Årliga öppna utlysningen: Forte beviljar 330 miljoner kronor till 70 nya forskningsprojekt med betydelse för samhället och människors liv. Projekten, som ska pågå fram till 2027, spänner över alla Fortes områden – hälsa, arbetsliv och välfärd.

Den årliga utlysningen av projektbidrag är en utlysning för forskarinitierad forskning inom Fortes områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Utlysningen är inte inriktad mot några utpekade kunskapsbehov eller prioriterade områden – i stället är det upp till forskarna att initiera forskning utifrån behov som de själva har identifierat.

Resultatet blir en stor bredd av forskningsprojekt som behandlar en mångfald av forskningsfrågor. Nu får 70 forskningsprojekt finansiering till en sammanlagd summa av 330 miljoner kronor över tre år. Många av de finansierade projekten svarar mot några av vår tids stora och mest akuta samhällsutmaningar – andra berör mer specifika utmaningar med stor betydelse för vissa grupper av individer.

Nedan beskriver vi några av de samhällsutmaningar som ska angripas av de beviljade projekten. En lista över samtliga beviljade ansökningar, inklusive projekttitel och projektledare finns på sidan Bidragsbeslut.

Forskningsteman i urval

Kriminalitet och rättsväsende

Ett problemområde som adresseras i flera av de finansierade projekten är kriminalitet. Under de senaste åren har Sverige sett en kraftig ökning av grovt gängrelaterat våld, där allt yngre personer utgör både förövare och offer. De beviljade projekten kommer på olika sätt bidra till att öka kunskapen om kriminalitetens orsaker, brottsförebyggande arbete och riskfaktorer för att hamna i brottslighet.

Exempel på finansierade projekt:

  • Att närma sig den heta zonen – om gängrelaterade konfliktsammanbrott och deras samhälleliga responser
    Projektledare: Kristina Alstam, Göteborgs universitet
  • Att pekas ut som utsatt område: Effekter på grannskapsnivå avseende hälsa, kriminalitet och tillit
    Projektledare: Jeffrey Mitchell, Umeå universitet
  • Brottslighet bland tidigare klienter i den sociala barnavården: Kontinuitet och förändring från tonåren till medelåldern
    Projektledare: Marie Berlin, Stockholms universitet
  • Förhandlingar i förvandling: En explorativ studie om videolänkar i rättssalar
    Projektledare: Lisa Flower, Lunds universitet
  • Hur passar pusselbitarna ihop? Riskfyllda kombinationer av tidiga riskfaktorer och utvecklingsvägar bakom ungdomskriminalitet
    Projektledare: Karin Hellfeldt, Örebro universitet

Psykisk hälsa hos barn och unga vuxna

Det behövs mer kunskap om den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Ett antal av de finansierade forskningsprojekten fokuserar på olika aspekter av barns och unga vuxnas psykiska hälsa – inklusive förekomst, konsekvenser och förebyggande insatser.

Exempel på finansierade projekt:

  • Att vara ung och må dåligt: Tidstrender och longitudinell utveckling när det gäller självskadebeteende, ätproblem och annan psykisk ohälsa
    Projektledare: Daiva Daukantaite, Lunds universitet
  • Autism – ett större problem nu än då? Om autism, skolprestation och psykisk ohälsa över tid
    Projektledare: Sebastian Lundström, Göteborgs universitet
  • Främjande av psykisk hälsa i Generation Z – samskapande och utvärdering av en digital e-hälsolösning för psykisk hälsolitteracitet och kamratstöd
    Projektledare: Annika Lexen, Lunds universitet
  • Gaming på gott och ont: En longitudinell analys av objektiva gaming-data och psykisk hälsa
    Projektledare: Kristoffer Magnusson, Karolinska Institutet
  • Kliniska effekter och kostnadseffektivitet av en tidig föräldrastödjande gruppintervention för föräldrar till förskolebarn med subkliniska neuropsykiatriska funktionsavvikelser och psykisk ohälsa
    Projektledare: Karin Fängström, Uppsala läns landsting
  • Premenstruella störningar: nyckeln till att ta itu med könsskillnader i mental hälsa bland ungdomar och unga vuxna
    Projektledare: Donghao Lu, Karolinska Institutet
  • Utvärdering av den skolbaserade interventionen Solution-focused Intervention for Mental health (SIM) bland gymnasieungdomar: effekter på psykisk hälsa och kostnadseffektivitet
    Projektledare: Fredrik Söderqvist, Region Örebro län
  • #WiredGeneration: Konsekvenserna av ungdomars användning av sociala medier
    Projektledare: Geir Brunborg, Karolinska Institutet
  • Överskuldsättning och suicidalt beteende – kartläggning av riskfaktorer med särskilt fokus på unga vuxna, kön och spelberoende
    Projektledare: Henrik Levinsson, Lunds universitet

Jämlikhet i arbetslivet och på arbetsmarknaden

När ojämlikheten i samhället ökar blir arbetslivet alltmer segregerat. Flera forskningsprojekt kommer att söka svar på frågor kring ett inkluderande arbetsliv med likvärdiga villkor för alla – bland annat om olika gruppers förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Exempel på finansierade projekt:

  • Den nya ojämställdheten: köns- och klassmönster i det flexibla arbetslivet
    Projektledare: Charlotta Magnusson, Stockholms universitet
  • Familjepolitik och integration: Betydelsen av föräldraledighet och förskola för arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda föräldrar
    Projektledare: Eleonora Mussino, Stockholms universitet
  • Lika chanser för olika etniska grupper vid placering i aktiva arbetsmarknadsprogram? En studie av beslutsfattande inom den svenska Arbetsförmedlingen.
    Projektledare: Carolin Schütze, Malmö universitet
  • Hur påverkar kvinnors karriärmöjligheter familjens och barnens välfärd?
    Projektledare: Lena Hensvik, Uppsala universitet
  • Hållbara arbetsstrategier för personer med multipel skleros
    Projektledare: Emilie Friberg, Karolinska Institutet
  • Möjligheter och utmaningar med neurologisk mångfald i tillverkningsföretag: Utveckling och anpassning av human resource management för neurodiversiva arbetsplatser
    Projektledare: Jim Andersén, Högskolan Väst
  • Segregation i flera domäner: Betydelsen av segregation på arbetsplatser och bostadsområden för arbetsmarknadsutfall bland flyktingar och deras familjer
    Projektledare: Rosa Weber, Stockholms universitet