Singelmän och -kvinnor lägger ungefär lika mycket tid på hushållsarbete. När heterosexuella par flyttar ihop gör mannen i snitt 1,5 timme mindre hushållsarbete per vecka. Men när barnen gör entré sker den stora snedfördelningen. Det visar en studie av Katarina Boye och Marie Evertsson vid Stockholms universitet.

Mycket har hänt i de svenska hemmen de senaste 40 åren vad det gäller fördelningen av hushållsarbete. 1974 lade männen i ett äktenskap/samboförhållande i snitt två timmar varje vecka på hushållsarbete – 2010 var siffran 7,5 timme. Motsvarande siffror för kvinnorna visar på en nedgång från 27,5 timmar till 13 timmar per vecka.

Katarina Boye

– Den stora förändringen vad det gäller fördelning av hushållsarbete sker dock under 70- och 80-talen. Den sammanfaller med en period där alltfler kvinnor gav sig ut på arbetsmarknaden och dessutom gick upp i arbetstid, framförallt de kvinnor som tidigare jobbat deltid, säger Katarina Boye, forskare i sociologi på SOFI (Institutet för social forskning), som tillsammans med Marie Evertsson, forskare vid sociologiska institutionen, genomfört studien ”Vem gör vad när? Kvinnors och mäns tid i betalt och obetalt arbete”.

Under 90- och 00-talen låg däremot kvinnors sysselsättningsgrad på en ganska konstant nivå, och förändringarna i fördelningen av hushållsarbete var heller inte lika stora.

– Det skulle man kunna tolka som att vi under 90-talet nådde en balans mellan den miniminivå för hur vi tycker att ett hushåll ska skötas och våra arbetstider. Så länge vi jobbar så mycket som vi gör så tycker vi kanske inte att vi kan lägga fler timmar på hushållsarbete, och det gäller framförallt männen, säger Katarina Boye.

Med barnen kommer ökad ojämlikhet

Det finns ett antal faktorer som påverkar hur mycket tid kvinnor respektive män lägger på hushållsarbete och generellt kan man se att ju längre in i processen av familjebildning vi kommer, desto snedare fördelas den tid som läggs på arbete i hemmet.

Män och kvinnor som lever i singelhushåll gör ungefär lika mycket hushållsarbete – runt åtta timmar i veckan. När sedan heterosexuella par blir sambor sker den första glidningen mot en ojämlik fördelning.

– Kvinnor som blir sambor lägger i stort sett samma tid på hushållsarbete i veckan. Männen däremot minskar i snitt sitt hushållsarbete med 1,5 timme i veckan. Det verkar alltså som om männen lägger beslag på de skalfördelar man får med att bo i en bostad istället för två, säger Katarina Boye.

Men den stora förskjutningen mot en ojämlik fördelning av hushållsarbete sker när barnen kommer, framförallt när paren får fler än ett barn.

– Med första barnet får papporna generellt en liten ökning av hushållsarbete, i snitt två timmar i veckan. Kvinnorna däremot ökar med ungefär åtta timmar när de har barn under två års ålder, förmodligen därför att de oftare är föräldralediga när barnen är så små. När barnet sedan blir äldre minskar kvinnans hushållsarbete en del. Om paret sedan får ytterligare barn, ligger pappan – kanske något förvånande – kvar på samma mängd hushållsarbete, medan kvinnan ökar sin mängd med varje barn, säger Katarina Boye.

Vad kan det bero på?

– Både kvinnan och mannen vill förmodligen vara goda föräldrar, och bilden av hur man är en god mor och en god far skiljer sig lite åt. Samhället har olika förväntningar på, och normer för, en bra mamma och en bra pappa. Fram till dess att barnen kommer lyckas vi leva hyfsat jämställt, men därefter tar idealen för hur man ska ”göra familj” över, säger Katarina Boye.

Fördröjd anpassning

Samtidigt har ju normen kring faderskap förändrats en del de senaste åren, och pappor tar till exempel ut en allt större del av föräldraledigheten (även om det fortfarande är långt till en jämlik fördelning). Har inte det påverkat oss?

– Det har vi också tittat på, i termer av ”lagged adaptation”, det vill säga om männen anpassar sig till nya förhållanden och normer, men med fördröjning. Och visst har normen förändrats en del de senaste 20 åren, men det verkar inte som att det, hittills i alla fall, har påverkat det praktiska hushållsarbetet så mycket, säger Katarina Boye.

Om man utgår från att målet är en jämlik fördelning av hushållsarbetet – hur kan vi nå dit?

– Jag tror att de verktyg politikerna har framförallt finns i föräldraförsäkringen. Den tredelning som verkar vara på gång är ett sätt i rätt riktning. Sedan kan det som sagt vara svårt att nå längre utan en justering av arbetstiden, och då kanske framförallt att fler småbarnspappor jobbar mindre, säger Katarina Boye.

Text: Anna Matzinger

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.