Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på i ett stort forskningsprojekt som fått internationell uppmärksamhet.

Det har länge funnits farhågor om att det skulle finnas en koppling mellan tatueringar och cancer. Läkemedelsverket har i sina stickprovskontroller genom åren upprepade gånger hittat förbjudna ämnen och höga halter av föroreningar i tatueringsfärger.

Det har också visat sig att tatueringsfärger kan sprida sig från huden och lagras i andra delar av kroppen. Patologer har vid obduktioner bland annat hittat missfärgade lymfkörtlar hos tatuerade personer.

– Det vi tror händer är att färgerna triggar i gång immunförsvaret som känner igen de här färgpartiklarna som en slags främmande kropp, på samma sätt som ett virus eller en bakterie. När immunförsvaret går i gång försöker det bli av med det här skräpet. Det gör att det hamnar i blodet och kan spridas till andra ställen i kroppen, säger Christel Nielsen, docent och forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Hon leder ett Forte-finansierat forskningsprojekt som ska försöka ge svar på frågan om det finns ett samband mellan tatueringar och cancer. Att det inte gjorts tidigare tror Christel Nielsen beror på att det saknats dataunderlag för en sådan studie.

Men med hjälp av Sveriges unika cancerregister, som Socialstyrelsen tillhandahåller, har forskarna kunnat skicka ut en enkät till 9 000 personer som antingen haft hudcancer eller cancer i lymfkörtlarna. De har bland annat fått svara på frågor om huruvida de är tatuerade, och i så fall när de tatuerade sig, var på kroppen, hur stora tatueringarna är och vilka färger det rör sig om. Samma frågor har ställts till en jämförelsegrupp på 27 000 personer som utgör ett tvärsnitt av den svenska befolkningen.

– Vi har fått så fina svarsfrekvenser. Folk har uppenbarligen tyckt att det här varit viktigt. Vi har legat på över 50 procents svarsfrekvens, vilket är väldigt ovanligt nu för tiden.

I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen tatuerad, vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat.

– Vi vet inte varför det ökar. Man säger att våra solvanor har förändrats över tid. Men jag tycker att man måste följa upp tatueringarna eftersom de kan vara en riskfaktor i sig själva, men också eftersom vissa av de här pigmenten bryts ner när man till exempel solar. UV-strålning gör att de bryts ner till farligare kemiska föreningar än själva färgen som sådan. Så det kan finnas en koppling mellan de här faktorerna som man behöver titta på, säger Christel Nielsen.

Forskarna i projektet håller nu på att sammanställa enkätsvaren och resultaten kommer att presenteras i början av nästa år. Visar det sig finnas ett samband mellan tatueringar och cancer kan det hjälpa människor som funderar på att skaffa en tatuering, menar Christel Nielsen.

– Det handlar inte om att folk inte ska tatuera sig. Det är inte alls det vi far efter. Men jag tycker att eftersom det är så många som tatuerar sig, så måste man se till att det är säkert att göra det.

– Om man har vissa riskfaktorer med sig från början så ska man kanske låta bli, till exempel om man har mycket av en viss typ av cancer i familjen. Då är det onödigt att trigga i gång någonting. Det skulle vara ett sätt att använda resultaten på.

Eftersom det inte har gjorts några studier om kopplingen mellan tatueringar och cancer tidigare har forskningsprojektet i Lund fått uppmärksamhet även internationellt. Forskarna samarbetar också med Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för tatueringsbranschen.

Projektet råkar sammanfalla med att nya EU-regler gällande tatueringsfärg infördes vid årsskiftet. Sverige har haft en egen lagstiftning på området i omkring tio år, men det finns tusentals färger registrerade hos Läkemedelsverket och myndigheten har inte haft resurser att analysera mer än några hundra av dem. I många andra EU-länder har det helt saknats regler kring tatueringsfärg.

– Det försöker man komma åt med den nya EU-regleringen. Men det är mycket pengar i branschen och det har varit mycket kritik mot lagen för att det inte finns evidens för en koppling till cancer och andra sjukdomar, säger Christel Nielsen.

EU-reglerna omfattar koncentrationsgränser för omkring 4 000 skadliga ämnen i tatueringsfärger, däribland bly, nickel och arsenik, som tagits fram av EU:s kemikaliemyndighet Echa. En del haltgränser överensstämmer med svensk lagstiftning medan andra är lägre eller högre.

– Om de nya reglerna får önskad effekt kommer vi att kunna se andra tatueringsfärger i framtiden. Men det är alla de som tatuerat sig fram tills nu som vi behöver titta på. De här sjukdomarna har latenstid och det tar kanske tio år att utveckla ett lymfom. EU-lagstiftningen ställer också krav på märkning, och tatuerarna får bara använda produkter märkta med ”blandning för användning i tatueringar”. Dessutom ska tatuerarna informera kunderna om färgerna.

– Jag tänker också att man bör samarbeta med tatuerarna. För de om några tittar på folks hud, och man skulle kunna utbilda dem i hur man upptäcker cancerförändringar, säger Christel Nielsen.

Text: Krister Zeidler