Många av oss har kontoret på fickan och kan sköta våra arbetsuppgifter oavsett var vi befinner oss. Men även om arbetslivet har blivit mer flexibelt, är normerna kring arbetstid fortfarande starka.

Under senare år har arbetslivet blivit alltmer gränslöst. Många av våra arbetsuppgifter kan utföras oberoende av tid och rum. Samtidigt finns det fortsatt starka föreställningar om tiden som vi lägger ner på arbete. Det menar forskare vid Lunds universitet som har undersökt normsystemet som präglar våra tankar om just arbetstid.

– Vi har riktat blicken mot normer och arbetsplatskulturer i stället för mot lagar och avtal. Arbetslivets ökade flexibilitet har dock fört med sig en minskad möjlighet att kollektivt reglera arbetstiden med hjälp av lagar och avtal vilket i sin tur har medfört att arbetstidens normativa aspekt har blivit allt viktigare, säger historikern och arbetslivsforskaren Mikael Ottosson.

Mikael Ottosson, Foto: Elisabet Ottosson

I studien deltog två företag med helt olika organisationskulturer. Det centrala var att identifiera arbetstidsnormerna i respektive organisation och hur dessa har påverkats av ny teknik, som digitala kommunikationslösningar. Medan den ena organisationen har en restriktiv inställning till distansarbete, uppmuntrar ledningen i den andra organisationen medarbetarna att jobba flexibelt. Men även på en flexibel arbetsplats finns det olika inställningar till arbetstid, konstaterades det i studien.

– Vi såg stora skillnader mellan ingenjörer och medarbetare med administrativa funktioner, som kommunikatörer och ekonomer. Som många andra företag har den här organisationen övergått till aktivitetsbaserat arbete, men till skillnad från exempelvis dem som jobbar inom HR är ingenjörerna fortfarande väldigt platsbundna, säger Mikael Ottosson och fortsätter:

Man har försökt hitta andra sätt att mäta prestation på – ändå faller man alltid tillbaka på tiden.

– Delvis beror det på att många av dem är programmerare och behöver dubbla skärmar vilket gör dem mindre rörliga. Men det handlar också om att det finns en stark närvarokultur bland ingenjörer. Man ska vara på plats och man ska stanna på jobbet till sent på kvällen.

Flexibilitet ger lojala medarbetare

I den andra organisationen, där man inte tillåter att medarbetarna jobbar hemifrån, hade närvarokravet utvecklats till en laddad fråga mellan olika generationer. Bland yngre medarbetare fanns det en önskan att kunna arbeta mer flexibelt, medan de äldre cheferna inte såg några fördelar med distansarbete. En mer flexibel kultur skulle antagligen gynna organisationen, anser Mikael Ottosson.

– I flexibla organisationer finns det en högre grad av lojalitet – inte gentemot organisationen, utan mot de arbetsuppgifter som man har. Däremot kan det bli ett problem om arbetsuppgifterna är vagt formulerade, eftersom det är individens ansvar att jobba tills resultatet är bra.

Större tydlighet behövs

Trots att den digitala utvecklingen skenar, kommer frågan om arbetstid att fortsätta vara aktuell ett bra tag framöver, spår han.

– Tidsmåttet är lite mer komplicerat i dag, när andelen kreativa processer i arbetet ökar. Men man har försökt hitta andra sätt att mäta prestation på – ändå faller man alltid tillbaka på tiden.

Han tror att tidsstyrningen till och med kan komma att öka inom vissa sektorer, medan den inom andra sektorer sannolikt fortsätter att minska. För organisationer där ett allt större ansvar läggs på medarbetarna, är det viktigt att klargöra spelreglerna kring distansarbete.

– Som arbetsgivare behöver man lyfta frågan och klargöra vilka förväntningar man har på medarbetarna. Man behöver också fundera över vilka attityder som förmedlas och hur organisationen sätter ribban, exempelvis genom chefer som mejlar medarbetarna sent på kvällen. Det vinner man på i både friskhet och tydlighet, säger Mikael Ottosson.

Text: Linnea Bolter

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.