Om publikationen
Pandemin har bidragit till att fördjupa redan existerande skillnader i sociala förutsättningar kopplade till utbildning, arbete och hälsa. Både svenska och internationella studier talar för att unga med svagast socioekonomisk bakgrund har drabbats mest negativt. Det gäller både ur ett lärandeperspektiv och genom förlusten av vardagliga sociala sammanhang.Flera studier kring psykisk hälsa pekar på att unga med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar, liksom unga med en historia av hälsoproblem och funktionsvariationer, blev mer negativt drabbade än andra unga.
Skolstängningar och övergångar till distansundervisning har troligen påverkat barns och ungas lärande negativt, liksom socialt kompensatoriska funktioner såsom kuratorsstöd, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning samt övergången skola–arbetsliv. Forskningen om tidigare kriser talar för att unga som tar steget in på arbetsmarknaden under perioder med låg ekonomisk tillväxt och svag arbetskraftsefterfrågan löper högre risk för arbetslöshet och en långsiktigt försvagad inkomstutveckling även senare i livet. Bland annat kan satsningar på yrkesutbildning vara ett möjligt verktyg för att stärka ungdomar och deras etablering i arbetslivet.
Författare: Jonas Olofsson, Malmö universitet och Martin Kvist, Linnéuniversitetet
Film från lanseringen
Rapporten presenterades på ett webbinarium i oktober 2022 där Jonas Olofsson och Martin Kvist medverkade, tillsammans med Camila Salazar Atías från Fryshuset och Susanne Zander från Delegationen för unga och nyanlända till arbete.
