Bättre luft och färre sjuka – forskare bidrar till evidensbaserade åtgärder

Bättre luftkvalitet i Stockholms innerstad och färre barn och vuxna som påverkas negativt av luftföroreningar. Det blir konsekvensen när fossildrivna fordon förbjuds i stadskärnan från och med årsskiftet 2024/2025. Huvudstadens nya miljözon är ett exempel på hur Forte-finansierade forskningsprojekt om luftföroreningar bidrar till bättre folkhälsa.

När Stockholms stad från årsskiftet förbjuder alla bensin- och dieseldrivna fordon att köra i vissa delar av innerstaden, blir man först i Sverige – och möjligen även Europa– att införa en så kallad miljözon klass 3. Som stöd för sitt långtgående beslut utgick kommunen bland annat från slutsatser i Olena Gruzievas forskningsprojekt.

– Vi har sett negativa hälsoeffekter av luftföroreningar redan på små barn. Dessutom har nytillkomna studier visat att till och med små förbättringar av luftkvalitén är förknippat med förbättrad lungfunktion och minskad risk att drabbas av astma från barndom till tidig vuxenålder, säger Olena Gruzieva, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Vid Karolinska Institutet pågår sedan flera decennier det så kallade BAMSE-projektet, som delfinansieras av Forte. Forskare har följt cirka 4 000 personer som föddes i mitten av 1990-talet, och genom åren har projektet fått fram mycket kunskap om sambanden mellan luftföroreningar och folksjukdomar som astma och allergi.

– Stockholms stad hörde av sig med en remiss till Karolinska Institutet och ville veta vad forskningen säger om hälsoeffekter. Då kunde vi använda vår studie på spädbarn och även några andra studier, förklarar Olena.

I delprojektet Exponering för luftföroreningar och luftvägsproblem från barndomen till vuxen ålder, som hade ekonomiskt stöd av Forte, studerade Olena och hennes kollegor bland annat lungkapaciteten hos spädbarn som har växt upp i Stockholms innerstad. En viktig slutsats var att redan måttligt förhöjda halter av partiklar i inandningsluften leder till försämrad lungfunktion vid sex månaders ålder.

Det är oroväckande att vi ser den här typen av påverkan hos små barn även i en stad som Stockholm, som ur ett internationellt perspektiv ändå har en relativt bra luftmiljö.
Olena Gruzieva

Nedsatt lungfunktion är i sig ingen sjukdom, men det ökar risken för att senare i livet drabbas av astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt hjärt- och kärlsjukdomar, konstaterar Olena.

– Det är oroväckande att vi ser den här typen av påverkan hos små barn även i en stad som Stockholm, som ur ett internationellt perspektiv ändå har en relativt bra luftmiljö.

För Olena är det viktigt att forskningresultaten sprids utanför akademin och kommer till nytta i samhället.

– Men det är också viktigt för mig som forskare att vara försiktig när vi tolkar och kommunicerar våra studier, så att vi bygger kommunikationen på faktiska resultat och inte gör övertolkningar.

Beslutet att införa den nya miljözonen har kritiserats, bland annat av näringslivet som pekar på svårigheter för varutransporter i området. Men utifrån ett folkhälsoperspektiv är som sagt vetenskapen tydlig.

– Tidigare studier visar att det inte finns något tröskelvärde, under vilket luftföroreningar inte påverkar hälsan negativt. Därför är det viktigt att få ner luftföroreningarna så mycket som möjligt, säger Olena.

Biltrafiken är en stor källa till luftföroreningar. Dessutom utsätts många för hälsofarliga ämnen på sina arbetsplatser. Visserligen drabbar vägtrafiken fler individer, men nivåerna av farliga ämnen – och hälsoriskerna – är ofta högre i arbetsmiljön. Karin Broberg är professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet:

– Jag upplever att arbetsmiljöriskerna är lite bortglömda. Många människor tänker att det finns gränsvärden och att vi därför är säkra. Men det kan ta många år innan symptom och sjukdomar upptäcks.

Sexvärt krom är ett känt cancerframkallande ämne där exponering ökar risken för lungcancer. Trots det används ämnet fortfarande vid bland annat ytbehandling av metaller och sprids oavsiktligt vid svetsning i kromhaltigt stål. Totalt rör det sig om 18 000 svenska arbetstagare som på ett eller annat sätt exponeras för sexvärt krom, berättar Karin.

I forskningsprojektet SafeChrom har Karin, i samarbete med kollegor i Sverige, Danmark och Finland, undersökt luften på 15 arbetsplatser och även tagit blod- och urinprover på totalt 116 arbetstagare. Även om majoriteten av de undersökta arbetstagarna, cirka 90 procent, utsätts för halter under nuvarande svenska gränsvärdet exponeras ungefär var tionde undersökt person för nivåer över gränsvärdet.

– Men det är viktigt att komma ihåg att sexvärt krom är cancerframkallande även i små mängder. Att hålla sig under gränsvärdet är ingen garanti för att undvika cancer, säger Karin.

Både myndigheter och företag känner till riskerna med sexvärt krom och det finns ett gränsvärde. Men vi har inte haft några nya data om exponeringsnivåer sedan 90-talet.
Karin Broberg

Kartläggningen har lett till att Arbetsmiljöverket kommer att föreslå sänkt gränsvärde från och med årsskiftet 2025/2026 – från dagens 5 mikrogram till 1 mikrogram per kubikmeter luft.

– Vi har känt till att risknivån vid dagens gränsvärde är hög. SafeChrom har gett oss kunskap om den faktiska exponeringen och det har givit oss stöd att föreslå en sänkning, säger Karin Staaf, sakkunnig handläggare på Arbetsmiljöverket.

Det sänkta gränsvärdet är avsett att leda till lägre exponering för sexvärt krom på arbetsplatser och på sikt färre människor som drabbas av cancer. Men det är viktigt att minska exponeringen ytterligare, enligt Karin Broberg vid Karolinska Institutet.

– Gränsvärden bör sättas utifrån hälsorisker men sätts också utifrån vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Och eftersom sexvärt krom är tröskellöst cancerframkallande, bör exponeringen komma ner så långt det bara går.

SafeChrom avslutades under 2023. Sedan dess har forskarna jobbat med att sprida sina resultat, bland annat genom att presentera resultaten för såväl arbetstagare och företag som myndigheter. Forskarna lämnar också rekommendationer om hur exponeringen för sexvärt krom kan minska; dels hur förebyggande åtgärder som andningsskydd och ventilation kan användas mer effektivt, dels hur provtagning på arbetstagare bör utformas för att så tidigt som möjligt upptäcka dem som utsätts för höga nivåer.

– Vi som forskare har ett ansvar att sprida forskningsresultat och bidra till en förändring. Det är ofta svårt att få tid att följa upp effekterna i ett vanligt forskningsprojekt. Men för mig är det superviktigt att vetenskapliga resultat också kommer till praktisk användning, säger Karin Broberg.

Text: Henrik Lundström