Forskning i samhällets tjänst!

Samhällets tjänster måste hålla hög kvalitet och effektivitet. Invånarna ska få god vård och omsorg genom hela livet, arbetsmiljöerna ska vara hållbara, socialtjänsten ska hjälpa människor ur utsatthet och skolorna ska ge barn goda förutsättningar för lärande. För att forskningen på dessa områden ska kunna bidra till att verksamheterna utvecklas och de höga målsättningarna ska bli verklighet måste den kunna användas. Men det finns utmaningar med att omsätta forskning i praktiken.

Att nyttiggöra forskning innebär mer än att bara bedriva den och sprida resultaten. Det kräver andra typer av aktiviteter och färdigheter. Samverkan med dem som ska använda forskningen ökar chansen att forskningen blir relevant och möjlig att omsätta i praktik. Det kan också vara nödvändigt att jobba ihop med andra professioner än forskare, till exempel pedagoger eller verksamhetsutvecklare. Men, vad är nytta egentligen?

– Nytta kan vara olika saker, lite beroende på hur kunskapsläget ser ut. Om det finns väldigt dålig kunskap om hur vanligt eller allvarligt något är kan en beskrivande och kartläggande studie vara nyttig. I andra fall kanske det är en problemlösande studie som är bäst – om till exempel en behandling eller metod som är tänkt att kunna åtgärda ett visst problem ska utvärderas. Gemensamt för de olika typerna av studier är att forskarna aktivt behöver koppla forskningen till de kunskapsbehov som finns och även medverka till att kunskapen kommer till användning, säger Olle Lundberg, huvudsekreterare på Forte.

Kommunikation kan skapa kännedom om forskningsresultat och vara ett av flera verktyg för att uppnå nytta. Men till skillnad från traditionellt kommunikationsarbete innebär nyttiggörande att vi lägger till ett element av fördjupat lärande eller beteendeförändring.

Forskare och andra samhällsaktörer påpekar ofta att forskningsresultat inte når ut, används eller implementeras. Många forskare saknar också medel och tid för nyttiggörande inom ramen för sina forskningsbidrag. Men ansvaret för att nyttiggöra forskningen ligger inte bara på forskare.

Beslutsfattare och verksamheter som ska använda forskningsresultat behöver också rätt kompetens och strukturer för att omsätta dem i den egna verksamheten. Ofta saknas dock dessa förutsättningar på grund av hög arbetsbelastning och personalomsättning.

Vår roll är att skapa förutsättningar för nyttiggörande genom att uppmuntra och ställa krav på forskare i samband med utlysningar.
Olle Lundberg

Forte finansierar forskning som kan hjälpa till att lösa de stora samhällsutmaningar som finns i dag inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Det mesta av arbetet med nyttiggörande sker dock utanför Fortes ansvarsområde, på policy- och verksamhetsnivå.

– Vår roll är att skapa förutsättningar för nyttiggörande genom att uppmuntra och ställa krav på forskare i samband med utlysningar, säger Olle.

Forte har de senaste åren genomfört två nyttiggörandeutlysningar där forskare får medel för att nyttiggöra tidigare beviljade projekt.

Ett par av dem som fått bidrag är Martin Molin, professor i socialt arbete vid Högskolan Väst och Susanne Strand, professor i kriminologi vid Örebro universitet. Martin och hans kollegor har tagit fram ett bildstöd som hjälper barn med särskilda behov att uttrycka sina önskemål när de träffar LSS-handläggare. Susanne och hennes kollegor åkte förra året på turné till några av landets gles- och landsbygdskommuner för att hjälpa polisen och socialtjänsten att upprätta bättre samverkan i arbetet med våld i nära relation.

– Vi som jobbar med tillämpad forskning funderar ofta över hur vi ska nå ut till praktikerna, särskilt på gles- och landsbygden. Det är svårt för dem att komma på konferenser eftersom de ofta är få i personalen och måste resa långt. Tack vare det här bidraget har vi kunnat ta oss till dem, och det blev också ett sätt för oss att minska avståndet till akademin, säger Susanne.

Ett annat sätt för Forte att öka chansen för nyttiggörande på är att uppmuntra, och i vissa fall kräva, att forskningsprojekt bedrivs i samverkan med berörda aktörer.

– Det är en egen kompetens att bedriva forskning i samverkan, med särskilda utmaningar. Som finansiär måste vi vara lyhörda för de svårigheter som finns, exempelvis när det gäller att bygga upp relationer med andra aktörer, och vi behöver utforma bidragen i enlighet med det, säger Olle.

Han framhåller också betydelsen av att de som faktiskt ska använda forskningsresultaten ges möjlighet att vara med och påverka forskningen.

– En stor och viktig fördel med att redan från början involvera intressenter är att de frågor som forskningen fokuseras på också bottnar i erfarenheter och insikter från de människor som direkt berörs, som patienter och brukare, anhöriga eller personal.

Oskar Jonsson är forskare inom design- och hälsovetenskaper och ansluten till den tvärvetenskapliga forskningsmiljön CASE vid Lunds universitet. Sedan 2017 har han studerat just intressentmedverkan för att öka kunskapen om vilka möjligheter och utmaningar det finns med att involvera aktörer från civilsamhället, näringslivet och den offentliga sektorn i forskning om åldrande och hälsa. Studier som han gjort inom det Forte-finansierade forskningsprogrammet UserAge med deltagare från fyra universitet.

Dessutom vill många forskare med höga forskningsideal involvera flera typer av intressenter i sin forskning.
Oskar Jonsson

Vid två tillfällen, 2019 respektive 2022, gjorde UserAge-gruppen en enkätstudie där de frågade andra forskare om de anser att intressenter ska involveras i offentligt finansierad forskning eller inte. Det fanns delade meningar om det, men trenden över tid är tydlig, berättar Oskar.

– 2022 var det färre forskare som bara såg involvering av intressenter i forskning som ett symboliskt politiskt initiativ med tveksamt värde. Det kan bero på att själva tillvägagångssättet har blivit mer spritt och accepterat och att intressentinvolvering förespråkas av många olika aktörer i dag. Dessutom vill många forskare med höga forskningsideal involvera flera typer av intressenter i sin forskning.

Tidigare i år lanserade Oskar och hans kollegor Intressentpoolen, ett initiativ som syftar till att öka kvaliteten, relevansen och nyttiggörandet av forskningsresultat.

– Vi erbjuder personer som är intresserade av forskning om åldrande och hälsa att registrera sig i ett nationellt personregister, som forskare sen kan använda för att komma i kontakt med dem. Det här gör det möjligt för fler att medverka i forskningen, säger Oskar.

Intressenterna som har registrerat sig kan bland annat få tillfälle att bidra med erfarenheter och ge synpunkter på forskningsstudier, och delta i samskapande aktiviteter där intressenter och forskare tillsammans planerar, tar fram och sprider kunskap utifrån forskning om åldrande och hälsa.

För att forskning ska göra verklig skillnad i samhället behöver resultaten både vara relevanta, kunna bidra till att lösa problem och nå ut till dem som har nytta av dem.

– Genom att integrera forskning i praktiken uppmuntras en kultur av kontinuerlig förbättring och innovation. Och genom initiativ som Intressentpoolen kan forskningens resultat i högre grad komma till nytta och göra verklig skillnad för människor och samhälle, avslutar Olle Lundberg.

Text: Michelle Bornestad