Nyhet
361 miljoner till forskning för framtidens välfärdssamhälle
I årets utlysning av projektbidrag beviljar Forte 361 miljoner kronor till 74 forskningsprojekt inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Projekten, som löper till och med 2028, speglar en bredd av samhällsrelevanta frågor – från psykisk ohälsa och vårdmodeller till social utsatthet, migration och arbetslivets villkor.
%20Gammelmormor%20och%20pojke%20busar.jpg)
– Detta är vår största och mest omfattande årliga utlysning. Den ger forskare möjlighet att formulera forskningsfrågor utifrån identifierade behov inom Fortes huvudområden. Resultatet är en mångfald av projekt som tillsammans bidrar till ny kunskap om några av vår tids mest angelägna utmaningar, säger Jonas Björck, generaldirektör på Forte.
Årets beviljade projekt visar hur forskning kan bidra till att förstå och hantera samtidens utmaningar – inte bara genom att förklara vad som sker, utan också genom att utveckla lösningar, metoder och modeller för ett mer jämlikt, hållbart och inkluderande samhälle.
– Flera projekt adresserar grupper som ofta hamnar i skuggan av den offentliga debatten: unga med neuropsykiatriska diagnoser, personer utan sjukpenning, familjer i ekonomiskt våld eller äldre med komplexa vårdbehov. Genom att ge forskare möjlighet att arbeta med frågor som är både vetenskapligt utmanande och socialt betydelsefulla, bidrar Forte till att stärka kunskapsbasen för beslutsfattare, professioner och civilsamhälle, säger Jonas Björck.
Tre framträdande teman i årets beviljade projekt är:
Psykisk hälsa och livsvillkor i förändring
Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar människor i alla åldrar – från barn till äldre, från unga kvinnor till personer med neuropsykiatriska diagnoser eller migrationsbakgrund. Hur formas vår psykiska hälsa i relation till livsvillkor, sociala relationer och samhällsstrukturer?
Flera projekt fokuserar på särskilt utsatta grupper, såsom adopterade, unga i kriminalitetens närhet, personer med samsjuklighet eller de som befinner sig i vårdens gränsland. Andra utvecklar nya digitala verktyg och AI-baserade stöd för att förbättra diagnostik och behandling.
Exempel på finansierade projekt:
- Syskonskap som stöd och risk – en studie av unga syskon till kriminella Projektledare: Sara Eldén, Malmö universitet
- Det dynamiska samspelet mellan ekonomiska svårigheter och depressiva symtom i ett livsförloppsperspektiv Projektledare: Jette Möller, Karolinska Institutet
- Mot en kunskapsbaserad behandlingspraxis – ADHD, beroendetillstånd och vägen till jämlik vård Projektledare: Jonas Berge, Region Skåne
- Användarcentrerad utveckling och utvärdering av ett beslutsstöd för psykiatriska bedömningar baserat på AI-analyser av ett inledande, digitalt videosamtal Projektledare: Viktor Kaldo, Karolinska Institutet
- Våldet och verkställigheten – dömda tjejers och unga kvinnors livsvillkor innan och under anstaltsvistelse Projektledare: Linda Arnell, Umeå universitet
Jämlik vård och hälsofrämjande insatser
Tillgång till god och jämlik vård är en grundläggande rättighet, men fortfarande finns stora skillnader beroende på kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och geografisk tillgång. Flera av årets projekt tar sikte på att utveckla vården i riktning mot mer individanpassade, samordnade och förebyggande insatser.
Vissa forskare fokuserar på vårdens övergångar – från barnhälsovård till vuxenpsykiatri, från förlossningsvård till eftervård, från hemmet till sjukhuset. Andra undersöker hur digitala lösningar, personcentrerade modeller och kontinuitet i vårdkontakter kan förbättra både hälsa och effektivitet.
Exempel på finansierade projekt:
- Re@Home – utvärdering av hemrehabilitering: vad fungerar för vem och under vilka förutsättningar Projektledare: Susanne Guidetti, Karolinska Institutet
- För jämlik och nära vård – två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom Projektledare: Inga Dennhag, Umeå universitet
- PICNIC inom svensk barnhälsovård – samskapat digitalt föräldrastödsprogram för hälsosamma kostvanor Projektledare: Maria Henström Engblom, Karolinska Institutet
- Att optimera kliniska, psykosociala och ekonomiska utfall av vård efter förlossning Projektledare: Hanna Grundström, Linköpings universitet
- Främja kontinuitet i vården för ungdomar med neuropsykiatriska tillstånd – Stepstones-programmet Projektledare: Ewa-Lena Bratt, Göteborgs universitet
Social hållbarhet, utsatthet och samhällsförändring
Samhället förändras snabbt – och med det förändras också människors livsvillkor, behov och möjligheter. Flera av årets projekt fokuserar på hur sociala relationer, migration, kön, sexualitet och socioekonomiska faktorer påverkar människors tillgång till stöd, trygghet och delaktighet.
Här ryms forskning om våld i nära relationer, hemlöshet, unga transpersoners arbetsliv, välfärdssystemens gränser och kommuners utsatthet för otillåten påverkan.
Exempel på finansierade projekt:
- Alternativa infrastrukturer i storstadens marginaler – frivilliga verksamheter för människor i utsatthet Projektledare: Emma Söderman, Linnéuniversitetet
- Skadereducerande socialt arbete för hemlösa personer med drogproblem och psykisk ohälsa Projektledare: Frida Petersson, Göteborgs universitet
- Unga transpersoners inträde och utanförskap på arbetsmarknaden Projektledare: Ylva Moberg, Stockholms universitet
- Välfärdsstatens flöden – hur sjuka utan sjukpenning rör sig genom stödsystemen Projektledare: Niklas Altermark, Lunds universitet
- Arbete och välfärd i Sveriges nya era av migration – temporära uppehållstillstånds påverkan Projektledare: Emma Holmqvist, Uppsala universitet
En fullständig lista över samtliga beviljade bidrag finns på utlysningens webbsida.