Vad säger forskningen om föräldrastödsprogrammet Tryggare barn?
Utsatthet för våld och kränkningar kan ha långsiktiga negativa konsekvenser för ett barns fysiska och psykiska hälsa. Föräldrastödsprogrammet Tryggare barn är en kurs i lugnt föräldraskap som riktar sig till föräldrar inom socialtjänsten som har fått en orosanmälan om våld eller kränkning mot barn. Den 21 maj arrangerade vi ett webbinarium om programmet, som utvärderats av forskaren Martin Forster med kollegor vid Karolinska Institutet.
Många barn utsätts för våld i sina hem, och det finns en betydande brist på forskning om hur man kan minska riskerna för dessa barn. Tyvärr har inga kontrollerade studier av interventioner som erbjuds till dessa familjer tidigare genomförts i Sverige, och program med evidens från andra länder har sällan implementerats inom socialtjänsten.
I detta Forte-finansierade projekt utfördes jämförande studier mellan föräldrastödsprogrammet Tryggare barn och socialtjänstens vanliga insatser, i förhoppningen att Tryggare barn skulle ge positiva resultat för deltagarna. Studierna har visat att målgruppen i hög utsträckning genomför Tryggare barn och att positiva förändringar sker i familjerna. Enligt föräldraskattningar var effekterna ungefär lika stora som för familjerna som fick vanliga insatser, men det finns en indikation om att familjer som fått Tryggare barn i lägre utsträckning återkommer med nya orosanmälningar till socialtjänsten.
Inledande talare: Martin Forster, leg. psykolog och forskare vid Karolinska Institutet och Livia Van Leuven, leg. psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet, presenterar resultatet av forskningen och resonerar kring vilken betydelse detta har för socialtjänsten.
Kommentator: Linda Jonsson, docent i socialt arbete och projektledare på SBU.
Moderator: Teresia Weinberg, forskningssekreterare på Forte.
Frågor och svar
Under webbinariet kom det in ett flertal frågor från publiken. De allra flesta besvarades under webbinariet. Här publicerar vi svaren på resterande frågor.
Fråga: Om Tryggare Barn redan erbjuds till alla redan under utredningen, medan sedvanlig insats erbjuds först efter att en utredning har visat behov av åtgärder, skiljer sig grupperna åt. I Tryggare barn-gruppen finns sannolikt föräldrar där utredningen inte visar behov av insats, alltså en mindre belastad grupp, vilket kanske förklarar skillnaden i upplevelsen av insatsen?
Svar: Det är en viktig fråga som belyser vikten av att genomföra just randomiserade kontrollerade studier. Detta hade absolut varit en möjlig förklaring om deltagarna inte hade randomiserats till grupperna. Eftersom tilldelningen skedde via lottning styrdes inte tilldelningen av egna preferenser eller en bedömning av familjernas behov.
Fråga: Vad heter screeninginstrumentet? Socialtjänsten klarar inte av att implementera så många olika instrument så det är viktigt att det finns en mottagarkapacitet, och att det i så fall är lättanvänt.
Svar: Det är en viktig aspekt vid implementering av nya metoder. Ett par korta, etablerade skalor kommer att användas. Välkomna att kontakta livia.van.leuven@ki.se för mer information.
Fråga: Jag vill gärna veta mer om ert nya projekt SSH, var hittar jag informationen?
Svar: Roligt med intresse för SSH-projektet! Kontakta gärna livia.van.leuven@ki.se för mer information om projektet.
Fråga: Har ni också några tankar om ifall man kan tänka inslag ur denna metod och påbörja att strukturerat erbjuda sedvanliga insatser så snart som möjligt i ärenden med misstanke om våld/kränkningar, även om det inte är just Tryggare barn man erbjuder?
Svar: Även om vi tror att det är bra att erbjuda stöd snabbt är det svårt att ge ett generellt svar på om tidiga insatser bör implementeras strukturerat. Det beror bland annat på vilken insats det är, individuella familjers behov och en bedömning av risk och skydd. Vi rekommenderar inte heller att ta ut inslag ur metoder, utan att man håller sig till hur metoder har utvärderats. En snabb, kort insats bör inte heller prioriteras framför andra behov familjer har. Vi har genomgående betonat i studierna att Tryggare barn ska ges i tillägg till, och inte ersätta, sedvanliga insatser, det vill säga att man behöver erbjuda annat stöd parallellt när det behövs. Det är en kort insats som inte är tänkt att vara tillräcklig vid en komplex problematik. Slutligen vill vi betona att det behövs mer forskning kring effekterna av att erbjuda insatser snabbt.
Fråga: Även om effekten är ganska liten, så är den i alla fall jämförbar med sedvanliga insatser. Eftersom sedvanliga insatser är en ganska bred flora som kanske är svårare att uttala sig om generellt – kan det då finnas en poäng med att ändå välja att implementera just Tryggare barn då man vet mer om det än sedvanliga insatser?. Under förutsättning att man gjort en korrekt bedömning av om respektive familj är rätt målgrupp för insatsen (allvarlighetsgrad, riskbedömning med mera).
Svar: Våra studier svarar egentligen inte på den frågan – vi vet bara att Tryggare barn var ungefär lika effektivt som ”den genomsnittliga” sedvanliga insatsen. Det kan betyda att vissa av insatserna i gruppen ”sedvanliga insatser” var sämre än Tryggare barn, vissa var bättre och andra var ungefär lika. Men det är för få deltagare för att kunna göra sådana analyser. Vår gissning är dock att skillnaderna mellan insatserna är ganska små. Som vi tog upp under webbinariet är främsta skälet till att använda Tryggare barn att det uppskattas mer av föräldrar och behandlare, samt verkar vara en metod som verksamheter fortsätter att använda under lång tid. Om uppföljningen vid 30 månader dessutom visar att Tryggare barn är mer effektivt på något vis, så blir det förstås också ett argument.
Fråga: Finns det en vetenskaplig artikel publicerad om detta?
Svar: Den första artikeln från den randomiserade kontrollerade studien finns att läsa på denna länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37384960/ och artikeln för piloten här: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34894587/ De publicerades i tidsskriften Child Abuse & Neglect med följande referenser:
van Leuven, L., Lalouni, M., Enebrink, P., Sorjonen, K., & Forster, M. (2022). Feasibility and implementation of Safer Kids – A parenting program to reduce child abuse. Child Abuse & Neglect, 123, p. 105434. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2021.105434
van Leuven, L., Enebrink, P., Ghaderi, A., Sorjonen, K., Lalouni, M., & Forster, M. (2023). A randomized controlled trial of Safer Kids – A program for parents reported for child abuse: Short-term effects on further reports of child abuse and related risk factors. Child Abuse & Neglect, 143, p. 106329. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2023.106329
Praktisk information
Datum och tid? Tisdag den 21 maj kl. 10.00-11.00.
Hur tar jag del av det? Webbinariet är gratis och sänds via Zoom – titta eller lyssna där du är, och ställ frågor i Q&A!
För vem? Vi vänder oss främst till dig som jobbar dessa frågor som beslutsfattare, chef eller tjänsteman, och dig som forskar inom området. Men alla som är intresserade är givetvis välkomna!
Går det att ta del av i efterhand? Ja. Webbinariet spelas in och kommer finnas tillgängligt även i textad version på Fortes webbplats under Inspelade evenemang.
Kommande seminarier
Håll dig uppdaterad om kommande seminarier genom att anmäla dig till vår intresselista.
