Ny metod kan minska självstigma

Att psykiskt sjuka tar till sig negativa föreställningar om sig själva kan få allvarliga konsekvenser. Nu prövas en ny metod som väntas minska nivåerna av självstigma markant. Metoden kan ge positiva effekter när det gäller att söka vård och stanna kvar i den.

Allvarligt psykiskt sjuka är en eftersatt grupp. Det menar Lars Hansson, professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet, som utreder effektiviteten i en ny insats som kan minska självstigma bland människor med allvarlig psykisk sjukdom. Han påpekar att just stigma och diskriminering fortfarande är ett högaktuellt problem för människor med psykisk ohälsa.

– Attityder till psykiskt sjuka har inte förändrats i en positiv riktning de senaste tjugo åren, enligt en del stora studier.

Flera insatser har gjorts, bland annat den nationella kampanjen Hjärnkoll, vilken Lars Hansson utvärderat, som lett till en god utveckling i att förändra allmänhetens syn på denna grupp. Men hur personer med psykisk ohälsa ser på sig själva har dock försummats, menar han.

– I den forskning som utvecklats kring att hitta effektiva sätt att minska stigma så har man framför allt tänkt på hur allmänheten ska kunna ha mindre fördomar och få bättre kunskap om psykiskt sjuka. På ett sätt är det begripligt då roten till självstigma ligger i allmänhetens stigma.

Självstigmatisering innebär att man accepterar och tar till sig omgivningens fördomar och ser dem som en sanning.

– Du internaliserar de här negativa föreställningarna som omvärlden har. Det är inte så konstigt. Om du växer upp i en värld där fördomar finns är du själv en del av dem innan du är sjuk. Då tror du sedan att du är en person som har alla de här tänkta dåliga egenskaperna – att du är farlig, oberäknelig, våldsam och så vidare.

Personer med förhöjd nivå av självstigma får sämre självförtroende, skamkänslor, rädsla för att söka arbete och att vistas i sociala sammanhang. Detta gör att man heller inte vågar söka vård.

– Man ser ingen mening med det och tror att man inte kan bli hjälpt eftersom man är en sådan dålig människa, förklarar Lars Hansson.

Var tredje person är drabbad

De senaste tio åren har det dykt upp en del studier kring dels hur vanligt fenomenet är bland psykiskt sjuka, dels vilka insatser det finns för att motverka det.

– Det är uppenbart att det finns självstigma hos den här gruppen människor. Och det är inget marginellt problem, det är ganska vanligt, säger han och berättar att en översikt av de undersökningar som gjorts visade att var tredje person med långvarig psykisk ohälsa har förhöjda nivåer av självsigma.

Nu har Lars Hansson inlett en randomiserad kontrollerad studie om huruvida en av dessa insatser fungerar. Insatsen, som heter NECT, är beprövad internationellt där den visat positiva resultat. Även den pilotundersökning som Lars Hansson tidigare gjort på en psykosklinik i Göteborg gav ett mycket gott utfall.

– NECT har framför allt använts på människor med psykossjukdomar. Den är inte begränsad till det, men den är fokuserad på den här gruppen eftersom människor med schizofreni och liknande är allra mest utsatta och drabbade av stigma och därmed självstigma.

120 personer deltar i studien

– Jag har inga resultat ännu. Däremot hade vi, som sagt, väldigt lovande resultat i pilotstudien som visade på uppenbara minskningar i självstigma och förbättrad livskvalitet.

Om studien ger en positiv utgång kan NECT användas och förbättra den psykiatriska sjukvården. Även kommunerna, som också har ett ansvar för dessa grupper, kan nyttja den.

– Det finns en del studier som pekar ut stigma som det allra viktigaste hindret för människor att både söka vård och stanna kvar i den. Det finns därför en väldig kraft i att minska självstigma.

Vid goda resultat kan insatsen komma att börja implementeras hos flera kliniker i Sverige till hösten.

Text: Elin Liljero Eriksson

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.