På starkare ben: nytt program stärker kvinnor som utsatts för våld

Publicerad: 24 augusti 2026

Lästid: 4 minuter

Kraft att gå vidare heter ett forskningsprojekt för kvinnor som lämnat en våldsam partner och befinner sig i en ny orienteringsfas. Insatsen utvecklas i samarbete mellan forskare och kvinnojourer och syftar till att ge stöd, stärka självkänslan och skapa riktning i livet. Resultaten är lovande.

Illustration: Madelen Lindgren

Enligt Världshälsoorganisationen har en av tre kvinnor världen över varit utsatta för våld någon gång i livet. Svenska studier tyder på liknande omfattning här.

– Mörkertalet är stort, men vi vet att våldet är frekvent, grovt och allvarligt. Det förekommer i alla samhällsgrupper och åldersgrupper, oavsett utbildning och bakgrund, säger Åsa Witkowski.

Hon är sakkunnig inom kvinnofrid på Unizon, ett av två svenska förbund som organiserar svenska kvinnojourer. Unizons drygt 140 jourer har sammanlagt 200 000 stödsamtal om året, framför allt med kvinnor som misshandlats av män.

Mörkertalet är stort, men vi vet att våldet är frekvent, grovt och allvarligt. Det förekommer i alla samhällsgrupper och åldersgrupper.

Åsa Witkowski

Sakkunnnig på Unizon.

Mäns våld mot kvinnor

Forskaren Freddie Lymeus är också engagerad i mäns våld mot kvinnor. Han är legitimerad psykolog och forskar vid Uppsala universitet och projektledare för det Fortefinansierade forskningsprojektetet Kraft att gå vidare, där forskare tillsammans med den fristående Uppsala Kvinnojour utvecklar en ny intervention. Tillsammans har de identifierat en målgrupp som kvinnojourer i dag inte har något konkret att erbjuda.

– Det handlar om de många kvinnor som fortfarande har stödbehov efter den akuta fasen. De som har lämnat en våldsam relation och börjat landa i sin nya tillvaro, men inte kommer vidare i livet. Kraft att gå vidare syftar till att hjälpa dem att hitta ny styrka och riktning, säger Freddie.

Kraft att gå vidare syftar till att hjälpa kvinnor att hitta ny styrka och riktning. De som har lämnat en våldsam relation och börjat landa i sin nya tillvaro, men inte kommer vidare i livet.

Freddie Lymeus

Psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Övningar som ger styrka och trygghet

Kvinnorna som deltar träffas i grupp varannan vecka i tolv veckor under ledning av kvinnofridsrådgivare. De gör övningar och aktiviteter inom kategorierna reflektion, meditation, aktivering och den sociala komponenten.

– Alla övningar i programmet är baserade på redan existerande terapeutiska och hälsofrämjande praktiker. Tanken är att erbjuda ett smörgåsbord av övningar, att alla kvinnor ska finna något som tilltalar dem, säger Freddie.

Reflektionsövningarna syftar till att komma mer i kontakt med sina egna livsvärden och fatta beslut utifrån vad som är viktigt för en själv. Bland annat får kvinnorna kartlägga vilka trygga platser och trygga personer de har i sina liv.

– Just den övningen gör många kvinnor berörda. Förhoppningsvis kan den både hjälpa dem att se vad de saknar, och så frö till att hitta nya trygga noder att bygga sitt liv omkring. En del har tvingats byta både stad och identitet.

Meditationsövningarna ska ge verktyg för avslappning och känsloreglering, medan de aktiverandeövningarna skapar energi och samspel i rummet− lust, glädje och styrka.

– Ett exempel är power poses som handlar om att uttrycka styrka med kroppen när man interagerar med andra.

Alla blir sedda och hörda

Den sociala komponenten löper igenom hela programmet. Alla blir sedda och får komma till tals.

– Vi bygger vidare på det som redan är befäst i jourernas kultur, att man möts på ett jämlikt sätt. Att man får vara där fullt ut som människa, och får tid att småprata med andra i liknande situation. Kanske hitta nya vänner.

Förutom Uppsala Kvinnojour har ytterligare sju kvinnojourer testat programmet, en eller flera gånger. Forskarna intervjuar deltagarna i början, mitten och slutet av programmet, och kvinnorna fyller i enkäter vid varje träff. Projektgruppen har fortsatt att utveckla programmet utifrån svaren.

– Vi intervjuar även rådgivarna om deras upplevelser. Programmet behöver vara tilltalande även för dem, för att kunna slå rot ordentligt och leva vidare på egen hand. Materialet ska vara enkelt, lättillgängligt och självinstruerande.

Fritt för kvinnojourer att använda programmet

Forskningen avslutas under 2026 och programmet lämnas då över till Uppsala Kvinnojour, som sedan ska tillhandahålla det fritt till andra kvinnojourer.

– Vi kommer att lämna ifrån oss en intervention med god trovärdighet. Mer forskning behövs, men vi vet redan nu att Kraft att gå vidare fungerar att implementera i kontexten svenska kvinnojourer. Vi vet också att deltagarna upplever programmet som givande, att mångas livskvalitet förbättras och att symtom på psykisk ohälsa minskar.

Åsa Witkowski på Unizon önskar att fler yrkesgrupper fick kunskap om mäns våld mot kvinnor och vågade fråga kvinnor om de utsatts för våld.

– Kunskapsnivån inom exempelvis socialtjänstenvarierar. Sedan 2018 ingår kunskap om mäns våld mot kvinnor i socionomutbildningen, men den kunskapen behöver även de som utbildat
sig tidigare ha. Mycket kan lösas om man bara förstår varför den här kvinnan sitter mitt emot en på socialkontoret.

Hon är tacksam för projektet Kraft att gå vidare.

– Vi behöver mer av sådan här tillämpad forskning, så att forskning kommer till konkret nytta. Vi behöver veta vad som fungerar och varför. Då blir det lättare att motivera kvinnor att ta emot insatser.

Fritt för kvinnojourer att använda programmet Kraft att gå vidare

Kvinnojourer som vill tillämpa programmet kan vända sig till Uppsala kvinnojour som arbetar vidare med att sprida programmet Kraft att gå vidare till övriga kvinnojourer.

Uppsala kvinnojour Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

E-post: info@uppsalakvinnojour.se