Osäkra jobb och facklig organisering? Jill Rubery om framtidens arbetsmarknad.
Vilka faktorer formar hur arbetslivet organiseras? Det är något som de flesta inte brukar fundera på. Men professor Jill Rubery vet att svaret på den frågan är betydelsefull för framtidens arbetsmarknad.
Ett särskilt intresse har Jill Rubery för kopplingen mellan arbete och kön. Det har utgjort den röda tråden i hennes forskarkarriär: I 14 år koordinerade hon Europeiska kommissionens expertgrupp inom genus, social inkludering och sysselsättning. År 1994 startade hon the European Work and Employment Centre. I dag är hon chef för the Work and Equalities Institute vid Manchester University.
Många kanske tror att utformningen av arbetsmarknaden är ofrånkomlig – att den bestämts av teknologiska framsteg eller produktionsbehov. Men om vi jämför olika länder, branscher och företag kan vi se stora skillnader i allt från utbildning, arbetstider och lönenivåer till metoder för att leda och kontrollera personalen. Dessa skillnader, menar Jill Rubery, speglar ekonomiska, sociala och politiska skillnader av varje kontext, inklusive könsskillnader.
Hon tar ett exempel från sitt eget hemland, Storbritannien. Där anser de flesta att det är självklart att kvinnor söker deltidsarbete, men också att deltidsjobb är lågavlönade. Vad många inte vet är att löneskillnaderna mellan hel- och deltidsarbete är mindre i många andra länder, t.ex. Sverige.
Forskning är inte ett substitut för politisk vilja och handling
I mars deltar Jill Rubery som keynote på Forte Talks 2019 , en konferens med tema Välfärd för framtiden. Där kommer hon att lyfta en av de stora frågor som arbetslivet brottas med i dag: den ökande andelen osäkra jobb.
“Jag kommer att prata om utmaningarna med att främja inkluderande arbetsmarknader i en tid då andelen osäkra anställningar ökar. Hur kan vi till exempel utöka anställningsskyddet och de sociala trygghetssystemen för att förebygga att personer exkluderas för att de inte följer en traditionell karriärbana?”
Under sin presentation kommer Jill Rubery att lyfta goda exempel från olika platser i Europa, baserat på en studie av sex länder. Många exempel på bra lösningar hittar vi faktiskt i de nordiska länderna, menar Jill Rubery. Men dessa är inte helt okomplicerade att överföra till andra sammanhang, därför att den nordiska kontexten präglas av en hög andel fackligt anslutna och kollektiv organisering. Så är inte fallet överallt.
I själva verket är bristen på facklig organisering något som verkligen oroar Jill Rubery. I Sverige är fortfarande en majoritet (69 procent) av alla anställda fackligt anslutna. Men över hela världen finns en nedåtgående trend, och den gäller även Sverige. Detta är det kanske allra största hotet mot framtidens arbetsmarknader, anser Jill Rubery.
”Lagstiftning kan i viss mån kompensera för facklig organisering och kollektiv förhandling, men när nedgången har nått en viss punkt blir lagstiftningen antingen ineffektiv eller behandlas som någon form av miniminivå. Detta har redan hänt i Storbritannien”, säger Jill Rubery.
Kan forskning hjälpa oss att möta dessa utmaningar?
”Forskning kan hjälpa oss att se dessa utmaningar, och visa på hur vissa länder, branscher och företag hanterar saker på ett bättre sätt än andra. Men det är inte ett substitut för politisk vilja och handling”.
På Forte Talks 2019, den 26–27 mars, får du lyssna till Jill Rubery och många andra framstående forskare och experter. Välkommen till en tvärvetenskaplig mötesplats för forskare, beslutsfattare och dig som arbetar inom hälsa, arbetsliv och välfärd.
