Illustration: Marie Tillman

Språk och utbildning är avgörande när personer med utländsk bakgrund vill göra karriär i Sverige. Men det finns också andra faktorer som är viktiga i processen från ny till etablerad på arbetsmarknaden. Det visar ett tvärvetenskapligt Fortefinansierat projekt vid Högskolan i Jönköping. Målet är att ta fram rekommendationer för förbättrad integration.

Hur går det till när en person som kommit till Sverige får jobb och gör karriär? Hur ser själva processen ut, från nyanländ till etablerad på arbetsmarknaden? Och hur kan vi använda den informationen för att förbättra integrationen i arbetslivet? Det är frågor som forskare vid Högskolan i Jönköping just nu studerar närmare.

– Utbildning slår ut allt annat som förklaring till hur invandrare etablerar sig på arbetsmarknaden. Men i studien försöker vi också gå djupare. Det är inte så enkelt som att man har ett jobb eller inte, säger Johan Klaesson som är professor i nationalekonomi och en av dem som jobbar med studien.

Johan Klaesson, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping. Foto: Högskolan i Jönköping

– Vi har tittat på processen, från att en person är nyanländ till att han eller hon har ett jobb. Det handlar om en stegvis integration, steg för steg som blir en sekvens som vi har analyserat.

I projektet ska forskarna både försöka identifiera gemensamma karriärvägar bland invandrare i stort och vilka individuella karriärsteg som leder framåt på arbetsmarknaden. De tittar också på vilken betydelse ens bostadsort har när det handlar om att få jobb och skapa sig en karriär i Sverige.

Johan Klaesson och projektledaren Sofia Wixe står för den kvantitativa delen av studien. Med hjälp av detaljerad statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) har de följt två grupper av invandrare under en tioårsperiod från det att de anlände till Sverige. Den ena gruppen består av personer som kommit från EU-länder och den andra av personer som kommit från Östafrika. Samtliga kom hit under 1990-talet.

– När vi studerar dem under lång tid så får vi ett helt batteri med förklaringar till vad de gör. Vi gör en så kallad  sekvensanalys, där vi ser vad som leder till vad när vi följer dem en längre tid. Det handlar om faktorer som ålder, utbildning, kön och var de bor. Just det där med bostadsområde har vi studerat extra noga – om de bor med många andra invandrare eller om det är många som inte har jobb där, förklarar Johan Klaesson. Studien är inte färdig än, den försenades bland annat på grund av pandemin. Men det går ändå att slå fast några resultat, säger Johan Klaesson.

– Dels det förväntade, det vill säga att utbildning är den faktor som är absolut viktigast för att förklara om en person blir integrerad på arbetsmarknaden eller inte. Ett annat tydligt resultat är att det spelar roll var man bor. Men det är inte så enkelt som att det alltid är dåligt att bo i ett segregerat område.

Monika Allgurin, biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg

– Det handlar mer om kvaliteten på området. Om det är många som har jobb där man bor så ökar chansen att man själv också har jobb. Det är som nätverk, om vi har en grupp människor från något land och många av dem har jobb, så är det lättare för andra i den gruppen att också få jobb. I de fallen behöver inte segregation vara enbart dåligt, säger Johan Klaesson.

För att få djupare förståelse för människorna bakom siffrorna innehåller studien också en kvalitativ del. Där har forskarna genomfört djupintervjuer med ett antal personer i de grupper som ingick i den statistiska delen.

Personerna har fått ge sina egna berättelser om livet och vägen fram på den svenska arbetsmarknaden.

– De som var med ville verkligen berätta och dela med sig av sina historier, säger Monika Allgurin, biträdande professor i socialt arbete. Totalt var det 19 personer som tackade ja till att bli intervjuade. De flesta av dem kom från länder i Europa och var angelägna om att dela med sig av sina erfarenheter.

– Det är tydligt att det är en grupp som inte har några stora problem att ta sig in på arbetsmarknaden i Sverige. Och nästan alla intervjuade svarar att den viktigaste faktorn för att integreras, både på och utanför jobbet, är det svenska språket, fortsätter Monika Allgurin.

Hennes kollega Pia Bülow, professor i socialt arbete, förtydligar att svenskan inte bara är viktig för att klara själva arbetet.

Pia Bülow, professor i socialt arbete vid Högskolan i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg

– En del svarar att de kanske behövde tala ett annat språk på arbetsplatsen, men kände ändå att de behövde svenskan. Det handlar om vilka relationer man kan skapa med arbetskamrater och andra människor, för att det ska bli verkliga relationer och inte bara ytliga kontakter. Många säger att det är viktigt att ha svenska vänner och att man ska vara mån om det sociala.

En annan sak som kom fram i intervjuerna var att integration är en process som behöver gå åt två håll. Det handlar inte bara om att den som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden ska göra sitt bästa och ”anpassa sig”. Arbetsgivare, kollegor och andra delar i det svenska systemet behöver också bidra och göra ansträngningar för att det ska fungera. Annars blir det svårt att tillvara ta den potential och kompetens som finns.

– Öppenhet var något som flera pratade om. Och då från båda sidor. Egentligen handlar det om ett enkelt budskap: migration och integration behöver inte vara ett problem, det är en resurs, säger Monika Allgurin.

I intervjuerna har de inte stött på någon som stämmer med berättelsen om den högutbildade akademikern från en annan del av världen som kör taxi i Sverige. Däremot är det flera av de intervjuade som är mycket måna om att berätta hur de bidrar till samhället. De framhåller att de är delaktiga och betalar skatt, till exempel.

Ett förslag som kommit fram i intervjuerna är att det borde finnas någon form av lathund för den som är ny på den svenska arbetsmarknaden.

– En sådan skulle kunna innehålla lättillgänglig information om vad man ska tänka på. Som hur det fungerar på arbetsplatser, med pension, hur det går till att tillgodogöra sig sin utbildning från ett annat land och liknande saker. I dag får många först höra hur de söker bidrag, men de vi har intervjuat vill främst ha ett arbete och försörja sig, säger Pia Bülow.

Illustration : Marie Tillma

Till projektet finns också en referensgrupp knuten, där olika aktörer som arbetar med integrations- och arbetsmarknadsfrågor är representerade. Där finns exempelvis några fackförbund och kommuner med. Det är ett sätt att sprida kunskaperna som kommit fram i studien.

Ett annat sätt är att i slutänden sätta samman ett slags checklista, eller policyrekommendationer. Målet är att aktörerna på arbetsmarknaden ska kunna göra mer rätt för att ta tillvara den potential som personer med utländsk bakgrund utgör.

– En viktig sak när det kommer till rekommendationerna är att det inte finns något ”one size fits all”. Det kan vara olika saker som fungerar för olika grupper. Det kan vara känsligt, men forskningen visar att det egentligen skulle behövas olika politik för olika grupper som vill in på arbetsmarknaden, säger Johan Klaesson.

Text: Anna Hjorth