I många kvinnodominerande verksamheter kan bullernivån på arbetsplatsen leda till hörselskador. Vid Göteborgs universitet jobbar forskare nu på att hitta sätt att minimera risken att drabbas av hörselbesvär, vilket skulle kunna få fler att både må bättre och stanna längre i sina yrken.

Många minns säkert det humoristiska inslaget om bullriga förskolemiljöer i SVT Sydnytt som har visats miljontals gånger sedan det sändes senhösten 2003. Nyhetsankaret i studion berättar att man i Skåne ska förbättra miljön på förskolorna eftersom den ibland är så bullrig att barnen riskerar hörselskador. Ett klipp från en förskola visar då ett barn som skriker ett annat barn i örat medan någon hamrar loss på ett piano i samma rum – och nyhetsankaret kan inte hålla sig för skratt.

Kerstin Persson Waye, Foto: Göteborgs universitet

Det är emellertid inte bara barnen som drabbas av den höga ljudnivån, även bland förskollärare är hörselrelaterade besvär vanliga – många anmäler också arbetsskada orsakad av buller. Vid Göteborgs universitet började forskare undersöka förskolemiljön första gången för tio år sedan. En enkät som besvarades av 10 000 kvinnor, där hälften hade förskollärarexamen, visade att just förskollärare var högt drabbade av hörselrelaterade besvär. Nu ska enkäten följas upp, svarsgruppen är densamma som tidigare.

– Genom att följa upp deltagarna hoppas vi kunna klarlägga betydelsen av buller samt buller i kombination med stress och nedsatt arbetsfunktion, berättar Kerstin Persson Waye, professor inom miljömedicin vid Göteborgs universitet.

Vanliga hörselrelaterade symptom är svårigheter att uppfatta tal när flera pratar samtidigt och smärta eller obehag av vardagliga ljud, så kallad ljudöverkänslighet. På sikt leder hörselskador ofta till minskad arbetsförmåga och ibland svårigheter att arbeta kvar i yrket. Vidare ökar stressen av att jobba i en bullrig arbetsmiljö – vilket i sin tur kan leda till sömnproblem. Många upplever också ljudtrötthet när arbetsdagen är slut.

Hörselskador är ofta permanenta, därför att det jätteviktigt att hitta faktorerna som bryter risken att drabbas.

– Det är vanligt att man inte orkar utsätta sig för mer ljud när man har varit exponerad hela dagen. Därför undviker man kanske att gå till gymmet, dansen eller till andra fritidsaktiviteter. Det är lätt att komma in i en negativ hälsospiral, säger Kerstin Persson Waye.

Fokus i studien är kvinnodominerade arbetsplatser. Där är bullernivån ofta mer komplicerad att åtgärda än i typiskt manliga verkstadsmiljöer inom industrin, där bullret från maskiner till stor del kan undvikas med hjälp av hörselskydd, alternativt genom att bygga in maskiner eller byta till tystare verktyg.

– Många verkar uppleva att det är svårt att använda hörselskydd i kommunikationsintensiva kontaktyrken. Bra hörsel är också mer kritisk i arbetet när man jobbar med människor, där talkommunikation är central, konstaterar hon.

Vad hoppas ni att studien ska leda till?

– Nu vill vi ta reda på hur hörselskador uppkommer. Genom att identifiera vilka risk­- och friskfaktorer som finns, hoppas vi kunna göra en intervention. Det vill säga att visa på möjligheterna att påverka arbetsmiljön så att bullerexponeringen inte blir lika hög, långvarig och frekvent förekommande, säger Kerstin Persson Waye och fortsätter:

– Hörselskador är ofta permanenta, därför är det jätteviktigt att hitta faktorerna som bryter risken att drabbas. Särskilt nu när vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna är det ännu viktigare att ha en bra hörsel och inte få besvär redan i medelåldern. Men det är alltid svårt med interventioner.

Vad är det som är svårt?

– För att interventioner ska vara långsiktiga, måste de fungera med verksamheten. De flesta vet kanske vad eller hur de borde göra, men olika hinder – som ”hur man brukar göra”, tidspress, stress, låg bemanning, bristfälligt ledarskap och ekonomiska mål – kan stå i vägen för goda intentioner. Därför kommer vi att ha gruppdiskussioner på arbetsplatser inom vård, skola och omsorg med syfte att ta fram några interventioner som skulle kunna fungera under en längre tid.

Kerstin Persson Waye hoppas att arbetsgivare kommer att använda resultaten för att förbättra arbetsmiljön i den egna verksamheten.

– Det var inte svårt att få arbetsgivarna och personalen intresserade av att delta. I alla organisationer är det viktigt att behålla personalen – framför allt inom vården, omsorgen och förskolan dit det är svårt att rekrytera. Alla vill förstås också att personalen ska må bra.

Text: Linnea Bolter