Sverige må vara ett av världens mest jämställda länder, men fortfarande finns det skillnader i hur stor del av det obetalda hemarbetet som kvinnor och män tar på sig. Det får konsekvenser för bland annat kvinnors löneutveckling och karriärmöjligheter.

I Sverige arbetar visserligen män och kvinnor ungefär lika mycket totalt sett, däremot finns det skillnader i hur den totala arbetstiden fördelar sig mellan betalt och obetalt arbete. När det gäller det obetalda arbetet drar kvinnorna fortfarande det tyngsta lasset, inte minst när barn kommer in i bilden.

Maria Stanfors, Foto: Lunds universitet

Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, har den problematiken som utgångspunkten för sin forskning. Till grund för hennes studier ligger data från SCB:s olika tidsanvändningsundersökningar som hittills har genomförts vart tionde år sedan år 1990. Under de tjugo år som förflöt mellan den första och den senaste undersökningen, har det emellertid hänt en del på jämställdhetsfronten, konstaterar hon.

 

– Vi har en rörelse mot större jämställdhet som delvis drivs av en yngre generation med andra attityder och beteenden än tidigare generationer. De som deltog i undersökningen år 2010 – framför allt de yngre – har en annan uppfattning om vad jämställdhet innebär än dem som deltog 1990.

Mindre hemarbete

En stor förändring sedan 1990 är att kvinnor jobbar mer och att deltidstjänster har blivit mindre vanligt bland just kvinnor. Därmed har också tiden för hemarbete krympt. Faktum är att vi svenskar utför betydligt mindre obetalt arbete än vad man gör på många andra håll i världen. Det visar jämförelser mellan tidsanvändningsstudier från olika länder. Anledningen är att de flesta i Sverige arbetar, menar Maria Stanfors.

– I ett samhälle där både kvinnor och män arbetar heltid, har man helt enkelt mindre tid att fixa i hemmen. Med en begränsad mängd tid blir man också ganska effektiv. I Tyskland till exempel, där många kvinnor är hemmafruar under småbarnsåren, är det inte konstigt att man lägger mer tid på att städa och hålla efter hemmen.

Bland sammanboende föräldrar med barn under sju år ägnar svenska mammor i snitt 28 timmar i veckan åt att ta hand om hemmet. Det är cirka fem timmar fler än papporna. Kvinnorna gör också mer än män av det rutinartade arbetet, som att ta hand om disken. Troligtvis får detta mönster, tillsammans med ett större ansvar för barnen, konsekvenser för kvinnors karriärer och framtida löneutveckling, enligt Maria Stanfors.

– Jag tror att man behöver bli mer medveten om att skötseln av hemmet och tiden med barnen handlar om val, även om uppdelningen ibland ses som en naturlag. Många lever pressade liv under småbarnsåren. Det är tufft att kämpa för ett jämställt liv och samtidigt prestera på jobbet, men att ge efter får implikationer för karriärutvecklingen.

Ny typ av balans i vardagen behövs

För många infaller de viktiga karriäråren just när barnen är små. Att de sammanfaller är i sig ingenting nytt. Det nya är vi får alltfler par där båda är karriärorienterade. Med en mer samtidsenlig familjepolitik som utgår från att både kvinnor och män har karriärer och vill ta sig fram i jobbet, skulle jämställdheten i arbetslivet kunna förbättras, anser hon.

– Familjepolitiken, som utformades i början av 1970-talet och som syftade till att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, kan bli mer offensiv. Vi har en individualiserad föräldraförsäkring, men det är få som utnyttjar den så. Vi står i dag inför ett vägval – antingen måste politiken bli mer tvingande eller så behöver både kvinnor och män bete sig annorlunda, för att vi ska få till stånd en förändring mot mer jämställdhet.

Genom att kasta ljus över ojämlikheter som finns i många parförhållanden och som i förlängningen håller kvinnor tillbaka från att göra karriär och nå höga positioner i arbetslivet, hoppas Maria Stanfors med sina forskningsresultat öppna upp för en diskussion om en ny typ av balans mellan arbete, familj och fritid.

– Dygnet har bara 24 timmar. Tio timmar går åt till att ta hand om våra grundläggande behov, minst åtta timmar går åt till att arbeta. Sedan har man inte så mycket mer tid att spela med. Man hinner kanske inte allt, om man har ett krävande jobb och vill göra karriär. I slutändan handlar det om individuella val och vad vi väljer att göra med vår tid.

Samtidigt har vi i Sverige ett väldigt bra utgångläge, när det gäller att justera ojämlika maktstrukturer i familjen, anser Maria Stanfors.

– Vi har faktiskt möjlighet att kombinera arbete och familj på ett fantastiskt sätt. Därmed inte sagt att det är lätt, men om man jämför med andra länder kommer det till förhållandevis låga kostnader för individen.

Text: Linnea Bolter

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.