Svenska pensionärer har ganska nya surfplattor och smarta telefoner, men klart äldre datorer, visar en pilotstudie bland 300 Växjöbor över 65 år.  Men 16 procent av dem hade ingetdera.

– Det verkar som att de äldre hänger med bäst i den nyaste typen av teknik, bättre än på bärbara och stationära datorer, säger Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

– Och det är intressant, för en surfplatta eller smartphone placerar dig mer som konsument än som producent.

Tobias Olsson. Foto: Michael Rübsamen

Tobias Olsson har följt internets utveckling i 20 år och tror att pensionärerna i Växjö passar rätt bra in i den successiva utvecklingen av det globala nätet:

Från det tidiga 90-talets ”cyberspace”, ett ”vilda västern” som skapades av de första användarna, till att i dag vara ett nät som ger tillgång till oändliga mängder information i en telefon i fickan. Men så mycket producent är man inte längre.

– En klar tendens är att vi successivt positionerar oss mer som användare än producenter. Vi använder tjänster och information som andra tillhandahåller, säger Tobias Olsson.

– I det mönstret passar det rätt väl att den teknik som de äldre satsar mer på är just surfplattor och smartphones. De ger oss stora mängder information i vardagen, men i huvudsak som konsumenter, inte som särskilt aktiva deltagare.

Digitalt utanförskap störst hos äldre

Tobias Olsson är nu mitt inne i en studie som tar avstamp i att Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. I nio hushåll av tio finns en dator med internetuppkoppling.

Men samtidigt finns en miljon svenskar som i praktiken inte har tillgång till den nya tekniken, och bland dem är personer över 65 år överrepresenterade. Hur detta digitala utanförskap ser ut vill forskarna ta reda på mer i detalj.

Pilotstudien i Växjö visade att hela 54 procent hade tillgång till en smart telefon och 45 procent en surfplatta. Men 16 procent av de äldre hade inget alls, de står utanför det digitala informationssamhället.

Efter studien i Växjö gick forskarna ut med en stor enkät via SKOP. Den gick till 2 000 svenskar äldre än 65 år med ett 50-tal frågor om internetvanor, teknisk utrustning, kunskaper och möjligheter att få hjälp.

Enkäten samlades in i höstas och ska bearbetas under 2016. Utifrån enkätens resultat ska forskarna sedan välja ut 20–30 hushåll med olika digitala profiler och på olika orter för att djupintervjua dem i två omgångar.

– När vi har sett de breda mönstren i enkäten och valt ut hushåll som är intressanta att titta närmare på, vill vi försöka förstå de vardagliga mekanismerna bakom besluten att använda eller inte använda tekniken, att köpa eller inte köpa, säger Tobias Olsson.

Vilja och kunnighet att hantera tekniken

Utanförskapet avgörs inte enbart av vem som har och vem som inte har bredband och digital teknik.

– Det är bara en dimension. En mer finstilt dimension av utanförskapet handlar om kunskaper och resurser: I vilken mån är man kunnig nog att uträtta vardagliga ärenden med hjälp av tekniken?

Förmodligen väljer många äldre aktivt att stå utanför, de vill helt enkelt inte vara digitala.

– Absolut, och det är ett intressant val i sig, så jag hoppas att vi träffar på sådana hushåll också, säger Tobias Olsson.

Frågan är vad samhället ska göra för dem. Ska det alltid finnas ett icke-digitalt alternativ?

– Exakt, det är en mycket spännande fråga. Kommersiella företag och offentliga sektorn, inte minst hälsosektorn, vill alla skapa olika e-lösningar. För dem är det ett mer effektivt sätt att hantera sina kunder, medborgare och patienter.

– ­Men då förväntar de sig användare därute som är både villiga och kunniga nog att använda de här lösningarna. Men hur säker är man på att de vill och kan göra det? Och särskilt då äldre personer, som till skillnad från yrkesverksamma inte har tillgång till IT-support och ständiga uppdateringar i datorn.

– Det är en viktig bakgrund till att vi har intresserat oss för de här frågorna, säger Tobias Olsson.

Text: Mats Fahlgren

Fakta:

Studien heter Ung teknik, äldres vardag: Domesticeringsforskning för digital policy.

Tobias Olsson gör studien tillsammans med kollegorna Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet i Växjö och Ulli Samuelsson, Jönköping University. Den ska vara klar i slutet av 2017.

Forskarna har också gjort ett tiotal intervjuer med handledare inom Seniornet Sweden, ett nätverk som bland annat ordnar IT-utbildningar och internetkaféer för äldre. Seniornet Sweden har närmare 9 000 medlemmar.

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.