Många patienter med risk för bland annat diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom får inte den dietistbehandling de behöver i dag, med försämrad hälsa och ökade samhällskostnader som följd. Men, nu kan forskare ha hittat en lösning.

Att behöva åka många mil för att få vård. Eller helt mista chansen till rätt specialistvård för att du bor på fel plats i landet. Det är resultatet av den brist på dietister som råder inom hälso- och sjukvården i dag. Det medför kostnader för samhälle, miljö och inte minst konsekvenser för patienternas hälsa och liv. Många patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar, som övervikt, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom får inte kvalificerad kostbehandling.

Men kanske finns det en möjlig lösning på problemet, nämligen digitala behandlingar, exempelvis via videosamtal. Det ska det Forte-finansierade forskningsprojektet Dietist på distans nu titta vidare på.

Petra Ryden, legitimerad dietist och lektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

– Den forskning som är gjord på området hittills visar på lovande resultat, där telemedicinsk behandling och internetbehandling har gett lika goda eller ibland till och med bättre utfall jämfört med traditionell behandling med fysiska besök, säger Petra Ryden, legitimerad dietist och lektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet som också leder projektet.

I en pilotstudie har forskarna även visat att internetbaserad dietistbehandling har stor potential att effektivisera vården och öka tillgängligheten.

– Vi tänker att detta skulle öka jämlikheten inom hälsa och sjukvård. Nästan oavsett var i Sverige dietister verkar i dag har de stora upptagningsområden. Det finns få specialister inom dietik i Sverige som jobbar med mer ovanliga sjukdomar, där behovet av dietist samtidigt är stort. Därför har man som patient helt olika förutsättningar beroende på var man råkar bo när man får sjukdomen. Med digital teknik utjämnas detta, säger Petra Ryden.

Många dietister som vi pratat med lyfter att när ett möte går fortare hinner de med administrationen runt varje patient lättare.
Petra Ryden

Frågan är om de goda effekterna består när behandlingen används i stor skala? För att ta reda på det påbörjas i år en storskalig studie. Patienter som fått möjlighet till behandling hos dietister lottas till att antingen få denna via traditionella fysiska möten eller via videosamtal över internet. De följs under ett års tid och får löpande besvara enkäter kring hur de äter och hur de upplever behandlingen i form av kontakt och interaktion med dietisten.

– Patienterna kommer även få svara på frågor om sitt allmänna hälsotillstånd för att se om de upplever att de mår bättre, samt om sin vikt. Men vårt huvudutfallsmått är kostförändringen, säger Petra Ryden.

Att patienter inte får dietistbehandling förvärrar inte bara deras hälsotillstånd, utan ökar även samhällets kostnader då kostbehandling hos dietist är ytterst kostnadseffektivt. Digitala möten skulle samtidigt spara in kostnader för transporter och innebära kortare frånvaro från arbetet för patienter. Även utsläpp från resor skulle minska. Inom projektet kommer det att göras en hälsoekonomisk utvärdering, där hållbarhetsaspekter ingår.

Vår hypotes är att det finns flera olika besparingar med att träffas digitalt, men vi måste väga in behandlingsresultatet också. Blir inte det inte lika bra så kan det ju vara en dyrare behandling totalt sett. Där hoppas vi och tror utifrån data som finns i andra studier att det ska visa att utfallet inte är sämre, men det återstår att se, säger Petra Ryden.

De senaste fem åren har en stor utveckling skett, från att nästan ingen dietist jobbat med videosamtal till att det i dag är vardag för de flesta. Det visade en delstudie som forskarna gjorde under 2021. Dietisterna upplevde också att de flesta patienterna är positiva till digitala möten. Däremot finns nackdelar kring administrationen. Till exempel handlar det om hur material rent praktiskt kan delas med patienterna elektroniskt, och hur de använder det jämfört med papper och broschyrer som man sätter i händerna på dem.

– Det kan vara krångligt ibland i vissa system, både att skicka bilagor och för patienten att logga in och ta emot dem, säger Petra Ryden.

Ett annat problem uppstår vid trepartssamtal, till exempel om någon behöver ha tolk med i behandlingssamtalet. Eftersom systemen ofta är upplagda för att en dietist och en patient ska mötas i en plattform där det krävs BankID för att logga in, så kan själva
inloggningen för tolken vara svår att lösa.

– Det är jättetråkigt. För de som lyckas säger att det blir bättre med videosamtalet jämfört med telefon, det tillför något extra att kunna se varandra och det går att vara mer säker på att det som sägs går fram via tolken, säger Petra Ryden.

Att träffa patienter digitalt är ofta effektivare och det går att boka in fler patientmöten under en dag, lyfter Petra Ryden. Något som både kan riskera att driva upp tempot, eller tvärtom göra arbetsdagen lugnare.

– Många dietister som vi pratat med lyfter att när ett möte går fortare hinner de med administrationen runt varje patient lättare. Plötsligt har de möjlighet att delta i digitala webbinarier och fortbilda sig, för arbetsdagen rymmer mer, säger hon.

Text: Ebba Arnborg