rimlig balans och hur detta ska bestämmas är inte helt enkelt att komma fram till. Vad tänker du om detta?

Svar: Mycket svår fråga att svara på. Det beror på verksamheten. Är det en verksamhet där rättssäkerhet är viktigt och många juridiskt grundade beslut fattas, exempelvis Försäkringskassan, är byråkrati förstås viktigt. Är det lika viktigt i högprofessionella verksamheter där personalen redan vet vad som behöver göras? Jag tror inte det.

 

Fråga: Har du tittat på organisationsprofessionella ”aktivister”, dvs välutbildade medarbetare med stort inflytande som driver egna frågor och därmed ytterligare försvårar den ideala byråkratin

Svar: Det finns ett annat begrepp, ”policyprofessionella”, som bland annat Stefan Svallfors skrivit om. Det är ofta människor med ett stort engagemang, som är lite besläktat med organisationsprofessionella. Men visst driver många organisationsprofessionella egna frågor, kanske inte på ett ”aktivistiskt” sätt utan mer för att stärka sin profession – exempelvis kommunikatörer, HR.

 

Fråga: Kan det vara så att chefer behöver få tillbaka sina sekreterare/assistenter? Cheferna ägnar ju sig ofta åt enklare administration som du nämnde. Det skulle även öppna upp för mindre avancerade jobb (och lägre löner) inom byråkratin.

Svar: Absolut, håller helt med.

 

Fråga: Er det ulike typer byråkrati? klassisk weberiansk versus moderne byråkrati? Du har jo selv skrevet om managementbyråkrati?

Svar: Jo, men jag hann inte utveckla det på föreläsningen. Fokus på regler och kontroll är gemensamt. Men exempelvis individuell lönesättning och osäker befordringsgång är mycket långt från Weberiansk byråkrati.

 

Fråga: Det pågår stora och långsiktiga samhällsomställningar, nära vård, ny socialtjänstlag, samsjuklighetsrefomen et c, om dessa långsiktiga omställningar ska kunna genomföras måste nog den politiska logiken också förändras och kanske också fundera på avimplementering inom det politiska området?

Svar: Jo kanske, men jag vet inte riktigt hur det ska gå till. Jag tror det är bäst att börja i de offentliga organisationerna själva.

 

Fråga: Finns det inte en motsättning i att man i enlighet med New Public Management i teorin vill delegera ansvaret till verksamheten, men i praktiken bara delegerar just ansvaret, men inte mandaten hur man styr sin verksamhet, utan att detta styrs från HR, jurister, rutiner, interna regler, etc?

Svar: Jo, det tycker jag. Det är mycket som är motsättningsfullt här i världen, inte minst det som brukar kallas NPM, New Public Mangagement. ”Bättre kvalitet för mindre pengar”. ”Låt chefer bestämma själva/styr mer uppifrån”.

 

Fråga: Ett exempel: Lärare utbildar sig 4-5 år. Måste de då inte anses kunna få  åtnjuta mer tillit? Är inte hög utbildning ett tecken på att man ska få tillit? Varför har vi denna byråkratisering, trots att vi aldrig varit så högutbildade?

Svar: 1, politiker styr. 2, statliga myndigheter har väldigt lite operativt ansvar kvar (undantag högskola, polis, försvar), då vill de styra och kontrollera. 3, media och medborgare ställer mer krav. 4, digitala system möjliggör styrning och kontroll, samt fler administrativa krav. 5, samt det jag var inne på i föreläsningen – många vill lämna kärnverksamheten för att den är för jobbig. Karriär i min verksamhet (högskolan) är att avlägsna sig från studenterna.

 

Fråga: Finnes det noen eksempler på organisasjoner som ikke blir «byråkratisert». For eksempel frivillige organisasjoner?

Svar: I frivilligorganisationer idag och kanske alltid har det funnits starka motsättningar mellan byråkrati och medlemmar (se till exempel Michels över 100 år gamla bok ”Political Parties”). Jag kan sektorn lite för dåligt, men åtminstone stora fackföreningar verkar ha liknande byråkratiska tendenser som offentliga organisationer. Finns säkert andra frivilligorganisationer som fungerar på annat vis.

 

Praktisk information:

  • Datum och tid? Tisdag den 8 april kl 9.00-9.45.
  • Var? Digitalt i Zoom.
  • Kostnad: Webbinariet är kostnadsfritt.
  • För vem? Vi vänder oss främst till tjänstepersoner inom offentlig verksamhet men alla är välkomna!
  • Kan man se webbinariet i efterhand? Ja.
  • Arrangör: Fortes nationella arbetslivsprogram i seminarieserien Äntligen vardag!

Mer om Äntligen vardag!

I seminarieserien Äntligen vardag! söker vi med forskarnas hjälp svar på frågor som: Vad får oss att trivas på jobbet? Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Och när jobbar vi som bäst? I ett enkelt digitalt mötesrum delar forskare med sig av sin kunskap och goda exempel från arbetslivet. Lösningar och arbetssätt som de i sin forskning ser fungerar extra bra.

Titta eller lyssna, var du än är!  Webbinarieserien anordnas av Fortes nationella program för arbetslivsforskning. Programmet är en del i den svenska regeringens satsning för att hantera de stora samhällsutmaningarna genom utmaningsdriven forskning och innovation.