artikel
Samskapande forskning utvecklar verksamheter
För att forskningens resultat ska komma till användning och nytta kan forskare och samhällsaktörer samskapa studien tillsammans. Men hur funkar det i praktiken? Snart avslutas en treårig lärprocess om samskapande i forskning.
På den sista lärträffen i maj 2026 presenterades resultat från en treårig lärprocess om samskapande, samordnad av Mötesplats Social Innovation och Forte.
Ofta står forskarna för forskningsfrågorna och genomförandet av forskningsprojekt. Men i samskapande forskning involveras även berörda verksamheter eller målgrupper tidigt i studien – helst redan när forskningsfrågorna formuleras och vilka utfall som ska eftersträvas. Forte ställer ibland krav på samskapande i vissa utlysningar, särskilt när det gäller klient- och praktiknära forskning.
När Forte hade samskapande som krav i tre utlysningar 2022– 2023 fick de forskare som blev beviljade forskningsmedel tillfälle att mötas under en treårig lärprocess, samordnad av Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet och Forte. Under den tredje och sista lärträffen fokuserade deltagarna på lärprocessens och projektens resultat, samt på nyttan från samskapandet.
Samskapande bidrar till att forskningen kommer till nytta och blir användbar, vilket också kan utveckla verksamheter.
Anna Tengqvist
Projektledare Mötesplats Social Innovation, Malmö universitet
Tid och flexibilitet ger positivt utfall
Resultaten visar att samskapande både kan ge positiva och negativa utfall.
– Utfallet av samskapandet beror till exempel på varför och hur man samskapar och i vilket sammanhang, säger Malin Lindberg, gästprofessor vid Malmö universitet och en av medarbetarna i MSI-teamet.
– Det som bidrar till positiva utfall av samskapande är goda förutsättningar, som att det finns tid att lära känna varandras verksamheter, och flexibilitet i genomförandet, säger Anna Tengqvist, som lett MSI-teamet.
Negativa utfall kan bero på att samhällsaktörer bjuds in att påverka men i slutändan inte ges något reellt inflytande. Det kan leda till ett sorts skensamskapande, så kallad “tokenism”. Det kan också handla om brist på kompetens om det studerade området hos deltagarna, och om samskapande metoder hos forskarna.
Något som kan vara både positivt och negativt är att forskare och de deltagande samhällsaktörerna tolkar resultaten på olika sätt. De olika perspektiven kan vara just det man vill få ut av den samskapande forskningen.
Relevant forskning utvecklar verksamheter
Anna Tengqvist ser samskapande som evidensbaserad verksamhetsutveckling.
– Samskapande bidrar till att forskningen kommer till nytta och blir användbar, vilket också kan utveckla verksamheter, säger hon.
Resultaten av enkäten till forskarna som ledde projekt i de tre utlysningarna visar bland annat att 94 procent av forskarna anser att samskapandet har bidragit till samhällsnytta. 88 procent anser att samskapandet har varit relevant för samhället.
I det kliniska arbetet kan jag snappa upp viktiga frågeställningar, som kan och bör besvaras vetenskapligt, och därmed agera brobyggare mellan vetenskap och praktik.
Philip Lindner
Psykolog och docent i klinisk psykologi, Karolinska Institutet
Samskapande forskare
Ett annat sätt att se på samskapande är när forskaren har ett ben i akademin och ett i klinisk verksamhet. Philip Lindner är både kliniskt verksam psykolog på Maria Ungdom i Stockholm, och docent och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet.
– Fördelen är att jag i det kliniska arbetet själv kan snappa upp viktiga frågeställningar som kan och bör besvaras vetenskapligt, och därmed agera brobyggare mellan vetenskap och praktik, säger Philip under lärträffen.
Hans forskargrupp driver ett av de 42 projekt som ingår i lärprocessen. Mycket av deras forskning handlar om att digitalisera beroendevård. I ett Forte-finansierat projekt utforskar de i samskapande med socialtjänsten hur man kan kanalisera spelberoende – från kommunernas budget- och skuldrådgivning till den förhållandevis mer välutvecklade regionala spelberoendevården. Sista studien i det forskningsprojektet ligger nu i startgroparna.
– Vi har samskapat i alla steg, både internt inom den regionala beroendevården och externt gentemot landets alla kommunala socialtjänster. Tillsammans har vi formulerat forskningsfrågan – och även omformulerat den! Vi har formulerat metoderna tillsammans, hur vi analyserar data och gemensamt kommit fram till hur vi ska sprida resultaten, säger han.
Rapport till hösten
Till hösten 2026 avslutas lärprocessen med en rapport där lärdomarna presenteras.
Skillnad mellan samverkan och samskapande
- Samverkan är när samhällsaktörer involveras i planeringen och genomförandet av forskning.
- Samskapande är en fördjupad form av samverkan där samhällsaktörer involveras i flera delar av forskningsprocessen, till exempel är med och formulerar forskningsfrågan och metoden.
Om den treåriga lärprocessen
- Ett samarbete mellan Forte och Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet.
- Lärprocessen omfattar tre utlysningar med 42 finansierade projekt: Tillämpad välfärdsforskning 2022, Barn och ungas psykiska hälsa 2022 samt Samskapande för hållbar arbetslivsutveckling 2023.
- I lärprocessen har utlysningarna och projekten studerats genom en dokumentstudie, enkät, intervjuer, lärträffar, forskningsöversikt, med mera.
- Pågår 2023-2026.
Läs mer om samskapande på Fortes webb: Samverkan mellan forskning och samhälle - Forte Länk till annan webbplats.
TEXT: Lena Lindkvist
