Nära ögat – kan skärmar skada synen?
Katt-videos, Candy crush, hemläxor, Snapchat. Dagens barn och ungdomar lever sina liv framför skärmar. Samtidigt ökar förekomsten av närsynthet över hela världen. Kan det ha ett samband?
Stereotyperna av den flitiga studenten, det nördiga it-geniet och den pålästa bibliotekarien har en sak gemensamt: glasögon. Är det inte märkligt egentligen, att ett synkorrigerande hjälpmedel fått status som kunnighetssymbol? Kanske inte ändå. Forskning visar faktiskt att den som är välutbildad löper större risk att drabbas av närsynthet.
– Flera studier har visat på samband mellan högre utbildning och närsynthet, så man kan säga att akademiker i allmänhet har större risk att drabbas, säger Tomas Bro, ögonläkare och forskare på Höglandssjukhuset i Eksjö.
Att det är på det viset tros bero på att studenter ägnar sig åt stora mängder närarbete, framför kursböcker och datorskärmen. Forskarna tror nämligen att långa stunder av närarbete förändrar ögats anatomi och gör det längre. Detta leder till att synen på långt håll blir oskarp, så kallad närsynthet.
– Närsynthet innebär att ögat är för långt för sin optiska konstruktion. Man kan tänka sig en biografsalong där filmen som ska visas på duken istället hamnar på ett avstånd motsvarande en av bänkraderna, förklarar Tomas Bro.
I dagens teknikdrivna samhälle är det dock inte bara studenter som tillbringar mycket tid framför skärmar. Redan 2012 uppskattade forskaren Aric Sigman att en genomsnittlig 18-årig europé sammanlagt hade suttit tre år framför olika typer av skärmar.
Samtidigt pågår en alarmerande ökning av närsynthet i världen, enligt WHO. Med nuvarande utveckling kan mer än hälften av världens befolkning vara närsynt år 2050.
– Arvet har betydelse, men den snabba ökningen tyder på att miljöfaktorer också spelar en viktig roll, säger Tomas Bro.
Han har nyligen påbörjat ett forskningsprojekt i Region Jönköping som ska söka svar på om närsynthet ökat i Sverige under de senaste decennierna – och om det i så fall finns ett samband med skärmanvändning.
Många föräldrar undrar hur mycket skärmtid ögonen kan hantera utan att ta skada. | Tomas Bro
För att ta reda på detta kommer Tomas Bro att genomföra fem retrospektiva delstudier som analyserar närsynthet, andel glasögonbärare och skärmtid bland olika grupper av barn och ungdomar. Tidsfönstret börjar redan på 80-talet och sträcker sig fram till i dag.
Att forskningen endast utgår ifrån närsynthet hos barn och unga beror på att det oftast är under ungdomsåren som problemen uppkommer, menar Tomas Bro.
– Närsynthet utvecklas framför allt under skolåldern och har ofta stabiliserats strax efter tonåren. Ökad närsynthet efter detta är ovanligare och dessutom mindre uttalat. Därmed är det framför allt hos barn man kan hitta trender för den framtida befolkningens glasögonbehov.
En av delstudierna fokuserar på barn i åldrarna 2,5 till 8 år som deltagit i registerstudien ABIS, en studie av 17 000 barn i sydöstra Sverige. Registret innehåller bland annat information om skärmtid och synfel, vilket gör det möjligt att undersöka eventuella samband.
I en annan delstudie ska forskarna bokstavligen bläddra i skolkataloger och räkna antalet elever med glasögon. I materialet ingår 20 olika skolor och cirka 4 000 barn per år. Syftet är att svara på frågan om andelen glasögonbärare per skolklass har ökat mellan 2007–2017.
Den slutgiltiga förhoppningen är att delstudierna tillsammans ska ge svar på frågan: ökar närsynthet i Sverige?
– Även om närsynthet ökar globalt har man hittills inte kunnat påvisa detta i Skandinavien. Om en annalkande epidemi kan anas är det viktigt att tidigt vara förberedd för att sätta in insatser för korrekt prevention och
behandling, säger Tomas Bro.
Ett exempel på en sådan preventiv insats är att Folkhälsomyndigheten kan gå ut med tydliga rekommendationer om minskad skärmtid. Detta görs redan i dag i exempelvis Singapore. Men vilka nivåer som i så fall ska rekommenderas är ännu oklart.
– Många föräldrar undrar hur mycket skärmtid ögonen kan hantera utan att ta skada, men det tråkiga svaret är att ingen i dag med säkerhet kan säga någon exakt siffra.
Lyckligtvis finns det ändå saker man som orolig förälder kan göra för att skydda sina barns ögon. Tomas Bro tipsar om den så kallade 20-20-20 regeln. Den innebär att man vid närarbete ska titta 20 meter bort var 20:e minut, och hålla kvar blicken i 20 sekunder. På så sätt får ögats muskler en chans att slappna av.
En annan rekommendation är kontinuerlig utomhusvistelse, som enligt forskning verkar ha en skyddande effekt mot närsynthet.
Text: Antonia Hallberg
