Ingen rast ingen ro vid skiftarbete

Skift- och nattarbete har länge förknippats med allvarliga hälsorisker. Det har däremot varit osäkert hur stor betydelse dygnsvilan har för hälsan. Men med hjälp av unika arbetstidsdata har forskare vid Karolinska institutet kunnat visa att det finns en ökad risk för hjärtsjukdom om återhämtningen mellan arbetspassen är för kort. Forskare undersöker också om felaktigt utformade scheman kan öka risken för graviditetsstörningar, psykisk ohälsa, bröstcancer och diabetes typ 2.

Forskning har tidigare visat att skift- och nattarbete stör den naturliga dygnsrytmen vilket verkar öka risken för bland annat hjärtsjukdomar, stroke och graviditetsstörningar. I ett Forte-finansierat projekt har forskare vid Karolinska institutet studerat hur de obekväma arbetstiderna påverkat hälsan för drygt 30 000 sjuksköterskor, undersköterskor och annan omvårdnadspersonal i Region Stockholm. Studien bygger på detaljerade uppgifter om arbetstider kopplat till data från olika sjukvårdsregister.

– Fördelen med den här studien är att vi har exakta data om hur folk har jobbat. Vi kan se det timme för timme och dag för dag sedan 2008. Det är en väldig fördel just när det gäller att titta på hälsoeffekter av skiftarbete, säger Per Gustavsson, överläkare och professor på Karolinska institutet.

Han har studerat kopplingen mellan nattarbete och graviditetsstörningar inom forskningsprogrammet ATOHS, Arbetstider och Hälsa i Sjukvården. Resultaten visar att omfattande nattarbete under graviditeten ökar risken för att föda för tidigt, så kallad prematur födsel.

– Men det som var mest tydligt var att nattjobb tre eller fler nätter i rad var förknippat med en ökad risk för prematur födsel. Det verkar vara farligare att klumpa ihop nätterna än att sprida ut dem.

Resultaten visar även att gravida som har långa arbetspass eller en kortare dygnsvila än 28 timmar mellan nattpassen löper en större risk för att föda för tidigt.

– Det finns en rekommendation från nordiska experter att gravida inte ska jobba mer än en natt per vecka. Om man följer det så skulle det skydda mot de effekter som vi ser i den här studien, säger Per.

Det verkar vara farligare att klumpa ihop nätterna än att sprida ut dem.
Per Gustavsson

I en annan delstudie inom ATOHS-programmet har Carolina Bigert, forskare på Karolinska institutet och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm, undersökt sambandet mellan nattarbete och hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Även här visar resultaten att de som arbetar natt i stor utsträckning riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. De som ofta jobbar flera nätter i rad eller har kortare återhämtning än 28 timmar efter nattpass har dessutom en ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom, som exempelvis stroke.

Ett annat resultat av hennes forskning är att de som ofta har en kortare dygnsvila än elva timmar efter att ha jobbat eftermiddags–kvällspass har en ökad risk för hjärtsjukdom.

– Det kan till exempel vara att man jobbar eftermiddag–kväll och sedan har ett tidigt morgonpass. När jag själv jobbade inom vården jobbade man till nio på kvällen och sedan började man ganska ofta igen sju på morgonen. Det är väldigt kort tid. Man hinner knappt hem och lägga sig innan man ska upp igen.

Enligt Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är resultaten av studierna väldigt intressanta. Han har forskat om skiftarbete, sömn och dygnsvila i över 30 år.

– Tidigare har jag sagt att skiftarbete där man växlar mellan dag och kväll egentligen inte innebär några allvarliga hälsorisker. Utan de risker som finns är att man kan få problem med sömnen men inte så mycket mer, säger han och fortsätter:

– Men nu måste jag nog börja revidera den uppfattningen, för om man växlar mellan dag- och kvällsarbete och ofta har kort dygnsvila verkar det som att det kan innebära ganska allvarliga hälsorisker, bland annat en ökad risk för hjärtsjukdom.

Drygt var femte arbetstagare i Sverige jobbar skift där arbetstiden är förlagd till olika tider av dygnet. Enligt EU:s arbetstidsdirektiv har arbetstagare rätt till elva timmars sammanhängande vila per dygn. Men i vissa branscher i Sverige, särskilt inom vård och omsorg, har man kunnat kringgå den regeln genom kollektivavtal.

För diabetes vet man att det är kopplat till risker med att jobba natt.
Carolina Bigert

EU-kommissionen har ifrågasatt de här undantagen och från 1 oktober 2023 skärps och förtydligas reglerna. I fortsättningen får undantag bara göras om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Arbetstagare som har fått sin dygnsvila inskränkt har också rätt till kompenserande vila.

– I grunden är det bra att vi tänker på återhämtning för det är en av de viktigaste faktorerna för vår långsiktiga hälsa och för att vi ska må bra i största allmänhet. Men jag ser också att det kan få ganska stora konsekvenser för schemaläggningen som behöver anpassas. Det brukar också vara så att när man måste ändra arbetstider reagerar många ganska negativt, säger Göran Kecklund.

På Karolinska institutet pågår ytterligare delstudier om kopplingen mellan skift- och nattarbete, schemaläggning och hälsorisker. En studie handlar om psykisk ohälsa och ifall arbetsscheman kan utformas för att minska den risken. Dessutom har Per Gustavsson gjort en studie om sambandet med bröstcancer som kommer att redovisas under våren, och Carolina Bigert driver en studie om diabetes typ 2.

– För diabetes vet man att det är kopplat till risker med att jobba natt. Där kan vi titta lite noggrannare på skiftscheman och hur det har påverkat risken, nu när vi har så bra data i det här projektet, säger hon.

Text: Krister Zeidler