artikel
Orka jobba! Men hur länge?
En kvarts miljon svenskar är jobbonärer – pensionärer som fortsätter arbeta vid sidan av pensionen. Men många är utslitna långt före pensionen. Så hur ska ett hållbart arbetsliv se ut för att fler ska kunna och vilja arbeta, på sina egna villkor, även efter pensionen?
Viljan och förmågan att arbeta längre formas långt innan pensionsåldern, visar både svensk och europeisk forskning.
Ett hållbart arbetsliv som ung och medelålders är avgörande för om fler ska kunna och vilja fortsätta arbeta även efter pensionen.
Hur du har det på jobbet genom livet formar dig som jobbonär
Forskaren Robin Jonsson vid Karlstads universitet projektleder en studie som finansieras av Forte, om vilka som arbetar vidare i den växande sektorn seniorbemanning, så kallade jobbonärer.
– Vi undersöker vilka grupper som arbetar som pensionärer, och om orsakerna till att fortsätta arbeta är ekonomiska eller beror på andra drivkrafter, säger han.
Att allt fler väljer att fortsätta jobba sent i livet hänger ihop med förbättrad hälsa, bättre arbetsmiljöer och högre utbildningsnivåer. Även förändrade levnads-och konsumtionsmönster kan spela roll, menar Robin.
– Men jobbonärsgruppen är inte nödvändigtvis representativ för pensionärerna, eftersom fortsatt arbete förutsätter bibehållen arbetsförmåga och god hälsa.
Frivillighet viktigt för PRO
Pensionärer och arbetsmarknad är en ny del av ett handlingsprogram som PRO, Pensionärernas riksorganisation, som beslutades om vid kongressen i juni 2026. Joel Stade är sakkunnig i pensionärers ekonomi på PRO. Han ser positivt på att pensionärer arbetar – men under vissa förutsättningar.
– Man tjänar en slant, bidrar till samhället och till skatter, träffar arbetskamrater och gör något meningsfullt. Men det behöver vara frivilligt och inte av ett upplevt ekonomiskt tvång. Vi har stora grupper av medlemmar som är utslitna och inte kan jobba fram till riktåldern 68 år, utan måste gå i pension tidigare. Det blir svårt för dem när politikerna hela tiden höjer pensionsåldern, säger han.
Det finns en stark koppling mellan de tidiga och mellersta skedena i arbetslivet och möjligheten att arbeta som äldre.
Anna Brydsten
Docent och universitetslektor vid Umeå universitet
Förutsättningar som ung avgör det äldre arbetslivet
Förutsättningarna för att kunna arbeta som äldre ser olika ut beroende på tidigare skeden i arbetslivet. Det visar en Fortefinansierad studie vid Umeå universitet, ledd av Anna Brydsten. Hon har forskat om arbetslivets olika skeden – ungdomsåren, medelåldern och pensionsövergången – och ser tydliga återkommande mönster över livsloppet.
– Det finns en stark koppling mellan de tidiga och mellersta skedena i arbetslivet och möjligheten att arbeta som äldre. En stabil anknytning till arbetsmarknaden tidigt i livet är en av de starkaste indikatorerna på att både kunna och vilja arbeta efter 65.
Personer som haft trygga anställningar, goda arbetsvillkor och kontinuitet i sin yrkesbana får över tid ett försprång, med högre inkomst, starkare anställningsbarhet, bättre hälsa och tätare sociala relationer i arbetet. Det skapar större handlingsfrihet, flexibilitet och valmöjligheter i slutet av arbetslivet. Anna menar att motsatsen också gäller.
– Otrygga anställningar, låglönearbeten och arbetslöshet tidigt i livet tenderar att ackumuleras och riskerar att leda till svagare hälsa, lägre pensioner och mindre möjligheter att arbeta vidare som äldre. Detta trots att det är den grupp som gynnas mest ekonomiskt av ett förlängt arbetsliv.
Det som saknas är konsekvent implementering av de samlade forskningsresultaten på arbetsplatserna.
Franz Eiffe
Forskningschef på Eurofound
Hållbart arbetsliv hela livet ökar chansen att jobba längre
Samma sak betonar Eurofound, EU:s forskningscentrum för arbets-och levnadsvillkor: arbetslivets hållbarhet måste ses över hela livsloppet. Franz Eiffe är forskningschef och ansvarig för rapporten Keeping older workers in the labour force.
– Vi vet vad som behövs, och det är ett holistiskt perspektiv. De samlade forskningsresultaten visar att ett hållbart arbetsliv genom hela livet ökar chansen att jobba längre, säger han.
Franz vill se kunskapen omsättas i praktiken.
– Det som saknas är konsekvent implementering av de samlade forskningsresultaten på arbetsplatserna. Stora organisationer har ett försprång här, små och medelstora företag saknar ofta resurser. Det finns inte heller tillräckligt med tryck från regeringar på företag att anställa äldre arbetstagare och även nyrekrytera dem.
Jobbonärer ger ny bild av äldre på arbetsmarknaden
Om du haft ett hållbart arbetsliv genom hela livet är chansen större att även efter pensionen orka jobba – om man vill. Forskaren Robin Jonsson som leder en av studierna om jobbonärer hoppas att jobbonärerna kan bidra till en ny bild av äldre på arbetsmarknaden.
– Om andelen äldre på arbetsmarknaden ökar så kan det nyansera den allmänna bilden av äldres förmåga och kunskaper, att det finns positiva aspekter som kommer med ålder.
Vad är en jobbonär?
Med jobbonär avses en person som tar ut svensk allmän pension samtidigt som hen har en pensionsgrundande inkomst. Under 2023 fanns det 268 780 jobbonärer i åldrarna 62–85 år, motsvarande12 procent av åldersgruppen. Fler män än kvinnor var jobbonärer.
En genomsnittlig jobbonär hade en förvärvsinkomst på 182 000 kronor och en allmän pension på 202 000 kronor under 2023. Jobbonärernas totala förvärvsinkomst uppgick till 49 miljarder kronor.
Källa: Pensionsmyndigheten
Nationellt forskningsprogram
Fortes tioåriga nationella program för arbetslivsforskning startade 2017 och ska stärka alla aspekter av arbetslivsforskningen för att möta de samhällsutmaningar som finns på området.
TEXT: Lena Lindkvist
