Två nya forskningscentrum ska stärka kunskapen om demens

Hon lyfter också att det finns ett tydligt avstånd mellan forskning och vardagspraktik.

– Samtidigt finns ett betydande glapp mellan evidens och praktik, där bristande samordning, otillräcklig forskningsinfrastruktur och låg implementering av kunskapsbaserade arbetssätt försvårar utvecklingen mot jämlik vård och omsorg.

Demsam arbetar tvärvetenskapligt och i nära samverkan med kommuner, regioner, akademi, näringsliv, civilsamhälle samt personer som själva lever med demenssjukdom och deras närstående. Forskningen organiseras i flera gemensamma arbetspaket, med fokus på både strukturella och praktiknära insatser.

– I dag bedrivs en stor del av demensvården i kommunal verksamhet, samtidigt som dessa verksamheter ofta saknar tillräcklig forskningsinfrastruktur. En viktig del av Demsams arbete är därför att stärka förutsättningarna för systematisk kunskapsutveckling och samverkan, säger Helle Wijk.

Exempel på forskningsområden är utveckling av inkluderande och kulturellt anpassade insatser, utformning av fysiska inne- och utemiljöer som kan främja orienterbarhet, trygghet och social samvaro samt utveckling av mer integrerade vårdmodeller för ökad kontinuitet.

Fokus på individanpassad prevention och vård

Parallellt startar KI:s transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg (Tracedem) vid Karolinska institutet. Här ligger fokus på hela sjukdomsförloppet – från prevention och tidig upptäckt till vård, omsorg och livskvalitet i senare stadier.

– Det är viktigt just nu eftersom demens är en växande folkhälsoutmaning, samtidigt som vård och omsorg ofta är fragmenterad och ojämlik. Trots nationella strategier saknas det i praktiken ofta konkreta lösningar för hur personcentrerad och integrerad vård ska fungera, säger Amaia Calderón Larrañaga, docent och centerföreståndare för Tracedem vid Karolinska institutet.

Hon pekar samtidigt på den potential som finns.

– Vi vet att en stor andel av demensfallen kan förebyggas eller fördröjas och att tidig upptäckt och rätt stöd kan göra stor skillnad för livskvaliteten. I Sverige, där vård och omsorg är uppdelad mellan regioner och kommuner, är behovet av bättre samordning särskilt tydligt.

Tracedems forskning är transdisciplinär och samlar forskare från flera vetenskapliga områden i nära samarbete med vård, kommuner och civilsamhälle. Ett exempel är forskning som kombinerar biomarkörer, genetisk information, livsstilsfaktorer och kognitiva tester för att identifiera individer med hög risk för demens och matcha dem med förebyggande insatser.

Ett annat viktigt område är att utveckla digitala beslutsstöd för äldreomsorgen, baserade på registerdata, som kan stödja ett mer personcentrerat arbetssätt, till exempel vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, och ge konkreta rekommendationer i vardagen.

– Vår vision är att personer som lever med demens och deras närstående ska få rätt stöd i rätt tid, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har. På sikt handlar det om bättre livskvalitet, minskade ojämlikheter och ett mer hållbart vård- och omsorgssystem, säger Amaia Calderón Larrañaga.