Nya forskningscentrum förbättrar livet för personer med allvarlig psykisk sjukdom

Behovet av förbättrad vård och nya behandlingsmetoder för personer med allvarlig psykisk sjukdom är stort. Kunskapsläget om vilka insatser som fungerar bäst för de svårast sjuka är i dag svagt, liksom vilka preventiva åtgärder som är mest effektiva. Det finns få studier gjorda på patienter som vårdas inneliggande, på de som återkommer till akuten eller befinner sig i tvångsvård.

Psykossjukdomar, bipolär sjukdom, ätstörningar, självskadebeteende, depression, ångestsyndrom, personlighetssyndrom och suicidala tillstånd är exempel på tillstånd definierade som allvarlig psykisk sjukdom.

Tre nya forskningscentrum i Lund, Uppsala och Stockholm

Forte finansierar under de tio kommande åren tre nyinrättade forskningscentrum för allvarliga psykiska sjukdomar med sammanlagt 240 miljoner kronor. De ska ta fram bättre och mer träffsäkra metoder, behandlingar och insatser för att hjälpa personer som lider av, eller är på väg att utveckla svåra psykiska sjukdomar och syndrom, samt tydliggöra vårdens innehåll och mål.

Simon Cervenka som leder forskningen vid nya Uppsala centrum för preventiv psykiatri menar att man måste våga prioritera och satsa på tidiga insatser för dem med hög risk att utveckla allvarlig psykisk sjukdom.

– Den här gruppen har oftast sämre livsmöjligheter. De har problem med att jobba, studera, att upprätthålla bra sociala relationer och får sämre tillgång till somatisk vård. Det är en rättvisefråga att uppnå mer jämlik psykisk hälsa i Sverige, säger han.

Centrumet för preventiv psykiatri ska genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt utveckla och utvärdera metoder för att identifiera risk och förebygga allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd, inklusive suicid. Målet är att ompröva centrala begrepp inom psykisk hälsa, utveckla och validera modeller för riskbedömning samt samskapa preventiva insatser och vårdvägar.

– Det handlar om en omställning gällande var vi lägger insatserna. Vi vill ta fram evidens för nya preventiva vårdmodeller. Att vi kommer in i system, i riktlinjer, i hur vården byggs upp för att påverka beslutsfattare, vårdstruktur och samhällsstrukturer. Men först måste vi visa att det fungerar, vad man ska göra och att det visar sig etiskt försvarbart, säger Simon.

Satsning för bättre personstöd vid Lunds universitet

Även Ulrika Bejerholm, som leder ReLife-Centrum för psykisk hälsa och återhämtning vid Lunds universitet, poängterar att det handlar om en särskilt utsatt grupp människor med en komplex problematik.

– De får ofta bara fragmenterade insatser. Och inte bara från psykiatrin, utan även från primärvård, socialtjänst och arbetslivsinriktat stöd. För att möta deras behov på riktigt behöver vi arbeta mer samlat och fokusera på hela människan. Då kan vi hitta de underliggande problemen, faktorer som kan bidra till eller skapa värre psykisk ohälsa, säger Ulrika.

För att ringa in en individs faktiska behov är det inte bara viktigt att identifiera problem och hinder, utan även att synliggöra vilka resurser och styrkor en person besitter förklarar Ulrika.

– Då kan vi bättre förstå de underliggande orsakerna till psykisk ohälsa och skapa mer träffsäkra lösningar som främjar återhämtning för individen, säger hon.

ReLife är en integrerad del av Region Skåne och Region Kronobergs ledning och verksamheter. De ska också ha en dialog med nationella och internationella referensgrupper och brukarorganisationer, för att prioritera rätt forskningsfrågor och projekt. De vill förena vetenskap, erfarenhetskunskap och verklig praktik för att bidra till mer effektiva, rättvisa och inkluderande system för psykisk hälsa nationellt och internationellt.

– Vi har ett livsloppsperspektiv och är väldigt nyfikna på hur allvarlig psykisk sjukdom upplevs. De första åren kommer vi att göra en genomgripande satsning på att lyssna in personers egen erfarenhet och hur det är att leva med allvarlig psykisk sjukdom. Vi ska kartlägga livssituationer, men också vårdkedjor och hitta de kritiska punkterna som vi sedan kan fokusera på för att skapa förändringar, säger Ulrika.

Förbättra vård och återhämtning för de mest sjuka

Centrum för tillämpad psykiatrisk forskning och innovation (CAPRI), vid Karolinska Institutet är det tredje centrumet som tilldelas forskningsmedel under tio år av Forte. Här ska forskarna tillsammans med patienter, deras anhöriga, kliniker och socialtjänst samskapa, testa och införa lösningar som utgår från individens behov.

– Vi är inriktade på de svårast sjuka patienterna som vistas på heldygnsvårdavdelningar, de som kommer till akutmottagningar eller olika intensiva öppenvårdsformer. Det handlar om att täppa till kunskapsluckor på de här ställena, säger Christian Rück, som leder forskningen vid CAPRI och är överläkare samt professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.

Den nya kunskapen ska förbättra heldygnsvården, minska självskadebeteende och tvång och stärka människors återhämtning och delaktighet i samhället.

– Vi vill bygga framtidens psykiatriska slutenvårdsavdelning. Vi ska bygga en prototyp ihop med Region Stockholm, där våra fynd kan tillämpas. Det ska finnas bättre evidens för den här patientgruppen som gör att de får bättre vård och ett bättre sjukvårdsförlopp – att både den och deras anhöriga kan fungera bättre, säger Christian.

Samskapande

Alla centrumen arbetar med samskapande forskning. CAPRI har exempelvis inlett ett samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) och med Urban Markström vid Umeå universitet som är expert på samskapande.

– Vi arbetar med detta ”från ax till limpa” i studierna, och inte bara som en etikett på en enstaka studie, säger Christian.

ReLife har i sitt samarbete med Region Skåne sedan länge involverat personal, patienter och brukarföreningar som är med och tar fram forskningsfrågor utifrån de behov de har.

– I ReLife anställer vi dessutom personer med allvarlig psykisk sjukdom direkt i forskargruppen. Vi hoppas att flera kan bli forskare själva på sikt, berättar Ulrika.

Det handlar om livet

Forte och 26 andra statliga myndigheter medverkar i arbetet med den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention med namnet "Det handlar om livet" och som sträcker sig parallellt i tid 2025–2034 med centrumens forskningsperiod. Strategin innehåller ett samlat ramverk med övergripande mål och sju delmål. Alla tre centrumen kommer på olika sätt knyta an och bidra till att uppfylla mål och delmål i strategin.

– Vårt centrum inkluderar särskilt strategins prioriteringar om förebyggande insatser, stärkt suicidpreventivt arbete samt kunskapsutveckling och samverkan mellan vård och andra samhällsaktörer, säger Simon Cervenka.

Frida Alicedotter-Bartonek är forskningssekreterare på Forte och har varit med och utformat utlysningen för centrumbidrag. Hon arbetar bland annat med Fortes nationella program för psykisk hälsa, som finansierar centrumsatsningen.

– Vi är mycket nöjda med hur varje centrum tar sig an samhällets kunskapsbehov. Att de på riktigt vill förändra situationen för de som har det allra svårast, och på olika sätt involverar praktik, brukarorganisationer och personer med svåra psykiatriska tillstånd. Det handlar om personer som sällan får höras och vars vård inte blir beforskad i tillräcklig utsträckning. På Forte kommer vi med spänning följa centrumens arbete, hur de inkluderar den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention i forskningen och lyfta deras forskningsresultat, säger Frida.