Forte beviljar 348 miljoner kronor till 72 nya forskningsprojekt med betydelse för samhället och människors liv. Inom den årliga utlysningen av projektbidrag finansieras projekt som pågår fram till 2028 och spänner över alla Fortes områden – hälsa, arbetsliv och välfärd.

Fortes årliga utlysning av projektbidrag är en forskarinitierad utlysning inom Fortes områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Forskarna får ansöka om finansiering utifrån behov de själva identifierar. Resultatet blir en stor bredd av projekt som behandlar en mångfald av forskningsfrågor.

Många av de finansierade projekten svarar mot stora samhällsutmaningar – andra berör mer specifika frågeställningar med fokus på vissa grupper av individer. I den här mångfalden går samtidigt vissa teman att urskilja bland årets beviljade ansökningar.

– I den stora bredden av forskningsfrågor inom våra områden hälsa, arbetsliv och välfärd fokuserar flera finansierade projekt på barn och ungas uppväxtvillkor. Forskningen ska ge ny kunskap om allt från hur vi kan ge våra allra minsta en positiv utveckling, till hur vi kan stötta ungdomar i klivet över till vuxenvärlden, säger Jonas Björck, generaldirektör för Forte.

Andra teman är utanförskap och social hållbarhet, liksom den pågående omställningen av arbetslivet med bland annat digitalisering, gröna industrier och utmaningen att skapa inkluderande och likvärdiga arbetsvillkor.

För Forte är samverkan med aktörer utanför akademin en viktig del av forskningen. I sina ansökningar beskriver forskarna om de planerar att samverka och på vilket sätt. Det kan till exempel ske genom att målgrupper för forskningen ingår i projektgruppen eller i designen av studier.

– Samverkan ingår i nära 90 procent av de finansierade projekten. Forte ser det som ett avgörande verktyg för att uppfylla vårt uppdrag, och målet med samverkan är att höja kvaliteten och relevansen i forskningen, säger Jonas Björck.

Nedan beskrivs några av de samhällsutmaningar som bemöts i de beviljade projekten. En lista över samtliga beviljade ansökningar, inklusive projekttitel och projektledare finns på sidan Bidragsbeslut.

Uppväxtvillkor för barn och unga

  • Förskolans betydelse och potential för långsiktig integration av barn med utländsk bakgrund
    Caroline Hall, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
  • Samband mellan digitala medier och små barns utveckling: Ett longitudinellt projekt från graviditet till 2 års ålder
    Lisa Berlin Thorell, Karolinska Institutet
  • Behovsbaserad skolfinansiering – en väg för att förbättra elevprestation och reducera sociala klyftor i utbildningssystemet?
    Annika Elwert, Lunds universitet
  • Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk hälsa i sociala medier
    Anette Wickström, Linköpings universitet
  • Bygga om skolgårdar med grönska för att öka skolbarns fysiska aktivitet och hälsa samt mildra klimatförändringar i städer
    Daniel Berglind, Karolinska Institutet
  • Hur går det för tvångsvårdade barn?
    Tove Pettersson, Stockholms universitet
  • Ojämlikheter i barns hälsa – en fråga om migrantbakgrund? En mixad metodstudie av hälsa, levnadsvanor och barnhälsovårdens respons
    Faustine Nkulu Kalengayi, Umeå universitet
  • Den väsentliga övergången från tonårstiden till unga vuxna under en turbulent tid. Vad STARS-kohorten kan berätta för oss om hälsokonsekvenser nu – och framåt
    Yun Chen, Göteborgs universitet

Arbetsliv i omvandling

  • De politiska konsekvenserna när yrken försvinner
    Johannes Lindvall, Göteborgs universitet
  • Vem vill bli jobbonär? Förutsättningar och arbetsvillkor för personer som kombinerar arbete och pension inom bemanningssektorn
    Anna Brydsten, Umeå universitet
  • Från recession till framgång – nyindustrialiseringens effekter i ett mindre lokalsamhälle i Norrbottens län 2007-2026
    Peter Waara, Luleå Tekniska Universitet
  • Digital välfärdsteknik och omsorgsarbetets transformation. Nya sätt att arbeta och leda i äldreomsorgen
    Marcus Persson, Linköpings universitet
  • Den svenska modellen i en ny era
    Petra Herzfeld Olsson, Stockholms universitet
  • Varför syns du inte på Teams? Digital övervakning i svenskt arbetsliv och dess effekter
    Daniel Lundqvist, Linköpings universitet

Utanförskap och social hållbarhet

  • Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter
    Maria Persdotter, Linköpings universitet
  • Ojämlikhetens ansikten: En registerstudie som använder passbilder och AI för att dokumentera utseendebaserad diskriminering i Sverige
    Adam Altmejd, Stockholms universitet
  • Hälsofrämjande insatser för personer som bor i socioekonomiskt missgynnade bostadsområden
    Margarita Mondaca, Umeå universitet
  • Rätt och rättvist: En tvärvetenskaplig studie av algoritmisk diskriminering inom sjukvården
    Anna Nilsson, Lunds universitet
  • Att göra utsatta områden
    Annika Lindberg, Göteborgs universitet