Forskarskolan som knöt ihop universitet och socialtjänst

Publicerad: 3 november 2026

Lästid: 3 minuter

När forskarskolan FYS startade för sju år sedan var målet att bidra till en kunskapshöjning i socialtjänsten. Uppdraget var dubbelt: att utbilda nya forskare med erfarenhet från socialtjänsten och att fördjupa samverkan mellan akademi och praktik.

Kerstin Svensson och Lars Plantin, föreståndare för Forskarskolan FYS

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS) har finansierats av Forte, inom det nationella forskningsprogrammet för tilllämpad välfärdsforskning som startade 2017. Nu när den tioåriga satsningen snart är över och både FYS och det nationella forskningsprogrammet går mot sitt slut känns det lockande att summera vad forskarskolan egentligen ledde till.

Lars Plantin är professor i socialt arbete och föreståndare för forskarskolan, tillsammans med professor Kerstin Svensson. För honom handlar svaret både om konkreta resultat och om förändringar som vuxit fram över tid.

– Jag tänker inte att det här tar slut i någon egentlig mening. Det fortsätter, men i andra former, säger han.

Kunskap och samverkan i fokus

Lunds universitet och Malmö universitet har ansvarat för att driva forskarskolan, i partnerskap med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

– Uppdraget var att bidra till en kunskapshöjning i socialtjänsten, och det skulle vi göra på två sätt: genom att forskarutbilda 30 yrkesverksamma
socionomer och bygga upp samverkansformer mellan universiteten och socialtjänstens verksamheter, säger Lars.

Samtidigt betonar han att forskarskolans betydelse inte bara kan förstås genom antalet doktorander eller publikationer. Minst lika viktigt är de kontakter och samarbeten som vuxit fram under arbetets gång.

– Resultaten finns på flera nivåer. Vi har de konkreta resultaten i form av forskning och doktorander, men också sådant som är svårare att mäta: relationer, nätverk och nya sätt att arbeta tillsammans.

Påverkar vilka frågor som beforskas

En central del av FYS har varit doktoranderna själva. Genom att alla arbetar inom socialtjänsten samtidigt som de forskar skapas också andra ingångar till forskningsfrågorna.

– När människor tar med sig erfarenheter från praktiken in i forskningen påverkar det ofta vilka frågor som blir viktiga att undersöka, säger Lars.

Samtidigt betonar han att närheten till socialtjänstens verksamheter inte har inneburit att forskningen blivit mindre akademisk.

– Jag tycker att vi har visat att det går att kombinera hög akademisk kvalitet med tydlig relevans för verksamheterna.

Under åren har doktoranderna forskat om allt från äldreomsorg och social barnavård till professionellas arbetsvillkor och organisering inom välfärden.
Tillsammans har projekten bidragit till att bredda kunskapen inom fältet.

Vi har de konkreta resultaten i form av forskning och doktorander, men också sådant som är svårare att mäta: relationer, nätverk och nya sätt att arbeta tillsammans.

Lars Plantin

Professor i socialt arbete vid Malmö universitet och föreståndare för Forskarskolan FYS

Forskning som kommer till användning

Under den tid FYS har pågått menar Lars att samtalet om relationen mellan forskning och praktik har förändrats, både inom socialtjänsten och i forskningsvärlden. Frågor om samverkan och nyttiggörande är i dag mer integrerade i hur forskningsprojekt formuleras och bedöms än tidigare.

– I dag ser man mycket tydligare att nyttiggörande och kommunikation inte är något vid sidan av forskningen, utan något som behöver finnas med
från början, säger han.

I det sammanhanget har doktoranderna i FYS haft en nyckelroll. Med en fot i socialtjänsten och en i forskningen har de bidragit till att omsätta praktiknära forskning i konkret handling i olika delar av socialtjänsten. Alla har delat sin tid mellan forskning och arbete i verksamheten.

– Det har blivit ett tydligare fokus på hur forskning ska kunna användas i verksamheterna. Jag brukar säga att det är Fortes adelsmärke, det här
tänket kring nyttiggörande.

Arbetet fortsätter i nya former

Även om forskarskolan nu avslutas ser Lars det inte som ett definitivt slut. Samarbeten mellan lärosäten, kommuner och regionala FoU-miljöer fortsätter, och många av doktoranderna arbetar i dag vidare inom socialtjänsten och andra välfärdsverksamheter.

– Men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att få kopplingen mellan universitet och socialtjänst att fungera bra överallt, säger han.

Samtidigt ser han flera tecken på att arbetet har fått långsiktiga effekter. De medverkande lärosätena har i år beviljats medel från Vetenskapsrådet för
att bygga upp en ny strategisk forskningsmiljö; praktiknära professionsforskning om brottslighet. Det innebär att dessa forskningsfrågor får en mer långsiktig hemvist och kopplas tydligare till både utbildning och verksamhetsutveckling.

För Lars blir detta ett kvitto på att forskarskolan har bidragit till mer än enskilda projekt. Det handlar framför allt om relationer och strukturer som gör det möjligt att fortsätta arbetet över organisationsgränser, även i nya konstellationer och kommande satsningar.

– Jag lär nog inte hinna bli färdig med det här innan jag själv går i pension, säger han med ett skratt.

Forskarskolan FYS

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS) har
finansierats av Forte inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för tillämpad välfärdsforskning som löpt 2017–2026.

Syftet med forskarskolan har varit att stärka kunskapsutvecklingen i socialtjänsten och att utveckla samverkan mellan socialtjänst och akademi.

Forskarutbildningen har varit på halvfart under fyra år och lett till en licentiatexamen. Totalt har 30 doktorander från olika delar av landet genomgått forskarutbildningen.

Föreståndare är Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid
Lunds universitet och Lars Plantin, professor i socialt arbete vid
Malmö universitet.

Mer information, avhandlingar och publikationer finns på
forskarskolanfys.se Länk till annan webbplats.

TEXT: Michelle Bornestad