Unga samer, främst renskötande män, mår betydligt sämre än snittsvensken. Så vad skulle främja hälsan? Forskaren Jon Petter Stoor, specialist på suicid, har gett sig i kast med frågan. Det samiska språket kan vara en nyckel, men det är inte den enda, tror han.

Samer som pratar samiska som modersmål eller nästintill lika bra har mindre allvarlig psykisk ohälsa, mindre självmordsproblematik och rapporterar högre välbefinnande än andra samer. Det visar en ny folkhälsoundersökning bland samer, som skickats ut till personer som finns med i den samiska röstlängden, men också till alla som äger renmärken i fjäll- eller skogssamebyar. Jon Petter Stoor är forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet och en av dem som ligger bakom enkäten.

– Detta var ett genomgående fynd vad gäller all psykisk ohälsa. Nu är jag intresserad av att ta reda på vilka faktorer som främjar fysisk och psykisk hälsa hos unga samer, de mellan 18 och 24 år, säger han.

Jon Petter Stoor växte upp i en samisk miljö, med en samisk pappa och icke-samisk mamma, i Kiruna. Som barn pratade han svenska. Han kan fortfarande inte samiska så bra, och har precis påbörjat en nybörjarkurs.

– För mig har det varit en källa till trauma att jag inte har kunnat samiska. På min sameskola uppstod en konflikt som ledde till att föräldrarna till de svensktalande barnen flyttade sina barn till en kommunal skola. Efter det ville jag inte ha någonting med det
samiska att göra, jag kände mig utkastad. Det här är nog orsaken till att jag utbildade mig till psykolog med inriktning på samisk identitet, säger han.

I rollen som psykolog har Jon Petter Stoor tidigare jobbat kliniskt med unga samer med självmordsproblematik. Numera forskar han på heltid och 2020 disputerade han på en avhandling om samisk suicidprevention och hur samer ser på de självmord som sker.

Tillsammans med kollegor har han pekat på att unga, renskötande, samiska män utgör en riskgrupp för självmord.

– De unga renskötarkillarna är ofta de som står stadigast i sin samiska kultur. I sina familjer är de jätteviktiga eftersom de ska bära arvet vidare. När det är många suicidfall i den gruppen blir det väldigt symboltungt. Det är ju dessa killar som har bäst tillgång till det som är sinnebilden av det goda samiska livet, säger han.

Samtidigt, påpekar Jon Petter Stoor, sammanfaller självmorden med ökad markexploatering och andra starka samhällsfaktorer, som påverkar rennäringen negativt.

Att det är vanligare med psykisk ohälsa bland vissa samer än icke-samer har också visats i tidigare studier. Två enkätstudier som forskaren Lotta Omma skickade ut 2008 kunde visa att unga samers hälsa generellt var fullt jämförbar med icke-samers, men att stress, depression och självmordsproblematik var vanligare hos de unga samerna. Men varför det ser ut så här har ändå varit okänt, även om det finns internationell forskning bland andra urfolk som kan ge en hint. För även hos andra urfolk syns höga suicidtal bland killar, som dessutom sjunker nedåt i åldrarna.

Vad är ett erkännande av samer som urfolk värt om man inte arbetar med deras hälsa?
Jon Petter Stoor

– Ofta finns kopplingar mellan psykisk ohälsa och sociala problem, som låg utbildning, arbetslöshet, rasism och diskriminering. Man står inför stora livsutmaningar men saknar verktyg för att hantera dem, säger Jon Petter Stoor.

Situationen bland samer i Sverige ser dock bättre ut än den gör hos urfolk i andra delar av världen sett till skillnader i psykisk hälsa. Många samer tycker också att det är för mycket fokus på psykisk ohälsa och vill nu börja tala om och arbeta hälsofrämjande i stället, vilket Jon Petter Stoor håller med om.

– Ja, vad är ett erkännande av samer som urfolk värt om man inte arbetar med deras hälsa?

I ett forskningsprojekt, som pågår till 2023 och stöttas av Forte med två miljoner kronor, ska han titta närmare på vad som är psykisk och
fysiskt hälsofrämjande för 18 till 24-åriga svenska samer.

Foto: Anette Nantell/DN/TT

Steg ett är dock att identifiera hur gruppen mår, vilket han ska göra genom att analysera svaren i den färska samiska folkhälsoundersökningen. Förutom psykisk ohälsa och utsatthet för våld och diskriminering har enkäten även fokus på andra folkhälsoområden, som rökning, motion, alkoholkonsumtion och BMI. De unga samernas svar kommer att jämföras med hur unga icke samer har svarat i Folkhälsomyndigheten nationella enkätstudie ”Hälsa på lika villkor”, som skickats ut ungefär samtidigt. Men, understryker Jon Petter Stoor, samers hälsa är inte enbart intressant ur ett ojämlikhetsperspektiv.

– Samers hälsa är viktig att arbeta med även om vi hittar de som har det relativt bra. Från ett urfolksperspektiv har alla folk rätt att arbeta för sin egen hälsa, oavsett hur den ser ut, säger han. Troligen finns flera hälsofrämjande faktorer än det samiska språket att finna, bara man letar.

– Rent teoretiskt skulle man kunna tänka sig att kunna tala samiska genererar bättre hälsa även hos yngre samer. För vad är ett språk? Jo, kulturell förankring, sociala relationer, integration i det samiska samhället, stolthet. En stark samisk identitet är säkert stärkande, men kanske är det inte heller hela förklaringen. Samiska ungdomar växer i dag i hög grad upp i ett svenskt samhälle, säger Jon Petter Stoor.

Steg två är att intervjua institutionsföreträdare på lokal, regional och nationell nivå för att ta reda på om de gör något för att arbeta med unga samers hälsa – och i sådana fall vad. Han ska också etablera ett samarbete med den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.

– Vi kommer att göra en studie där vi pratar med ungdomarna om vilka insatser som de skulle vilja se kring deras hälsa. Sedan får deras medlemmar ranka idéerna, säger han.

När prioriteringsordningen är klar är det dags för en workshop, förhoppningen är att de ska kunna landa i en konkret färdplan.

– Ungdomarnas röster är jätteviktiga här. Vi tänker att de ska vara med och styra vilken kunskap vi tar fram. Internationell forskning visar att urfolk, och särskilt ungdomar, som upplever kulturell egenmakt får en stärkt hälsa. Förhoppningsvis kommer projektet i sig att stärka känslan av att de unga samerna kan påverka sin egen kontext, säger han.

Text: Maja Lundbäck